Varför har kvinnor långt hår

Hår existerar trådformiga proteinutväxter ifrån hårsäckar inom huden hos däggdjur. Håret äger olika funktioner hos olika arter. Bland annat är kapabel detta skydda mot höga alternativt låga temperaturer inom omgivningen, minska friktionen (till modell inom armhålorna), användas såsom känselspröt (morrhår), skydda mot UV-ljus alternativt fungera såsom försvar mot fiender (igelkottens taggar).

Hos andra varelse än människor kallas håret ofta till päls. grövre kalufs kunna kallas till styva hår exempelvis på en borste. kalufs ifrån hästars man samt svans benämns tagel.

Att flera kvinnor upplever en stort håravfall några månader efter förlossningen antas bero vid för att hormonnivåerna då åter äger ändrats samt vid den stora kroppsliga stress detta innebär för att att födas barn.

Huvudkomponenten inom kalufs existerar keratin. Keratiner existerar proteiner, långa länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något tillsammans med aminosyror. detta mänskliga håret kunna, inom likhet tillsammans huden, bli objekt till sminkning.

Människans hår

[redigera | redigera wikitext]

Håret består från ett fri sektion, likt kallas hårskaft alternativt hårstrå, samt enstaka inom huden nersänkt sektion, den sålunda kallade roten.

Roten omges från enstaka hårfollikel, även kallad hårsäck. Invid hårsäcken finns talgkörtlar samt mot hårsäcken fäster muskeln musculi arrectores pilorum. varenda hårstrå består från medulla, cortex samt kutikulan.^[1] Medulla existerar märgen från hårstrået samt finns innerst.^[2] Cortex, vilket existerar barken såsom omger märgen existerar enstaka många organiserad struktur samt fungerar vilket den huvudsakliga källan till hårstråets mekaniska hållfasthet samt vattenupptagning.

Cortex innehåller melanin, likt ger färg åt fibern utifrån mängd, leverans samt typ från melanin. Kutikulan existerar detta yttre höljet såsom omger cortex. Dess komplexa struktur glider isär då håret växer samt omsluts från en molekylskikt från lipider liksom utför för att håret stöter försvunnen vatten.^[1] Människans kalufs består mot största delen från proteinet α-keratin.

Håret växer endast inne inom hårsäcken, nämligen inom rotens understa sektion, var cellerna delar sig mitotiskt. Därifrån går eller reser cellerna uppåt mot skaftet var dem keratiniseras samt dör. Den enda "levande" delen från håret finns alltså inom follikeln. detta synliga hårstrået uppvisar ej någon biokemisk handling samt kategoriseras såsom "död". Hårstrået äger enstaka tillväxtfas (anagenesfas) samt enstaka vilofas (telogenesfas) såsom följer vid varandra.

beneath tillväxtfas existerar hårfolliklarna långa samt bulliga samt håret växer utåt tillsammans enstaka hastighet vid cirka 1/3 mm per solens tid. Efter tre mot sex månader (hår inom armhålan samt könshår besitter längst bort tillväxtcykel) stannar tillväxten, follikeln krymper samt roten växer fast. Efter ett tids vila därför börjar ett nytillväxtperiod samt då puttas detta gamla hårstrået ut, samt detta nya strået börjar växa ifrån papillen.

Huvudhår äger många längre tillväxtperioder samt blir många längre innan dem fälls. detta beror vid arvsanlag. ^[3]

Hårvårdpreparat förmå ej uppväcka liv inom döda strån. detta såsom sker, existerar för att preparatet lägger sig likt en yttre skelett, liksom utför för att strået förbättrad motstår yttre tryck.

Kroppsbehåring

[redigera | redigera wikitext]

Studier vid löss indikerar för att människans förfäder förlorade många från kroppsbehåringen på grund av 3,3 miljoner kalenderår sedan.^[4] detta finns flera teorier ifall orsakerna mot detta.

ett teori existerar för att en könsurval lett mot för att mer juvenila drag selekterats fram (neoteni). dem flesta evolutionsforskare verkar dock mena för att allt eftersom kroppsstorleken ökar sålunda ökar nödvändigheten för att utföra sig från tillsammans med kroppsvärme inom snabbare takt. Människans förmåga för att svettas skulle inom således fall äga utvecklats ungefär samtidigt, samt förlusten från päls fullfölja detta enklare för att svettas samt vid således vis kall luft ner kroppen.^[5] [6]

Olika kroppsdelar besitter olika typer från kalufs.

dem fina kalufs vilket täcker nästan bota kroppen hos foster kallas lanugohår. Lanugohår kunna även återuppstå inom samband tillsammans med ätstörningar såsom en sätt till kroppen för att hålla värmen trots bristen vid underhudsfett.^[7] ifrån barndomen täcks sedan kurera kroppen från vellushår, utom vid läpparna, hand- samt fotsulorna, vissa externa genitala områden, naveln samt ärrvävnad.

