Vem är den högsta ledaren i ortodoxa kyrkan
De ortodoxa kyrkorna (i snävare mening) består av ett tjugotal nationellt präglade men självständiga samfund; ingen gemensam högsta instans finns.Ortodoxa kyrkor
Ortodoxa kyrkor, även kallade Östortodoxa kyrkor, Bysantinskt ortodoxa kyrkor,[1] alternativt den Grekisk-ryska kyrkan,[2] officiellt den Ortodoxa katolska kyrkan,[3] existerar den näst största kristnakyrkan/inriktningen inom världen, tillsammans uppemot 225-300 miljoner anhängare.[4][5]
Tillsammans tillsammans dem östkatolska samt orientaliska kyrkorna utgör dem tillsammans östkyrkan.
Kyrkorna liksom ingår inom den östortodoxa kyrkan besitter identisk läror, liturgi samt kyrkorätt. Kyrkan existerar även ett lärjungarnas kyrka.[6]
Den östortodoxa kyrkan ser sig egen såsom den ursprungliga kyrkan, detta önskar yttra den kyrkan vilket grundades från JesusKristus samt hans apostlar själva, såsom började vid pingstdagen tillsammans Den Helige Andes nedstigning tid 33.[4]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Ordet ortodox kommer ifrån dem numeriskt värde grekiska orden orthos (''rätt'') samt doxa (''tro'' alternativt ''lära'').[7][4]
Inte varenda ortodoxa kyrkor existerar östortodoxa.
dem orientaliskt ortodoxa kyrkorna besitter vissa teologiska skillnader jämfört tillsammans med dem östortodoxa samt utgör ett separat assemblage, medan några östortodoxa kyrkor ej existerar inom gemenskap tillsammans dem andra (se Östortodoxa kyrkosamfund nedan).[7]
Historik
[redigera | redigera wikitext]detta romerska rikets huvudstad flyttades ifrån Rom mot Konstantinopel tid 330, då staden även fick den officiella beteckningen Nya Rom.
Därför kallar sig även den östortodoxa kyrkan "romersk", ett terminologi vilket förmå verka särskilt förvirrande då östortodoxa kyrkan även kallar sig "katolsk". inom detta heliga landet äger detta symbolspråk fått särskilt tydliga formulering, ej minimalt genom för att detta existerar dem ortodoxa ("grekerna", "katolikerna" alternativt "romarna") såsom sedan sekler äger huvudansvaret på grund av mot modell Heliga gravens kyrka inom Jerusalem samt Födelsekyrkan inom Betlehem.
Romersk-katolska kyrkan benämns var från flera liksom "latinarna".[källa behövs]
Bitter kamp mellan öst samt väst
[redigera | redigera wikitext]"Du äger gjort din kyrka mot satans synagoga." därför skrev påven inom en skrivelse mot den ortodoxa patriarken inom Konstantinopel till omkring tusen tid sedan.
Genom historien äger detta varit motsättningar samt fiendskap mellan dem ortodoxa samt katolska kyrkorna.
På en stort kyrkomöte tid 451 bestämdes detta för att biskopen inom Rom samt patriarken inom Konstantinopel skulle äga identisk ställning.
Den ortodoxa kyrkan leds från biskopar.inledningsvis vid 500-talet blev biskopen inom Rom accepterad likt "den främste bland varenda kristna biskopar". Hundra tid senare kallades denne allmänt till påve samt fanns katolska församlings självklare chef. dock dem östortodoxa ville helt ej acceptera påven likt sin chef. Patriarken inom Konstantinopel plats egen ett dominerande man samt ansåg för att hans kyrka plats den enda sanna kyrkan.
Patriarken tyckte för att påven borde ändra katolska församlings lära.
Östliga schismen
[redigera | redigera wikitext]Fram mot 1054 plats den östortodoxa samt romersk-katolska kyrkan enstaka samt identisk kyrka (den enda, heliga, katolska samt apostoliska kyrkan).[8]
Trots för att kristna inom öst samt väst ursprungligen delade identisk tro, började dem numeriskt värde sidorna separera efter detta sjunde ekumeniska konciliet 787.
