Sådana kan framföras av basen

Inom kemin existerar baser ett team kemiska föreningar tillsammans med inom allmänhet lutaktig smakupplevelse, såsom besitter förmågan för att ta upp vätejoner varvid dem inom ett vattenlösning ger en pH-värde ovan 7, alternativt mer allmänt, ge försvunnen elektronpar.

Ett syra-baspar existerar inom Brønsted - Lowrys teori på grund av syra-basreaktioner enstaka syra samt ett bas liksom omvandlas mot varandra genom för att vinna alternativt förlora enstaka proton.

enstaka sådan svar kallas basisk, alternativt basisk. Starka baser existerar frätande. Baser liksom existerar lösliga kallas alkalier angående dem innehåller samt släpper ifrån sig hydroxidjoner (OH^–) kvantitativt. styrka från ett bas kunna relateras mot dess baskonstant.

Olika teorier till syra-basreaktioner äger definierat baser vid olika sätt.

Den äldsta Arrhenius-teorin definierar baser såsom hydroxidjongivare,^[1] vilket bara går för att applicera vid alkalier. i enlighet med Brønsted–Lowry-definitionen existerar ett bas enstaka protonacceptor (vätejonsacceptor), medan Lewis mer allmänna teori definierar baser liksom elektronparsdonatorer, även kallade nukleofiler.

(Lewis definition innebär för att även andra ämnen än protoner kunna räknas såsom syror.)^[2]

Baser är kapabel ses såsom den kemiska motsatsen mot syror. enstaka reaktion mellan enstaka syra samt ett bas kallas på grund av neutralisation, framför allt inom äldre teorier, medan Brønsted-Lowry-teorin föredrar för att prata ifall protolys alternativt protonöverföring.

Baser samt syror ses liksom motsatser eftersom ett syras inverkan existerar för att öka koncentrationen från oxoniumjoner (H₃O⁺) inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, medan baser reducerar koncentrationen. Baser samt syror finns vanligtvis inom vattenlösningar. Dessa lösningar från baser reagerar tillsammans vattenlösningar från syror samt skapar därmed en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt salter inom lösningarna.

inom dessa existerar salterna separerade inom sina jonkomponenter.

Exempel vid vanliga baser existerar natriumhydroxid samt ammoniak.

Hur förmå man från formeln på grund av en tema entydigt att fatta beslut eller bestämma något för att ämnet ej existerar enstaka syra?

Metalloxider, hydroxider samt speciellt alkoxider existerar alkalisk samt motanjoner från svaga syror existerar svaga baser. ett bas kunna tillsammans tillsammans enstaka korresponderande syra (ett syra-baspar) forma en buffertsystem.

Definitioner

[redigera | redigera wikitext]

Rouelle

[redigera | redigera wikitext]

Guillaume-François Rouelle (1703–1770) definierade baser likt kemiska föreningar likt nära reaktion tillsammans med syror avger salter.

Namnet baser (från grekiskans bas, botten) gav han dem på grund av för att dem (med undantag från ammoniak) fanns beständiga nära glödgning vilket syrorna ej fanns, samt för att dem därför ansågs utgöra själva basen inom salterna.^[3]

Arrhenius

[redigera | redigera wikitext]

Svante Arrhenius definierade enstaka bas likt en kurs såsom producerar hydroxidjoner (OH⁻) inom dricksvatten.

Detta ger mot modell enstaka vattenlösning från natriumhydroxid dess starkt alkalisk attribut. i enlighet med Arrhenius beror hur basiskt en material existerar vid hur flera hydroxidjoner ämnet lämnar. inom enstaka kraftfull bas går varenda hydroxidjoner liksom finns alternativt skulle behärska bildas inom svar, dock inom ett svag bas endast ett sektion från dem.

Magnesiumhydroxid (Mg(OH)₂) samt berylliumhydroxid (Be(OH)₂) existerar svaga Arrheniusbaser eftersom dem existerar svårlösliga inom vätska, vilket innebär för att ett fåtal från hydroxidjonerna inom kristallen förändras inom vattenlösning. en något som ligger nära eller är i närheten term existerar alkalisk oxider, var oxidjonen O²⁻ omedelbart reagerar tillsammans vätska till för att forma OH⁻ då den går inom lösning:

O²⁻ (aq) + H₂O (l) → 2OH⁻ (aq)

Brønsted–Lowry

[redigera | redigera wikitext]

Johannes Brønsted samt Martin Lowry utvidgade Arrhenius definition genom för att definiera ett bas likt ett protonmottagare.

enstaka kraftfull bas existerar fullständigt protonerad inom vätska, ett svag bas existerar bara delvis protonerad inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. tillsammans med denna definition blir hydroxidjonen inom sig ett bas (liksom oxidjonen), snarare än dem ämnen likt ger ifrån sig hydroxidjoner inom svar. Hydroxidjoner ifrån magnesiumhydroxid samt berylliumhydroxid existerar lika starka Brønstedbaser vilket hydroxidjoner ifrån natriumhydroxid.

Exempel vid 10 vanliga baser.

Flera andra ämnen, mot modell ammoniak samt aminer, likt ej plats baser i enlighet med Arrhenius definition existerar även baser i enlighet med Brønsted samt Lowry. Denna definition existerar vanligast idag.

Lewis

[redigera | redigera wikitext]

Gilbert Newton Lewis generaliserade basdefinitionen ytterligare. såsom (Lewis)-bas räknas varenda elektronpargivare, detta önskar yttra atom alternativt atomgrupp såsom äger ett helt fylld yttersta orbital vars elektroner kunna överföras mot enstaka ofylld orbital inom ett ytterligare atom alternativt atomgrupp (Lewis-syran).

enstaka kraftfull bas existerar enstaka vars tendens för att avge elektronpar existerar kraftfull. Begreppet Lewis-bas används både angående den enskilda atomen alternativt atomgruppen samt ifall ämnet liksom innehåller dem.

En baskonstant K b existerar ett typ från kemisk jämviktskonstant likt anger styrka från ett bas.

Lewis definition inbegriper fler ämnen än dem andra definitionerna. ett Lewis-bas kallas även nukleofil.

Basicitet

[redigera | redigera wikitext]

Hur många från ett bas liksom behövs till för att neutralisera enstaka viss syra äger mätts inom basicitet. Efter detta antal äger syran ansetts artikel en-, två-, tre alternativt flerbasisk.^[4] Begreppet besitter senare helt ersatts från pH-mätningar.

Inom slaggkemin existerar detta viktigt för att behärska att fatta beslut eller bestämma något egenskaperna hos slaggen vilket oftast görs genom basicitet.

Med andra mening behövs ingen baskonstant till för att förklara relationen mellan basen samt produkterna inom reaktionen.

Detta mått existerar då formulerat vilket bas/syra. Olika basicitetsmått används utifrån empiriska modeller. dem vanligaste måtten inom stålindustrin är:
B₂=%CaO/%SiO₂
B₃=(%CaO +%MgO)/%SiO₂
B₄=(%CaO +%MgO)/(%Al₂O₃ +%SiO₂).
Även pålagda faktorer tillsammans hänsyn mot för att MgO existerar svagare bas än CaO används ibland (B_x=(%CaO +0,67%MgO)/(%Al₂O₃ +%SiO₂)).

I vissa processer från ferrolegeringar används även B_ferro=(%CaO +%MgO)/%Al₂O₃ alternativt andra anpassade mått.^[5]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, tidigare version.

Noter

[redigera | redigera wikitext]