Vellushår existerar fjun såsom sällan blir längre än 2 cm samt vilka inom regel existerar opigmenterade.^[8]

De stigande nivåerna från manliga könshormoner (androgener) beneath puberteten orsakar enstaka transformationsprocess var vellushår omvandlas mot slutligt kalufs (hår tillsammans kraftigare hårstrån vilka inom regel existerar pigmenterade) vid en flertal områden vid kroppen.

eftersom folliklarna svarar vid androgener (främst testosteron samt testosteronderivat) kallas detta även på grund av androgent kalufs. Hastigheten till hårtillväxt samt densiteten ökar. Olika områden existerar olika känsliga på grund av androgener (till modell existerar pubesområdet maximalt känsligt samt grövre kalufs växer oftast ursprunglig var likt en svar vid androgener).

detta går emellertid ej för att dra någon riktigt vass gräns mellan vellus- samt terminalhår; mellanting mellan dessa kallas intermediat kalufs. vid kroppsdelar tillsammans terminalhår förekommer ibland även vellushår.^[8]

Områden såsom utvecklar terminala kalufs vid både män samt kvinnor existerar underarmarna, underbenen samt pubesområden. Däremot brukar endast män ett fåtal androgena kalufs vid andra områden liksom inom ansiktet (skägg), vid bröstet, buk samt armar samt ben.

Kvinnor behåller mer vellushår likt ej syns lika klart.

Men kvinnor likt sålde sitt kalufs tog enstaka risk: ”Ett långt kalufs symboliserade / / samtidigt ärbar kyskhet samt sexuell lockelse, medan en avklippt kalufs avslöjade för att hedern bokstavligt talat varit mot salu”, skriver Elisabeth Hallgren Sjögren.

Genetiska variationer bestämmer den könsberoende utvecklingen från kroppshår samt kvinnor inom vissa delar från världen besitter mot modell enklare för att förbättra mustasch tillsammans år.

Sjukligt ökad kroppsbehåring tillsammans med en manligt könsmönster hos kvinnor brukar kallas hirsutism. ett överdriven samt onormal hårtillväxt vid både kvinnor samt män går beneath beteckningen hypertrikos.

vilket liksom betecknas såsom onormalt beror ej enbart vid medicinska indikationer utan även vid sociala samt kulturella attityder.

Huvudhår

[redigera | redigera wikitext]

Se även frisyr.

Historiskt sett ansågs ej korthårshår till kvinnor artikel normalt samt / alternativt acceptabelt förrän således sent såsom andra världskriget.

mot modell, inom detta romerska riket, angående ett kvinna begick äktenskapsbrott, tvingades denna bergvägg begränsad kalufs. vid identisk sätt gjordes detta beneath andra världskriget till kvinnor likt ägde en förhållande tillsammans med enstaka tysk soldat.

Huvudhår existerar detta terminalhår liksom växer vid huvudet, vilket existerar detta maximalt framstående vid dem flesta människor.

Enligt rekordböckerna slog den kinesiska kvinnan Xie Qiuping världsrekord då denna 2004 fick sitt kalufs uppmätt för att existera 5,627 meter långt.

Huvudhårets främsta arbetsuppgift existerar för att skydda skalpen ifrån UV-strålning, vilket redogör varför människor inom varma, soliga klimat besitter tätt, krulligt kalufs. detta genomsnittliga antalet hårsäckar hos människor existerar 100 000, dessa växer vid skalpen likt äger ett genomsnittlig yta vid 770 cm². Avsaknaden från huvudhår kallas alopeci, vanligen (flint-)skallighet.

Huvudets kalufs skyddar dock mot UV-ljus samt kall luft dock antropologer spekulerar ifall för att den funktionella signifikansen från långt huvudhår existerar obefintlig samt för att detta existerar enstaka biprodukt från sekundärt naturligt urval, (kanske mot resultat från sexuell selektion), enär långt kalufs existerar en indikator vid välmående samt god nutritionell ställning eller tillstånd.

Huvudhåren äger långa tillväxtperioder, samt ett individuell hårsäck producerar endast ca 20 kalufs beneath ett persons livstid. ifall håret blir rakt alternativt krulligt beror vid hårsäckens form,^{[källa behövs]} raka hårsäckar ger rakt kalufs medan böjda ger krulligt. Detta existerar relaterat till gener förprogrammerat dock förmå ändras tillsammans tiden.

I normala fall besitter ett människa cirka 80 000 - 160 000 hårstrån ovan hårbotten samt oftast tappar man upp mot 100 stycken per dygn.

Genomsnittligt arbetar 85 % från samtliga hårsäckar medan 15 % vilar. Håret tunnas ut då allt fler hårsäckar går inom enstaka på grund av tidig alternativt förlängd vila.

Detta förmå ske nära sjukdom alternativt andra påfrestningar, såsom stress. Antalet arbetande hårsäckar blir även färre ju äldre man blir.

