De hajar som mest attackerar människor

Vithaj (Carcharodon carcharias) existerar ett haj liksom tillhör familjen håbrandshajar.

Hajar besitter en oförtjänt rykte ifall för att existera hänsynslösa jagare vilket attackerar människor.

Vithajen existerar den största för tillfället levande rovfisken, samt den tredjeplats största hajarten. Den lever inom svalare subtropiska områden, samt dess primära att födas består från vattenlevande djur samt marina däggdjur såsom den jagar aktivt. Den tillhör den team från hajar liksom existerar regionalt heteroterm då den mot viss sektion förmå reglera sin kroppstemperatur genom tre stycken värmeväxlare samt upprätthålla enstaka högre temperatur även inom kallare vätska, något likt utför för att den är kapabel simma mer effektivt.

Utseende samt anatomi

[redigera | redigera wikitext]

Vithajen existerar den största för tillfället levande rovfisken, samt den tredjeplats största hajarten.^[2] Hanar blir oftast uppåt 3,5–4 meter samt honor något större vid mellan 4,5 samt 5 meter.^[3] Beträffande maxstorleken konstaterar forskarna Richard Ellis samt John E.

McCosker 1991 inom boken The Great vit Shark för att dem största vithajarna varierar mellan 6 samt 6,5 meter, samt för att detta ej finns några vetenskapliga belägg till dem ofta cirkulerande uppgifterna ifall vithajar vid 7 meter alternativt större.^[3] Den största bekräftade vithajen fångades 1956 inom Villeneuve-lès-Maguelone, land i västeuropa samt fanns 5,89 m utdragen.

Den finns idag bevarad inom full skal vid zoologiska museet inom Lausanne, Schweiz.^[4] i enlighet med IGFA uppgår den största vikten vid en hittills infångat exemplar mot 1 208 kg,^[5] dock detta finns flera andra data angående vithajar vilket vägt ovan 3 000 kg.^[6][7] Vithajar förmå bli upp mot 70 år.^[8]

Endotermi

[redigera | redigera wikitext]

Vithajen existerar enstaka från dem fiskar likt kunna upprätthålla ett betydligt högre temperatur inom kroppen än inom detta omgivande vattnet, vilket kallas endotermi.

På bas från storlek samt födoval existerar vithajen potentiellt farlig även till människan samt vithajen hör mot dem hajar liksom står till flest allvarliga attacker.

detta finns tre varianter från endotermi var vithajens variant kallas regional heterotermi, vilket innebär för att den kvarhåller värme enbart inom vissa delar från kroppen mot skillnad ifrån fåglar samt dem flesta däggdjur såsom håller värmen inom läka alternativt större delen från kroppen. Regional heterotermi hos vithajen existerar möjligt vid bas från tre stycken värmeväxlare inom form eller gestalt från täta nätverk från små artärer samt vener.

Dessa värmeväxlare existerar belägna inom simmusklerna, främre delen från dem interna organen samt runt hjärnan. Detta fullfölja för att vithajen även inom kalla en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig är kapabel simma effektivt samt utan för att hjärnans handling påverkas. Denna anpassning existerar troligen evolutionärt kopplad tillsammans med vithajens inflyttning mot tempererade vatten.^[9]

Utbredning

[redigera | redigera wikitext]

Vithajen äger ett från dem största geografiska utbredningarna från samtliga hajar samt förekommer inom dem flesta ocean, såsom Stilla havet, Atlanten, från indien oceanen samt Medelhavet.

dem håller mot både inom grunda samt djupa en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, dock sällan djupare än 300–500 meter. detta största djup enstaka vithaj konstaterats vid existerar 1 280 meter. Satellitstudier samt genetiska studier tyder vid för att vithajen är kapabel migrera långa sträckor.^[10] detta finns inga bevis såsom tyder vid för att vithajen förekommer inom land alternativt norra Europa.

Vithajen existerar ej rapporterad inom Storbritannien alternativt Irland, detta nordligaste fyndet inom Europa kommer ifrån området utanför vattendrag flod i frankrike samt La Rochelle inom Frankrike^[11].

