Vilka djur har flest arter

Idag lanserar WWF Living Planet Report 2020 vilket granskar tillståndet vid planeten. Den visar för att bestånden från vilda ryggradsdjur – såsom däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur samt kräldjur – inom medelvärde besitter minskat tillsammans 68 andel mellan 1970 samt 2016.

Trycket vid naturresurserna ökar konstant samt mänskligheten lever såsom angående oss ägde 1,6 planeter.

Fjällräven existerar en från Skandinaviens maximalt hotade däggdjur. Foto: Peter Lindgren

–Årets redovisning existerar chockerande samt visar enstaka skrämmande minskning från dem undersökta populationerna från ryggradsdjur. Bakomliggande orsaker existerar avskogning, ohållbart jordbruk samt affär tillsammans med vilda vilt.

detta existerar orsaker vilket även bidrar mot för att sjukdomar såsom covid-19 sprids ifrån varelse mot människor. idag måste samtliga mobilisera till för att vända trenden för  biologisk mångfald. Utan livskraftiga ekosystem riskerar oss både hälsan, jobben samt enstaka hållbar vetenskapen om resurserhandel och finans, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare vid WWF.

Living Planet Index omfattar 20 811 populationer från 4 392 olika arter, enstaka ökning tillsammans 4 873 nya populationer samt 400 arter sedan förra utgåvan 2018.

Bestånden från fåglar, däggdjur, groddjur, kräldjur och fiskar äger inom medelvärde minskat tillsammans 68 andel mellan 1970 samt 2016 (senaste året detta finns officiell statistik för).

Störst förluster inom tropiska regioner 
Living Planet Index sträcker sig ifrån 1970 samt 46 tid vidare, var vissa bestånd varit tillsammans med all tiden samt andra beneath mindre perioder.

Sammantaget finns ovan enstaka miljon kända arter från leddjur, från vilka dem flesta existerar insekter.

Indexet speglar den genomsnittliga förändringen inom dem undersökta bestånden – ej utrotning från arter alternativt antalet djurindivider.

–Värst drabbade existerar sötvattensmiljöerna, var undersökta populationer inom snitt minskat tillsammans med 84 andel. maximalt utsatta existerar fiskar, groddjur samt kräldjur. dem tydligaste förändringarna existerar inom Syd- samt Centralamerika samt Karibien, var populationerna fallit tillsammans med bota 94 andel, säger Louise Carlsson, biolog samt naturvårdsexpert vid WWF.

I Europa samt Centralasien äger bestånden inom snitt minskat tillsammans med 24 andel, inom Asien samt Stillahavsområdet 45 andel samt inom Afrika 65 procent.

Nedgång till kinesisk stör – uppåt på grund av svartfenad revhaj inom Australien 
Exempel vid populationer vilket minskat existerar den kinesiska stören (Acipenser sinensis) inom Yangtzefloden likt minskade tillsammans 97 andel mellan 1982 and 2015, främst vid bas från dammbyggen.

Populationerna från havslädersköldpadda (Dermochelys coriacea) inom revben Rica besitter inom snitt minskat tillsammans 84 andel mellan 1995 samt 2011 vid bas från jaktverksamhet, bifångst samt negativt resultat från livsmiljöer – samt östlig låglandsgorilla (Gorilla berengei graueri) besitter inom Kongo-Kinshasa minskat tillsammans med 87 andel mellan 1994 samt 2015.

En vattendjur såsom däremot ökat tillsammans med 360 andel genom utökat skydd samt fiskeförbud existerar mindre svartfenad revhaj (Carcharhinus melanopterus ) inom en lokalt bestånd inom nordvästra Australien.

även jättepandan inom Kina samt tigern besitter haft ett positiv utveckling.

I Europa samt vid norra halvklotet skedde enstaka drastisk minskning från djurbestånden långt före 1970, då Living Planet Index började mäta.

Världens vilda vilt, symboler från enstaka hälsosam planet.

Sedan dess besitter läget delvis förbättrat genom satsningar vid skydd samt naturvård.

– detta existerar en kvitto vid för att detta lönar sig för att investera inom naturen. idag måste oss gå vidare, säger Håkan Wirtén.

I landet går detta förbättrad till jagare likt brunbjörn samt lodjur, rovfåglar vilket havsörn, kungsörn samt skarlakansröd glada, grågäss, tranor, sångsvan samt fjällräv.

Däremot går detta sämre till jaktfalk, storspov, Östersjötumlare, ortolansparv samt ål.

Människans samt naturens välmående hänger ihop 
Pandemikrisen visar för att naturen, hälsan samt ett hållbar vetenskapen om resurserhandel och finans såsom baseras vid vad ekosystemen tål, hänger ihop. WWF stödjer One Health, såsom handlar ifall samspelet mellan människans, djurens samt naturens välbefinnande, tillsammans med enstaka rad andra aktörer.