Ortodoxa kyrkor, även kallade Östortodoxa kyrkor, Bysantinskt ortodoxa kyrkor, [1] alternativt den Grekisk-ryska kyrkan, [2] officiellt den Ortodoxa katolska kyrkan, [3] existerar den näst största kristna kyrkan/inriktningen inom världen, tillsammans uppemot 225-300 miljoner anhängare.1054 skedde den stora schismen då öst samt väst splittrades ifrån varandra.[9]
De sju ekumeniska koncilierna
[redigera | redigera wikitext]Under den tidiga kyrkan uppstod detta flera läror liksom stämplades vilket villoläror. till för att dessa läror skulle bekämpas sammakallades detta mellan år 325 samt 787 olika kyrkomöten likt kallas på grund av ''de sju ekumeniska koncilierna''.[10][4]
De sju ekumeniska koncilierna:
Den östortodoxa kyrkan erkänner, liksom romersk-katolska kyrkan, dem sju ekumeniska koncilierna samt dessutom Quinisextum (Konstantinopel 691).
Osmanska riket
[redigera | redigera wikitext]Under detta Osmanska riket fanns våld mot icke-muslimer vanligt. enstaka från dem sämsta liknande händelser inträffade beneath styret från Selim inom. Dessa händelser inkluderar våld mot bland annat serber, greker samt bulgarer.[11]
Det hände bland annat till för att dem uttryckte sin kristna tro alternativt talade negativt ifall islam.[11]
Kommunismen
[redigera | redigera wikitext]Efter andra världskriget hamnade samtliga östortodoxa länder, förutom Grekland, beneath Sovjetunionens auktoritet samt inverkan.
Religionspolitiken varierade ifrån nation mot nation samt förändrades ovan tid.[12]
Förtrycket från östortodoxa kristna plats starkast inom Sovjetunionen samt Albanien, dock något vänligare inom Bulgarien.[12]
Läror
[redigera | redigera wikitext]Ikoner
[redigera | redigera wikitext]Östortodox kristendom existerar på grund av flera känd till sitt ikonmåleri.
Ikonmåleriet ses liksom ett helig papper var Jesus, Jungfru Maria (benämnd Theotokos, gudaföderskan) samt olika helgon avbildas. Stilen existerar starkt stiliserad samt bibehållen genom århundraden.
Jesus Kristus
[redigera | redigera wikitext]Jesus existerar den andra personen inom Treenigheten (Guds Son). han existerar helt gudomlig samt fullt mänsklig.
han blev animalisk föda genom hans mor, jungfru Maria samt plats syndfri. denne dog vid korset såsom människans Frälsare. denne uppstod samt steg upp mot sky. han kommer även för att komma tillbaka till för att döma samtliga människor.[13]
Helige Ande
[redigera | redigera wikitext]Den Helige Ande tillhör även Treenigheten. Östortodoxa kyrkan lär ut för att Den Helige Ande utgår ifrån Fadern enbart, samt ej ifrån både Fadern samt Sonen (se Filioque).[14][13]
Jungfru Maria
[redigera | redigera wikitext]Jesus mor, jungfru Maria, äger den högsta nåden samt blir högt hedrad.
Dock förkastar dem den katolska läran ifall den obefläckade avlelsen.[13]
Mysterier (sakrament)
[redigera | redigera wikitext]Följande sju mysterier/sakrament ingår inom den östortodoxa kyrkan:[15][16]
Liturgi
[redigera | redigera wikitext]Kyrkorummet bör gestalta samt existera ett försmak från himlens prakt samt därför läggs massiv vikt nära ritualens samt inredningens estetiska former.
Mässorna existerar många långa samt bundna mot gamla ritualer.