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Vithajen äter sjömat, sälar, kadaver, andra hajar samt detta sker för att den äter fåglar.

Vithajar existerar troligen ensamlevande dock dem besitter ett social hierarki. Vithajarnas tänder existerar något som har fått en viss form eller struktur på grund av för att skära samt förmå bland annat skära genom segt animalisk föda, ben samt senor. Vissa systematiker menar för att vithajen existerar släkt tillsammans ett utdöd hajart, Megalodon, även kallad jättetandhaj (Carcharodon megalodon).

Denna antas äga haft en liknande utseende vilket vithajen, dock kunde bli upp mot 16 meter utdragen samt väga ovan 52 ton. andra systematiker hävdar för att numeriskt värde olika arter ej behöver artikel nära släkt till för att dem liknar varandra, då dem lika gärna kunna äga varit objekt till en liknande selektionstryck samt miljöpåverkan, sålunda kallad konvergent evolution.

I södra Sydafrika nära Kapstaden äger en intressant beteende observerats. varenda vinter samlas en flertal vithajar inom False Bay runt ön Seal Island. inom sin jaktverksamhet vid dem pälssälar vilket håller mot var beneath vinterhalvåret förmå man observera vithajar, stora samt små, då dem bryter vattenytan inom snabba samt kraftfulla angrepp vid sitt byte.

Fenomenet kallas breaching (bryta igenom).

Vithajar samt människor

[redigera | redigera wikitext]

Status samt hot

[redigera | redigera wikitext]

Internationella naturvårdsunionen kategoriserar vithajen likt känslig (VU) samt dess utvecklingstrend existerar negativ.^[1] Största hoten utgörs från för att individer fastnar vilket bifångst nära kommersiellt fiske.

Vithajen jagas även på grund av produktion från artefakter samt troféer, från fenor, tänder samt käkar. Man fångar dem även till konsumtion, dock tar då enbart deras fenor vilket används såsom ingrediens inom hajfenssoppa.^[1]

Hajattacker mot människan

[redigera | redigera wikitext]

På bas från storlek samt födoval existerar vithajen potentiellt farlig även till människan samt vithajen hör mot dem hajar liksom står till flest allvarliga angrepp.

Sannolikheten för att bli angripen från ett vithaj existerar dock små, samt människans fruktan till hajar står ej inom relation mot antalet hajattacker. detta sker 75–100 hajattacker (exklusive småbett) varenda tid varav 5–6 stycken tillsammans dödlig utgång.^[12]Av dessa siffror står vithajen endast till ett mindre del: år 2000–2010 skedde sammanlagt 66 angrepp från vithaj mot människor, samt från dessa angrepp plats 14 stycken tillsammans dödlig utgång.^[13]

Det debatteras livligt varför vithajen attackerar människor.

Den internationellt erkände hajsystematikern samt forskaren Leonard Compagno tycker för att man istället bör vända vid frågeställningen. tillsammans med tanke vid detta låga antalet angrepp samt dem flera miljoner människor likt existerar inom haven varenda dygn tycker Leonard för att den stora frågan är: varför attackerar hajar oss således sällan?^[14].

Varför vissa hajar inom sällsynta fall attackerar oss äger man inget svar vid, dock detta finns ett sektion populära teorier. Somliga hävdar för att hajarna helt enkelt tror för att människan existerar något från deras vanliga byten, mot modell säl. då ett surfare ligger vid ett surfingbräda samt paddlar förmå hajen tro för att detta existerar ett säl samt anfaller, dock ångrar sig då dem upptäcker för att därför ej plats fallet.

Den teorin går beneath namnet »mistaken identity«-teorin. Dagens vetskap angående vithajens visuella observation gör starkare ej denna teori. Vissa vetenskapsman tror för att vithajens ögonkontakt liknar människans, ifall detta stämmer således existerar denna teori ej speciellt trolig.^[15]

En ytterligare teori existerar för att detta handlar angående hajens självförsvar alternativt försvar från territorium.

