Det här är dom dagar

Bland detta maximalt kontroversiella ett språkvetare förmå yttra existerar för att detta existerar dags för att slopa de samt dem. Ge ej upp på grund av språkets förfall! förfasar sig varenda likt ej håller med.

Frågan angående de samt dem besitter debatterats många gånger, senast då svenskläraren Henrik Birkebo 2016 föreslog ett ”dom-reform” inom enstaka debattartikel inom Svenska Dagbladet.

dock detta fanns långt ifrån inledande gången frågan blev tagna upp – samt tillsammans all säkerhet ej heller den sista.

Det besitter gått ovan en sekel sedan de samt dem-frågan började synas inom språkvårdslitteraturen. Då fanns detta språkforskaren Natanael Beckman liksom uppmärksammade konstruktioner var de/dem följs från ett relativsats – alltså enstaka bisats liksom börjar tillsammans med en relativpronomen, inom detta fall som.

denne konstaterar inom sin litteratur Språklära för att ”[e]nligt huvudregeln måste detta varma t.ex. Jag måste klandra dem, såsom utföra sitt jobb försumligt.

Dom-debatten existerar ett samtal angående förslag ifall för att inom svenskt skriftspråk samt skolundervisning införa stavningen dom (uttalat /dɔm/ dåmm) liksom belöning till pronomenformerna dem samt dem, samt på grund av den bestämda artikeln de.

Häremot felas ofta bl. a. inom tidningar”. Redan då påstod vetenskapsman alltså för att skribenter gjorde fel.

Men någon vidare energisk argumentation plats detta ej beneath inledande halvan från 1900-talet. Nej, den riktiga striden tog hastighet vidare slutet från 1960-talet samt varade sedan inom femton tid. Dom-frågan diskuterades då liksom ett fråga angående talspråksformer inom text.

ifall oss skulle börja notera dom inom stället till de samt dem, skulle oss då även vandra ovan mot mej, dej, sej, såna, nån och nåra när oss uttalar orden så?

Debatten handlade alltså ej ifall felaktiga omröstning mellan subjektsformen de och objektsformen dem.

inom stället fanns detta idén angående för att talet samt skriften skulle ligga ner nära varandra liksom fanns huvud, en argument såsom plats vanligt även inför den stora stavningsreformen 1906. Förespråkarna utgick ifrån den maximalt primär från språkvårdstankar: för att språket bör artikel enkel för att lära, enkel för att nyttja samt enkel för att förstå.

Motståndarna däremot, hävdade för att angående de och dem avskaffades, skulle detta artikel en alltför stort ingrepp inom hur texten uppfattas från ögat, för att oss skulle förlora enstaka sektion från vårt kulturarv samt för att detta därmed skulle bli svårare för att studera äldre texter.

Argument angående för att den nordiska språkförståelsen skulle lida skada förekom också.

Debatten utspelade sig framför allt inom en pedagogiskt kontext, var den löpande punkten plats hur skolan skulle förhålla sig.

Most of you have been learning Swedish for a short time, but something that you use from the very beginning of your studies fryst vatten anställda pronouns (jag, ni, han/hon/den/det, oss, ni, de) and the object struktur of them (mig, dig, honom/henne/den/det, oss, er, dem).

Diskussionerna resulterade inom för att flera pedagog faktiskt gick ovan mot mer talspråksnära former; detta fanns helt okej för att notera mej, dej och dom i skolan beneath 1970- samt 80-talen. för att nyttja dom var även relativt vanligt utanför skolan – inom synnerhet inom mer informella kontext samt då man ville återge talspråk.

Men skriftspråksformerna försvann ej helt, ens inom skolan, beneath denna period.

Argumentet fanns för att skriftspråket måste tillhandahålla former tillsammans olika stilvalörer.

En särställning ägde frågan vilket Natanael Beckman plats ursprunglig tillsammans för att ta upp, alltså då dom föregås från ett preposition samt följs från ett relativsats: Jag fick ett vattenlevande djur från dom såsom bor inom huset bredvid.

Om man för tillfället ändå skulle behålla subjekts- samt objektsformerna, bör detta artikel de eller dem här?

Efter noggranna utredningar samt diskussioner satte dåvarande Svenska språknämndens arbetsledare Bertil Molde slutligen ner foten 1981.

denne sa för att grammatiskt går detta för att argumentera till både de och dem i detta sammanhang: pronomenet är kapabel ses likt objekt inom huvudsatsen samt alltså motivera dem, alternativt liksom subjekt inom bisatsen samt motivera de.

Trots för att språkvetare sedan dess äger sett frågan liksom utagerad, existerar dom följt från relativsats än inom solens tid den konstruktion likt språkvården får flest problem att diskutera om.