Håret vid huvudet växer ca 1 cm inom månaden alternativt 0,33 mm per solens tid, dock varierar ifrån individ mot individ. Dessutom växer håret inom hårfästet långsammare än håret vid hjässan.^[8]

Genomsnittligt antal huvudhår (Vita amerikaner)^[9]

Hårfärg	Antal kalufs	Diameter vid hårstråna
Blonda	146 000	17 mot 51 mikrometer
Svarthåriga	110 000	64 mot 100 mikrometer
Brunhåriga	100 000	varierar
Rödhåriga	86 000	varierar

Hår samt åldrande

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Grått hår

Grått kalufs (canities) uppkommer då hårrötterna slutar för att producera melanin, helt alternativt delvis.

Håret såsom sedan växer ut saknar därmed färg. Håret grånar normalt tillsammans åldrandet (senil canities), vilket vanligen börjar inträffa inom åldern 35 – 45 år.^[10] angående man får grått kalufs tidigare kallas detta prematur canities, vilket är kapabel existera ärftligt, dock även artikel en indikator vid enstaka underliggande sjukdom.

Svar: kalufs växer ut ifrån hårsäckar likt bildas före födseln samt genomgår olika faser från energisk tillväxt samt vila beneath livet.

ett tumregel förmå sägas artikel för att håret existerar prematurt grått angående större delen från allt kalufs existerar grått före 40 års ålder.^[10][11]

Med åldern reducerar även antalet hårstrån, håret blir tunnare. Omkring 50 % från samtliga män drabbas från manligt håravfall före 50 års ålder, medan identisk fenomen drabbar omkring 15 % från varenda kvinnor inom identisk åldersintervall.

nära högre ålder ökar andelen på grund av båda könen. Senilt håravfall beror troligen vid ett genetisk predisposition till för att terminalhåren tillbakabildas mot vellushår (fjun). Hos kvinnor uppträder tillståndet genom ett generell minskning från hårvolymen samt för att hårfästet förblir intakt, medan tillståndet hos män vanligen visar sig genom för att hårfästet kryper bakåt.

Cellbiologiskt brukar tillståndet förklaras tillsammans för att androgener orsakar bildningen från vellushår, dock dem svaga resultaten då tillståndet behandlats tillsammans androgenmodulatorer tyder vid för att förklaringen existerar otillfredsställande.^[12]

Efter döden

[redigera | redigera wikitext]

Det hävdas ofta för att kalufs samt naglar växer beneath flera dagar efter döden.

Detta existerar enstaka myt;^[13] för att detta ser ut vilket tillväxt beror vid dehydrering vilket leder mot för att huden drar sig igen vilket fullfölja naglarna samt håret mer framträdande.^[13]

Endokrinologi

[redigera | redigera wikitext]

Inom endokrinologin skiljs mellan olika slags kalufs.

Manligt kalufs existerar kalufs inom öronen, övre pubistriangeln, skägg, mustasch samt kroppshår, vilka styrs huvudsakligen från manliga könshormoner. Könsoberoende kalufs existerar ögonfransar, ögonbryn, huvudhår, samt kalufs vid underarmar samt underbenen. Ambosexuellt kalufs existerar kalufs beneath armarna, kalufs vid nedre pubistriangeln, samt visst kalufs vid armar samt ben.^[8]

Manligt samt ambosexuellt kalufs beror vid könshormoner, samt vid den relaterat till gener bestämda känsligheten på grund av dessa hormoner inom hårsäckarna; kvinnor tillsammans hirsutism äger ej ständigt genital virilisim (förstorad klitoris).

Hårtillväxt blir bestämt även från tillväxthormon, vilket styr follikelstorleken samt vilket förmå bidra mot hirsutism. bekymmer tillsammans med sköldkörtelhormon är kapabel ge bekymmer tillsammans hårtillväxten, mot modell telogen effluvium. Höga värden prolaktin förmå likaså orsaka hårväxt från manlig typ.

Kvinnor behåller mer vellushår vilket ej syns lika tydligt.

Ju högre värden östrogen, desto längre existerar tillväxtfas (den anagena fasen) från håret, medan testosteron minska tillväxtfasen.^[8] [14]

Patologiska tillåtelse samt håret

[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera sjukdomstillstånd såsom påverkar håret, mot modell alopecia areata. Kemoterapi på grund av cancerbehandling leder ofta mot håravfall då cellerna inom hårbotten delar sig ofta liksom cancercellerna vilket behandlingen riktar in sig vid.

Lanugohår vid underarmarna kunna artikel en indikator vid anorexia nervosa. Gifter förmå lagras inom hårstrån inom åratal, varigenom rättsmedicin undersökningar är kapabel bland annat titta angående ett individ utsatts på grund av arsenik.

Hårliknande utskott såsom ej existerar hår

[redigera | redigera wikitext]

Leddjur såsom humlor samt fågelspindlar besitter hårliknande utskott ifrån hudskelettet. Dessa består från kitin samt kallas setae. Även flera växter är kapabel äga mindre alternativt längre hårliknande utskott vid såväl stjälk, växtdel likt växt.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]