Kalender samt högtider
[redigera | redigera wikitext]Inom flera östortodoxa kyrkor används den julianska kalendern istället på grund av den gregorianska, såsom används inom västkyrkan.[17]
Jul
[redigera | redigera wikitext]Att den julianska kalendern används inom dem östortodoxa kyrkorna innebär mot modell för att julen firas 13 dagar senare (det önskar yttra för att julaftonen innfaller den 6 januari samt juldagen den 7) samt för att östortodoxa kristna såsom existerar bosatta inom väst kunna erhålla fira jul numeriskt värde gånger.[18][17]
Dock besitter den Ortodoxa kyrkan inom Ukraina bytt mot detta västliga datumet vid bas från Rysslands invasion från landet.[19][20]
Påsk
[redigera | redigera wikitext]Inom den östortodoxa kristendomen börjar förberedelserna inför högtidlig vecka före påsk tillsammans den stora fastan likt pågår inom 40 dagar.
Den börjar vid den rena måndagen samt slutar vid Lazaruslördagen.[21]
Rena måndagen innebär för att kristna renas ifrån sina synder beneath fastan.
Den rysk-ortodoxa kyrklig högsta chef, patriark Kirill från Moskva, anses existera ett nyckelspelare på baksidan den ryska krigspropagandan – samt väntas bli färsk måltavla till EU:s sanktioner.Lazarus veckodag infaller åtta dagar före påskdagen samt betecknar slutet vid den stora fastan, även för att fastan fortsätter in inom stilla veckan.[21]
Efter detta kommer palmsöndagen, enstaka sju dagar före påsk, mot minne från Jesu intåg inom Jerusalem, följt från stilla veckan, liksom slutar vid påskdagen.[21]
Traditioner
[redigera | redigera wikitext]Det existerar vanligt bland östortodoxa kristna för att välmående vid varandra beneath högtidlig vecka före påsk tillsammans ett uttryck vilket lyder "Kristus existerar uppstånden!".
Svaret blir "Han existerar sannerligen uppstånden!"[15]
Kristus existerar uppstånden-frasen existerar även titeln vid ett traditionell östortodox påskpsalm likt sjungs beneath påskgudstjänster på grund av för att fira Jesu uppståndelse.[15] Psalmen sjungs bland annat vid grekiska samt ryska:
I den östortodoxa traditionen existerar vanligtvis för fortplantning hos djur ett tecken på grund av nytt liv.
dem inledande kristna använde vanligtvis för fortplantning hos djur till för att symbolisera Jesu Kristi uppståndelse samt pånyttfödelse från troende. nära högtidlig vecka före påsk färgas äggen röda till för att företräda Jesu blod.[15]
Påskmat
[redigera | redigera wikitext]Grekisk-ortodoxa kristna bryter traditionellt fastan efter midnattsgudstjänsten.
Vanlig föda existerar lamm, Tsoureki Paschalino samt en sött påskdessertbröd.[15]
Serbisk-ortodoxa kristna börjar traditionellt festen efter påskdagens gudstjänster. Då brukar detta inträffa aptitretare tillsammans med bearbetat med rök animalisk föda, mejeriprodukt, kokta vanligtvis för fortplantning hos djur samt rött alkoholhaltig.
Måltiden består från kycklingnudlar alternativt lammgrönsakssoppa följt från grillat lamm.[15]
Påskafton existerar ett strikt fastedag till rysk-ortodoxa kristna, medan familjerna existerar upptagna tillsammans för att förbereda påskmåltiden. Vanligtvis bryts fastan efter midnattsmässan tillsammans med traditionell påskbrödkaka.[15]
Fasta
[redigera | redigera wikitext]Inom den östortodoxa kyrkan finns detta fyra fasteperioder:[7]
- Den stora fastan alternativt enbart fastan.
- Apostlarnas fasta (Åtta dagar efter pingst mot den 28 juni.
Den avslutas tillsammans Petri samt Pauli dag).
- Sömnfastan (1 augusti - 14 augusti).
- Julfastan (15 november - 24 december).
Östortodoxa kristna brukar även fasta vid onsdagar samt fredagar.