Mellan 1981 samt 2016 plats detta anmärkningsvärt lugnt kring de, dem och dom.

då Språkriktighetsboken kom ut 2005, innehöll den en avsnitt angående ämnet, samt enstaka språkvetare behandlade frågan inom språkspalter samt skrivna verk. Språkprofessorn Olle Josephson föreslog 2010 en ”enhets-de” på grund av för att befria skribenter ifrån bördan för att välja mellan de och dem.

Google's service, offered free of charge, instantly translates words, phrases, and pages between English and over 100 other languages.

identisk beslut gjorde Ulf Teleman, även han professor, numeriskt värde kalenderår senare inom språkvårdshistorieboken Tradis samt funkis. tid 2014 konstaterade professor Lisa Holm inom enstaka språkspalt för att detta ej finns några goda grammatiska argument till för att behålla de och dem: detta existerar dags till dom.

Men vid detta all taget råder stiltje vid debattfronten.

Fram mot den 22 oktober 2016, då Henrik Birkebos debattartikel publiceras.

Det blev ett numeriskt värde månader begränsad, dock synnerligen stark, diskussion. flera från argumenten ifrån 1970-talsdiskussionen gick igen. ett fåtal höll tillsammans Henrik Birkebo ifall för att detta plats dags på grund av ett reform. Faktiskt ville färre titta enstaka passage mot dom idag än vid 1970-talet.

Återigen framhölls såsom främsta argument för att ett reform skulle innebära en kraftigt ingrepp inom skriftbilden.

Men några saker fanns synbart annorlunda. Främst för att debatten något som har transporterats eller flyttats från andra aktörer.

ifall detta vid 1970-talet fanns flera pedagog samt språkvetare likt debatterade, dominerades debatten 2016 från journalister, ledarskribenter samt kolumnister. möjligen bidrog detta mot för att debattens fokus märkbart förflyttades.

Tydligt fanns för att detta för tillfället handlade ifall för att skribenterna påstår för att flera fullfölja fel (men inte någonsin dem själva!), för att språket försämras, utarmas samt förstörs.

Ansvaret på grund av för att detta blir fel tillskrivs individer, ej sällan skolelever samt unga. för att detta blir fel sägs bero vid för att individerna ej strävar sig tillräckligt samt för att omgivningen ”daltar” tillsammans dem.

Om man får tro debattörerna äger oss helt enkelt för att utföra tillsammans med enstaka generation lata ungdomar såsom ej bemödar sig ifall för att lära sig.

De alternativt dem alternativt dom existerar ett från dem maximalt laddade språk­frågor­na på grund av när­varande.

Även pedagog får sig ett släng från sleven. bör man avsluta lära ut något bara på grund av för att detta existerar svårt?

Svensklärare tycker själva för att detta denna plats existerar enstaka besvärlig språkriktighetsfråga. inom enstaka enkätundersökning liksom oss gjorde 2015 svarade 63 andel från lärarna för att dem upplevde just denna fråga såsom den allra maximalt utmanande.

detta förmå jämföras tillsammans med då identisk enkät 1976 visade för att frågan fanns därför underordnad för att den ej ens fick enstaka personlig rubrik, utan klumpades ihop tillsammans andra talspråksformer.

Det på denna plats existerar alltså, i enlighet med svensklärarna, den språkriktighetsfråga likt dem får lägga allra maximalt tidsperiod vid inom undervisningen.

Något äger uppenbarligen hänt, dock vad?

I ett analys från elevers nationella test visade resultatet flera saker:

1. användningen från dom äger minskat sedan tidigare studier
2. felanvändningen från de samt dem finns framför allt vid högstadiet
3. användningen från dem som subjekt – såsom inom Dem odlar morötter – besitter kommit in inom språket vid 1990-talet, inom många små skala

Men viktigast existerar för att studien visar för att dem allra flesta fullfölja riktig, inom samtliga fall vid gymnasiet.

Ändå existerar detta flera liksom tycker sig titta enstaka ökad variation.

detta förmå bero vid flera saker. inom detta långa perspektivet beror detta ofrånkomligen vid för att talspråket inom detta närmaste helt besitter gått ovan mot uttalet dom, både vilket subjekt samt objekt. detta existerar länge sedan vilket dem allra flesta började yttra dom, samt ej di eller dem, såsom inom dem gamla dialekterna.

Ja, detta existerar det.

även inom finlandssvenskan, var skillnaden mellan de och dem fortfarande oftast indikeras inom anförande, håller bruket vid för att förändras. samt inom takt tillsammans för att dom letar sig in inom talspråket kommer felen inom text även var vilket en skrivelse vid posten.

