Hur kan man veta något om jordens innandöme

Jorden vilket oss bebor ligger vilket tredjeplats planet ifrån solen. Himlakroppen såsom även kallas Tellus består från främst berg samt metall samt skyddas från strålning samt partiklar ifrån solen samt solvinden tillsammans enstaka atmosfär samt en område runt en magnet där magnetiska krafter verkar.

Grundläggande fakta

Jordens ålder uppskattas mot cirka 4,6 miljarder kalenderår.

detta existerar ett geologisk energisk himlakropp samt enstaka himlakropp tillsammans organiskt liv tackar vare för att den ligger inom den beboeliga zonen inom solsystemet.

Jordens geologiska historia

Under jordens tidig del av ett liv efter detta stora bombardemanget upphört täcktes jordklotet från en ocean, fast utan dem djup såsom idag finns inom världshaven.

detta existerar osäkert hur länge ocean funnits vid jorden, dock i enlighet med uppskattning bör dem åtminstone äga funnits inom 3,5 miljarder tid. Redan nära denna tidsperiod uppstod dem inledande organismerna vilket skulle ge jordens atmosfär sitt syre. Den inledande atmosfären skulle försvinna, dock organismernas nya gaser ifrån den svalnande jordkroppens inre skulle samlas inom en nytt luftskikt.

Den syrehalt liksom finns inom luften anses existera noggrann lagom, angående den ökat skulle risken till skogsbränder snabbt mångfaldigas.

För omkring 3 miljarder tid sedan steg nation upp ur havet (eventuellt fanns mindre småöar utspridda beneath tidigare), samt beneath en förlopp likt tog miljarder tid skulle dem inledande kontinenterna bildas till för att beneath cykliska processer kämpa samman samt splittras genom kontinentaldriften.

vid bas från den geologiska aktiviteten likt fullfölja för att ytans utseende förändras vet oss ej många angående hur jorden såg ut beneath dem inledande miljarderna från jordens nästa fem miljarder kalenderår långa existens.

Den arkaiska eran varade mot samt tillsammans med ca 2,5 miljarder tid sedan. beneath denna period finns detta kontinenter såsom utför för att havsbottnar pressas neråt samt blir container till vattenoceaner medan bergskedjor pressas uppåt samt reser sig mot skyn.

Bland dem inledande namngivna kontinenterna existerar Gondwana samt Laurasien likt bildades till omkring 400 miljoner tid sedan.

Dessa drevs mot varandra samt till omkring 300 miljoner kalenderår sedan forma Pangea, ett enda superkontinent omgiven från världshavet (Panthalassa).

detta fanns nära denna period liv inom vattnet samt vid nation var landmassan bland annat utgjordes från ormbunksskogar samt träsk.

Pangea existerar urkontinenten till den geografiska planet oss idag känner. till omkring 200 miljoner kalenderår splittrades den samt något som har fått en viss form eller struktur dem kontinenter såsom oss idag känner såsom Sydamerika, Afrika, Antarktis, Australien, Eurasien samt Nordamerika.¹ inom mellanrummen vilket uppstod nära den stora superkontinentens delning uppstod Atlanten samt från indien Oceanen medan detta liksom återstod från Panthalassa blev Stilla Havet.

Jordens geografi samt klimat

70 % från jordens yta utgörs från ocean.

Stilla havet mellan den amerikanska samt den eurasiatiska kontinenten existerar detta största från haven. detta lägsta havsdjupet Marianergraven inom Stilla havet ligger ca 11 km beneath havsytan.

Av den totala landytan täcks cirka 30 % från träd medan 20 % existerar öken. Cirka 1% utgörs från sjöar samt vattendrag.

Höga bergskedjor finns vid flera från kontinenterna samt detta högsta berget Mont Everest inom Himalaya sträcker sig 8,8 km ovan havsnivån. Bergskedjorna ökar alternativt sänker sig beroende vid förflyttningen från kontinentalplattorna, vilket sker tillsammans med enstaka en par millimeter per år.

Temperaturen vid jorden kunna skifta ifrån minus 80 grader nära Sydpolen mot ovan 50 plusgrader inom dem varmaste ökenområdena nära ekvatorn.

dem flesta livsformer lever inom dem tempererade zonerna, områden var temperaturerna ej närmar sig dem extrema.

Jorden myllrar från liv samt växter, vilket existerar tackar existera den stora mängd en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig vid planeten samt värmen vilket alstras från solljuset. Avståndet mot solen existerar ett förutsättning till en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom flytande form eller gestalt.

ifall jorden befunnit sig betydligt närmare solen ägde vattnet dunstat försvunnen samt ägde jorden befunnit sig längre försvunnen ägde detta frusit mot is.

Att oss besitter årstider beror vid lutningen inom jordens cirkelrörelse, vilket fullfölja för att norra respektive södra halvklotet värms upp mer beneath varsitt halvår.

Bidrar mot årstidsväxlingarna utför även faktumet för att banan runt solen existerar elliptisk samt beneath perioder befinner sig jorden något längre försvunnen ifrån solen (det existerar dock ett sekundär faktor samt vintern kunna infalla inom samband tillsammans för att jordens läge existerar närmast solen).