Ortodoxa kyrkan inom Finland.Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Sverige
[redigera | redigera wikitext]I landet besitter östortodoxa samfund historiskt varit små. Genom freden inom Stolbova 1617 gavs Ryssland korrekt för att upprätta en handelshus inom huvudstaden tillsammans tillhörande kyrkoförsamling. Kristi förklarings ortodoxa kyrka inom huvudstaden beräknar detta likt sitt upphov.
detta fanns både den inledande församlingen inom land såsom stod utanför Svenska kyrkan samt den inledande utländska grenen från rysk-ortodoxa kyrkan. vid 1930-talet beräknar man tillsammans med för att detta fanns ca 500 östortodoxa bekännare inom landet.
Till resultat från invandring, ifrån 1960-talet samt vidare, existerar läget olik idag.
Östortodoxa kyrkor tillhör dem största frikyrkorna inom landet. nära 1980-talets mitt fanns detta runt 90 000 medlemmar[22] samt samfunden till ej längre ett anonym tillvaro inom landet.
Olika kyrkor bedriver sin aktivitet inom form eller gestalt från församlingar samt religiös byggnad. Församlingar finns bland annat inom Stockholm[23], Södertälje, götet, malm, Uppsala, Västerås, Linköping samt Umeå.
religiös byggnad finns bland annat inom Bredared utanför Borås samt inom Grillby utanför Enköping.
Östortodoxa kyrkobyggnader inom land (urval)
[redigera | redigera wikitext]Finland
[redigera | redigera wikitext]Den ortodoxa kyrkan inom land i norden existerar självständig, samt existerar ett från Finlands numeriskt värde folkkyrkor.
Finlands ortodoxa kyrka besitter cirka 60 000 medlemmar samt existerar små jämfört tillsammans den protestantiskaEvangelisk-lutherska kyrkan, vilket besitter cirka 3,8 miljoner medlemmar (2019). detta finns numeriskt värde ortodoxa religiös byggnad inom land i norden, Valamo nya religiös byggnad (för män) inom Heinävesi samhälle inom Savolax – samt Lintula religiös byggnad (för kvinnor), liksom även ligger inom Heinävesi samhälle, 18 km ifrån Valamo religiös byggnad.
Östortodoxa kyrkobyggnader inom land i norden (urval)
Andra länder
[redigera | redigera wikitext]I nästa länder bekänner sig majoriteten från befolkningen mot någon form eller gestalt från traditionell eller strikt efter en lära kristendom: Serbien, Ryssland, Belarus, Bulgarien, Ukraina, Rumänien, Moldavien, Nordmakedonien, Montenegro, Armenien, Georgien, Grekland, Eritrea, Etiopien samt Cypern.
I andra länder tillsammans med avgörande andel ortodoxt kristna ärː land i baltikum, Lettland, Litauen, Albanien, Serbiska republiken (Bosnien samt Hercegovina), Kazakstan, Kirgizistan, Egypten, Syrien, Libanon samt Indien.[24]
Östortodoxa kyrkobyggnader inom andra länder (urval)
- Alexander Nevskij-katedralen inom Łódź, Polen
- Alexander Nevskij-katedralen inom Sofia, Bulgarien
- Folkets frälsnings katedral inom Rumänien (som även existerar världens största samt högsta östortodoxa kyrkobyggnad)
- Heliga Bebådelsens kyrka inom Kroatien
- Heliga Treenighetens kyrka inom Pireus, Grekland
- Helige Gregorios Palamas kyrka inom Grekland
- Huvudkatedralen på grund av Ryska federationens väpnade styrkor inom Ryssland
- Katedralen inom Podgorica, Montenegro
- Kristus Frälsarens katedral inom Banja Luka, Bosnien samt Hercegovina
- Kristus Frälsarens katedral inom Moskva, Ryssland
- Ostrog religiös byggnad inom Montenegro
- Rilaklostret inom Bulgarien
- Sankt Andreas kyrka inom Kiev, Ukraina
- Sankt Georgios kyrka inom Istanbul, Turkiet
- Sankt Georgs kapell inom Norge
- Sankt Mikaelskatedralen inom Kiev, Ukraina
- Heliga apostlarna Petrus samt Paulus kyrka inom Aranđelovac, Serbien
- Sankt Savas kyrka inom Serbien
- Sveta Nedelja-kyrkan inom Bulgarien
- Sofiakatedralen inom Kiev, Ukraina
- Uppståndelsekatedralen inom Tirana, Albanien
- Vasilijkatedralen inom Ryssland
Östortodoxa kyrkosamfund
[redigera | redigera wikitext]Kyrkor inom gemenskap
[redigera | redigera wikitext]Kyrkor utanför gemenskap tillsammans ovanstående
[redigera | redigera wikitext]Övrigt
[redigera | redigera wikitext]Mellan koret samt församlingen inom ett östortodox kyrka finns ikonostasen, såsom existerar ett skärmliknande skiljevägg vilket existerar övertäckt tillsammans med ikoner.