Sedan 1580 äger ISAF - Internationella hajattackarkivet - noterat fanns, då samt vilka hajar vilket äger attackerat människor.

Hajar äger rikligt tillsammans med nervanslutningar mot tänderna, detta existerar tillsammans med tänderna dem "känner" sig fram, liksom ett människa använder händerna. Vithajar byter att födas då dem existerar cirka 3 meter långa, förutom sjömat således börjar dem då även för att ta marina däggdjur. enstaka teori existerar för att vithajar just runt denna storlek "testar" sig fram.^[16] detta existerar svårt för att bekräfta denna teori eftersom längduppgifter inom hajattackstatistiken existerar baserade vid mänskliga ögonmått inom stressade situationer.

Överhuvudtaget existerar detta svårt för att nyttja hajattackstatistik inom vetenskapliga syften då statistiken kunna yttra mer angående människans beteende än hajens. Statistik blir ej upplysning förrän den säger någonting.

Särskilt fruktade existerar angrepp från vithajen.

Frågan "vad betyder allt detta, ifall någonting alls" bör ständigt ställas.^[17] mot modell därför reducerar hajattacker mellan klockan 12.00 samt 13.00 vid dagen. Detta behöver ej yttra någonting ifall hajarnas beteende utan är kapabel likaväl förklara för att förutsättningarna mot förbindelse mellan hajar samt människor reducerar nära denna period vid dagen, eftersom flera människor då går samt äter.

detta sker flest angrepp nära soliga dagar, något såsom förmå bero vid för att detta finns betydligt fler människor likt badar då. inom tre mot fyra andel från vithajsattackerna påstås den attackerande hajen äga varit ovan 7 meter.^[18] vilket beskrivs inom inledande stycket existerar denna längd ej speciellt sannolik samt ingenting vilket förekommer inom vetenskaplig litteratur.

Vithajens storlek, samt för att den naturligt bara lever inom havet, utför för att detta liksom till flera andra hajarter, existerar ytterst svårt för att analysera den inom naturen samt ingen vithaj besitter ännu överlevt inom akvarium beneath någon längre period. en fåtal studier besitter gjorts inom naturen, antingen genom direkta observationer, var individer vanligtvis identifieras från karaktärsdrag vid ryggfenan, alternativt omväg tillsammans med telemetri, detta önskar yttra för att ett ultraljudssändare fästs vid hajen, vilket sedan avlyssnas ifrån ett båt.

vid senare period äger även mer avancerade sändare använts var man ej behöver avlyssna sändaren, då den via satellit skickar den data liksom den samlar in. vid detta sätt förmå man ett fåtal känna till plats hajen simmar, hur fort, då vid dygnet, samt därför vidare.

Dr Kenneth Goldman visade tillsammans med hjälp från sändare för att vithajarna runt Farallonöarna utanför Kalifornien rör sig längs botten således länge liksom djupet ej överstiger 30 m. Dessutom ägde större individer mindre områden likt dem rörde sig ovan än vilket dem mindre individerna ägde. Antagligen kunde dem större samt mer erfarna individerna tillgodose sina energibehov inom en mindre region eftersom dem var jagar sälar, likt lever inom kolonier.

dem yngre samt mindre erfarna individerna blev kanske utkonkurrerade från dem större, samt detta gjorde för att dem måste röra sig ovan större områden på grund av för att hitta tillräckligt tillsammans att födas. Detta existerar emellertid mot massiv sektion spekulationer, samt detta skulle behövas fler studier vid vithajens ekologi samt beteende innan man skulle behärska förstå dess liv.

Forskning nära Seals Island, Sydafrika visar för att vithajarna var existerar många selektiva. ett videokamera placerades vid enstaka sälattrapp vilket konstruerats noga på grund av för att efterlikna ett säl. detta visade sig för att dem allra flesta angrepp avbröts bara 1 meter ifrån ytan. detta kostar många energi för att hoppa efter enstaka säl därför detta gäller på grund av vithajen för att investera energin vid riktig sätt.^[19]

Noter

[redigera | redigera wikitext]