I landet existerar lite mer än 2000 arter hotade, från totalt 21 000.

WWF står även på baksidan forskningsinitiativet Bending the Curve, vars påverkan publiceras inom natur den 10 september. Rapporten visar för att detta finns stora möjligheter för att vända kurvan inom positiv riktning samt ställa ifall samhället ifall oss agerar nu.

– tillsammans med en klart fokus vid både djärvare samt mer ambitiösa bevarandeinsatser samt ett medveten omställning från mot modell produktion samt konsumtion från föda, går detta för att bromsa samt vända förlusten från biologisk diversitet mot 2030, säger Louise Carlsson.

Living Planet Report presenteras lagom mot FNs generalförsamlings träff inom New York den 15-30 september.

var bör bland annat hållbarhetsmålen, konventionen ifall biologisk diversitet samt Parisavtalet diskuteras. Den 30 september arrangeras en toppmöte angående biologisk diversitet dit världens regeringar samt statschefer existerar inbjudna.

WWF uppmanar regeringen att:

• Höja rösten, ta krafttag samt driva vid för den biologiska mångfalden nationellt, inom Europa samt globalt.
• Driva vid till enstaka upphöjd mål inom FN-förhandlingarna ifall biologisk diversitet, inklusive mätbara syfte ifall för att skydda 30 andel från nation samt ocean, stoppa förlusten från arter samt halvera våra fotavtryck ifrån konsumtion samt produktion.
• Agera på grund av enstaka kraftfull EU-strategi på grund av biologisk diversitet – samt stå upp på grund av alternativt stärka EU-kommissionens förslag.
• Agera förebild genom för att säkra den biologiska mångfalden inom landet.
  Man tror för att detta förmå finnas mellan 9 samt 10 miljoner djurarter vid jorden, dock flera arter existerar ännu okända.

  Besluta angående nationella uppgift angående för att skydda 30 andel från nation samt ocean samt öka insatserna till för att återskapa livsmiljöer.

• Politiken inom skogsområde, jordbruk samt fiske måste utformas därför för att den biologiska mångfalden nyttjas hållbart. landet måste genomföra dem nationella miljömålen
• Skriv vid uppropet till One Health på grund av för att skydda mot framtida pandemier: panda.org/pandemics

WWF uppmanar företag att:

• Ta en helhetsgrepp kring biologisk diversitet samt säkerställa för att verksamheten ej bidrar mot utarmning  utan mot ökat skydd, återskapande samt hållbart nyttjande från naturen.
• Kartlägga beroende från samt effekter vid biologisk diversitet genom all värdekedjan.
• Agera snabbt på grund av för att både för att minska negativa effekter ifrån verksamheten samt öka detta positiva bidraget mot naturen.
• Samverka tillsammans med andra samt utöva påverkan vid omgivningen; företag, beslutsfattare samt konsumenter på grund av för att öka takten inom omställningen.

Fakta: Living Planet Report (LPR), ges ut på grund av 13:e gången (första upplagan 1997).

Rapporten innehåller Living Planet Index såsom ger enstaka foto från trenden till ryggradsdjuren samt vad detta betyder på grund av mänskligheten. Rapporten tas fram från WWF inom samarbete tillsammans med Zoological gemenskap of London samt bidrag ifrån vetenskapsman, högskola samt enstaka rad andra aktörer.

Den visar för att bestånden från vilda ryggradsdjur – vilket däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur samt kräldjur – inom medelvärde äger minskat tillsammans 68 andel mellan 1970 samt 2016.

Det ekologiska fotavtrycket, likt finns tillsammans med inom Living Planet Report, visar för att mänskligheten lever likt ifall detta fanns 1,6 planeter. Cirka 60 andel från fotavtrycket utgörs från koldioxidutsläpp ifrån fossila drivmedel, i enlighet med Global Footprint Network.

Läs rapporten på:https://www.wwf.se/rapport/living-planet-report/

Missa ej WWF-Seminarium idag klockan 11 angående Living Planet Report samt samtliga rapporter vid den på denna plats sidan.

Går idag för att titta då man således önskar, dock titta det:
https://www.wwf.se/rapport/living-planet-report/

För problem att diskutera, kontakta:
Håkan Wirtén, generalsekreterare WWF, 0705-65 45 15
Louise Carlsson, biolog samt naturvårdsexpert WWF, 070-603 84 64
Tom Arnbom, biolog samt naturvårdsexpert, 070-554 40 66
Olle Forshed, tropikskogsexpert, 070-215 36 43
Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77