Förutom inom östortodoxa kyrkor förekommer den även inom östkyrkan generellt.[25]
Bilder
[redigera | redigera wikitext]Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^Store norske leksikon/ Den ortodokse kirke
- ^”What fryst vatten the proper name for the Orthodox Church?
- Questions & Answers”. www.oca.org. https://www.oca.org/questions/teaching/what-is-the-proper-name-for-the-orthodox-church. Läst 13 månad 2024.
- ^”Eastern Orthodoxy | Definition, ursprung, History, & Facts | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. 12 augusti 2023.Idag existerar dem ortodoxa samt dem orientaliska kyrkorna den tredjeplats största trosriktningen inom land tillsammans med cirka 100000 medlemmar, samt tillsammans ett utdragen rad nationella kyrkor representerade inom Sverige: Syrisk ortodoxa kyrkan, Österns assyriska kyrka, Etiopiska ortodoxa kyrkan, Armeniska ortodoxa kyrkan, Koptiska ortodoxa kyrkan, Serbisk-ortodoxa kyrkan.
https://www.britannica.com/topic/Eastern-Orthodoxy. Läst 15 augusti 2023.
- ^ [abcd] ”What fryst vatten the Eastern Orthodox Church? Its History & Beliefs” (på engelska). Christianity.com. https://www.christianity.com/church/denominations/what-is-the-eastern-orthodox-church-history-and-beliefs.html. Läst 3 september 2023.
- ^Nationalencyklopedin, vid internet, besökt 12 januari 2010, uppslagsord: ortodoxa kyrkor
- ^”Kortfattat angående traditionell eller strikt efter en lära tro”. Stockholms stift.
https://www.ortodoxakyrkan.se/kortfattat. Läst 10 femte månaden i året 2023.
- ^ [abc] ”BBC - Religions - Christianity: Eastern Orthodox Church” (på brittisk engelska). www.bbc.co.uk. https://www.bbc.co.uk/religion/religions/christianity/subdivisions/easternorthodox_1.shtml. Läst 3 september 2023.
- ^”Discover the Roots of Eastern Orthodoxy” (på engelska). Learn Religions.
https://www.learnreligions.com/eastern-orthodox-church-history-700623. Läst 2 oktober 2023.
- ^”What fryst vatten the Orthodox Church? History and Beliefs of Orthodoxy” (på engelska). Christianity.com. https://www.christianity.com/church/denominations/the-orthodox-church-history-and-beliefs-of-orthodoxy.html. Läst 20 juli 2023.
- ^Saint John Church (21 april 2020). ”Quick Facts About The 7 Ecumenical Councils” (på amerikansk engelska). Saint John the Evangelist Orthodox Church.
https://www.saintjohnchurch.org/quick-facts-7-ecumenical-councils/. Läst 3 september 2023.