Grammatiska distinktioner likt oss ej äger stöd på grund av inom talet, kommer obevekligen för att förändras även inom skriften – detta är kapabel oss lära från historien.

Den maximalt rätt och jämlikhet jämförelsen existerar den tillsammans verbens pluralformer, såsom försvann till gott beneath 1940-talet (se Språktidningen 6/2016).

då dem ej längre fanns kvar inom detta talade språket försvann dem även inom skriften, inom domän efter domän. då TT mot slut avskaffade dem 1945 fanns detta enstaka meddelande ifall för att dem idag fanns utrangerade på grund av ständigt inom mediespråket. Enbart inom många formellt tungomål levde dem längre.

Men förändringen är kapabel delvis även äga andra orsaker.

Sedan 1970-talet äger användningen från formen dom minskat betydligt, både inom elevtexter samt tidningstext.

Genom år äger debatten angående dem, dem samt dom varit mer alternativt mindre het.

för att flera upplever för att fler utför fel inom ljus kunna alltså äga för att utföra tillsammans för att dem såsom fanns osäkra tidigare använde dom i stället, vilket ej besitter varit en alternativ på grund av god skolbetyg beneath dem senaste decennierna.

Vi vet även för att oss skriver mer inom dygn. Tidigare generationer kunde klara en helt yrkesliv utan för att behöva nedteckna flera meningar, dock idag existerar inspelade eller skrivna bevis samt text enstaka massiv sektion från flera yrkesarbetares dagligt liv.

oss skriver även detta likt oss tidigare använde talet för: mejl, sms samt chattar. Fler människors tungomål sätts alltså vid pränt, både privat samt inom offentligheten, vilket medför för att oss ser ett större mängd språklig variation. Dessutom existerar dem flesta korrekturläsare avskaffade, samt färre fel rättas därför mot från enstaka professionell penna.

Faktum existerar för att detta kommer för att existera dags, antingen idag alternativt lite senare, till enstaka reform.

för att språket förändras vet vi; detta besitter detta ständigt gjort. dem allra flesta accepterar samt förstår detta. dock på grund av flera verkar detta samtidigt existera förtvivlat svårt för att titta för att språket förändras beneath den egna livstiden, för att detta existerar ens eget hårt förvärvade tungomål liksom för tillfället ej längre besitter en värde.

Just inom den denna plats språkfrågan existerar detta ytterligare klart.

ej inom någon ytterligare språkfråga äger detta blivit därför legitimt för att klaga vid den liksom äger svårt tillsammans med standardnormen. Ja, detta på denna plats existerar nog ett från dem ämnen, inom hård konkurrens tillsammans med felaktiga särskrivningar, såsom irriterar mest.

Människor likt besitter svårigheter för att skilja vid de samt dem målas upp såsom lata, okunniga samt obildade.

Genom detta tungomål dem använder tillskrivs dem attribut vilket ej äger tillsammans med språket inom sig självt för att göra.

Att dra liknande paralleller, länkar mellan språkliga formulering samt negativa attribut hos människor, existerar enstaka ganska vanlig härskarteknik liksom kallas language shaming, alternativt språkskamning på svenska.

Ett från dem maximalt framträdande argumenten existerar för att felaktig användning från de samt dem sticker inom ögonen vid människor, för att den likt skriver därför framstår vilket obildad – vilket för att äga vita tubsockor inom sandalerna, såsom Språktidningens förra chefredaktör Patrik Hadenius uttryckte detta.

flera inom debatten beneath 2016 framhåller för att studenter måste lära sig skillnaden ifall dem önskar erhålla trovärdighet samt acceptans inom ett språklig gemenskap. för att behärska skilja vid de och dem ses liksom enstaka inträdesbiljett mot arbetsmarknaden samt detta offentliga samtalet.

Språkprofessorn Lars-Gunnar Andersson skrev inom Göteborgs-Posten för att dem liksom börjar tillsammans med dom kommer för att bli ”kanonmat vid den språkliga arbetsmarknaden”.

Men existerar detta verkligen användningen från dom som upprör?

Sammanfattning från skillnaden mellan dem, dem samt dom.

Nej, från debatten för att döma existerar detta användning från dem inom subjektsställning, liksom utför användaren mot ”kanonmat”, ej konsekvent användning från dom. ej heller detta argumentet håller alltså till närmare granskning.

Debatten kommer tillsammans med all säkerhet för att gå vidare, även angående argumenten troligen blir andra.

dock lika säkra kunna oss existera vid för att ett reform obönhörligen kryper närmare, alldeles oavsett argument.

Lena träd Palicki existerar lektor inom svenska nära Stockholms högskola. Susanna Karlsson existerar lektor inom svenska nära relaterat till göteborg universitet.