- ^ [ab] slife (18 mars 2021). ”History of the Eastern Orthodox Church” (på amerikansk engelska). The Spiritual Life. https://slife.org/history-of-the-eastern-orthodox-church/. Läst 3 september 2023.
- ^ [ab] Merdjanova, Ina (2022-10-06) (på engelska). Orthodox Christianity beneath Pressure: Ottoman, Communist and Post-Communist Contexts.
Brill Schöningh. sid. 17–28. ISBN 978-3-657-79379-2. https://brill.com/edcollchap-oa/book/9783657793792/BP000009.xml. Läst 5 september 2023
- ^ [abc] ”Learn the Distinct Beliefs of Eastern Orthodoxy” (på engelska). Learn Religions.Ortodoxa kyrkorna, östortodoxa kyrkorna alternativt bysantinskt ortodoxa kyrkorna [1] utgör den näst största kristna kyrkogemenskapen inom världen, tillsammans med uppemot 300 miljoner anhängare.
https://www.learnreligions.com/eastern-orthodox-church-beliefs-700622. Läst 30 september 2023.
- ^”What fryst vatten the Filioque Controversy?” (på engelska). Christianity.com. https://www.christianity.com/wiki/bible/what-is-the-filioque-controversy.html. Läst 30 september 2023.
- ^ [abcdefg] ”Customs, Traditions, and Foods of Orthodox Easter” (på engelska). Learn Religions.
https://www.learnreligions.com/orthodox-easter-overview-700616. Läst 1 november 2023.
- ^”Eastern Orthodoxy - Sacraments, Liturgy, Traditions | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/topic/Eastern-Orthodoxy/The-sacraments. Läst 1 november 2023.
- ^ [ab] Mattias Axelsson (1 januari 2013). ”När firas traditionell eller strikt efter en lära jul?”. Högtider samt traditioner.
https://svenskahogtider.com/2013/01/01/nar-ar-den-ortodoxa-julen/. Läst 30 september 2023.
- ^Åkerman, Mikaela (7 januari 2011). ”Nu existerar detta jul igen - på grund av ortodoxa kristna”. Svenska Dagbladet. ISSN1101-2412. https://www.svd.se/a/f29b6cee-02e1-3505-8d89-02dc41d1e267/nu-ar-det-jul-igen-for-ortodoxa-kristna. Läst 30 september 2023.
- ^”Ortodoxa kyrkan inom Ukraina ändrar bostadsort julfirande”. Dagen.
27 femte månaden i året 2023. https://www.dagen.se/nyheter/2023/05/27/ortodoxa-kyrkan-i-ukraina-flyttar-julfirande/. Läst 30 september 2023.
- ^”Markeringen mot Putin: Ukraina ändrar bostadsort julen”. www.expressen.se. 31 juli 2023. https://www.expressen.se/nyheter/markeringen-mot-ryssland-ukraina-flyttar-julfirandet/. Läst 30 september 2023.
- ^ [abc] ”Orthodox Easter: Why are there two Easters?” (på brittisk engelska). BBC Newsround.
26 april 2019. https://www.bbc.com/newsround/48067272. Läst 1 november 2023.
- ^Ortodoxa församlings tro samt liv - inom landet, Per Artman, Kerstin Dolenga, Mona Jönsson samt Karolina Ullenstav, Artos bokförlag, 1988
- ^”Heliga Annas Ortodoxa Kyrkoförsamling - Svensk traditionell eller strikt efter en lära Kyrka inom Stockholm”. Heliga Annas Ortodoxa Kyrkoförsamling.
https://heligaanna.nu/. Läst 2 mars 2021.
- ^”The World Factbook — huvud Intelligence Agency”. www.cia.gov. Arkiverad ifrån originalet den 24 månad 2018. https://web.archive.org/web/20181224211645/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/fields/2122.html%20. Läst 5 november 2016.
- ^”Iconostasis | Byzantine, Eastern Orthodox & Church Decoration | Britannica” (på engelska). www.britannica.com.
https://www.britannica.com/technology/iconostasis. Läst 2 november 2023.