Vad heter fyrarna på öland

Ölands Norra Udde

Ölands Norra Udde, svensk f.d. bemannad fyrplats vid nordspetsen från Öland, Mellersta Östersjön. Bemannad 1845-1976.

På Ölands norra udde. Fyren kallas inom folkmun "Långe Erik" (Fyren Ölands Södra Udde kallas "Långe Jan"). Fyrskenet existerar skymt från skogsområde cirka 312 - 54 grad.

Dagerfyring 1/11 - 31/3 (enligt Svensk Fyrlista 1961).

Förtoning ovan Ölands Norra Udde i enlighet med Beskrifning 1872.

Laddar landskapsbild ...

{"type":"ROADMAP","minzoom":4,"maxzoom":18,"types":["ROADMAP","SATELLITE","HYBRID","TERRAIN"],"mappingservice":"googlemaps3","width":"auto","height":"300px","centre":false,"title":"","label":"","icon":"PluppFyr.png","lines":[],"polygons":[],"circles":[],"rectangles":[],"copycoords":false,"static":false,"visitedicon":"","wmsoverlay":false,"zoom":8,"layers":[],"controls":["pan","zoom","type","scale","streetview","rotate"],"zoomstyle":"DEFAULT","typestyle":"DEFAULT","autoinfowindows":false,"resizable":false,"kmlrezoom":false,"poi":true,"cluster":false,"clustergridsize":60,"clustermaxzoom":20,"clusterzoomonclick":true,"clusteraveragecenter":true,"clusterminsize":2,"imageoverlays":[],"kml":[],"gkml":[],"searchmarkers":"","fullscreen":false,"scrollwheelzoom":false,"locations":[{"text":"","title":"","link":"","lat":57.36703,"lon":17.096964,"icon":"/wiki/images/0/0d/PluppFyr.png","inlineLabel":"\u00d6lands Norra Udde\n"}]}

Laddar landskapsbild ...

Svenskt nr	Int.nr	WGS-84 Lat./Long.	Fyrkaraktär	Lysvidd M	Bemannad
547500	C 7260	N 57 22, O 17 06	Fl(4) 15s	13,8	F.d., titta bemanning
Tidigaste fyr år	Nuvarande fyr år	Automatiserad år	Avbemannad år	Tornets höjd m	Lyshöjd m
1845	1845	1976	1976	32,1	31,5

Förhistoria

1672 fick Maria Sofia dem la Gardie kungligt privilegium till uppförande samt brukande från numeriskt värde fyrar vid Öland: Ölands Södra Udde resp Ölands Norra Udde.

denna ägde redan identisk privilegium på grund av dem skånska fyrarna liten kulle samt Falsterbo, dit denna levererade kol ifrån egna gruvor inom Skåne.

Långe Jan, officiellt namn Ölands södra udde[8][9], existerar enstaka fyr inom Ås socken vid Öland.

Byggandet från fyr vid Ölands Norra Udde blev ej från den gången.

Ur Minnesalbum 1914-1924

"Ölands Norra Uddes fyr. Belägen inom Böda samling från Kalmar län. Havsfyr, varnar till Ölands norra udde.

Ölands norra uddes fyr existerar byggd från öländsk kalksten å enstaka mindre holme, ursprungligen kallad Oxelholmen, numera benämnd Stora grundet.

Innanför fyrplatsen utbreder sig Grankullaviken, ett väl skyddad hamn, var beneath dem senare år varit riktig energisk sjöfart, då allt virke ifrån Böda Kronoskog utskeppats därifrån. Fyren, liksom ifrån start ägde fast sken, ändrades tid 1906 mot blixtljus. tid 1910 tillkom motordriven mistsirén tillsammans den goda verkan för att tragedier samt strandningar betydligt minskats.

tid 1923 uppfördes nytt bostadshus samt en äldre sådant om- samt tillbyggdes.

Grankullaviken plats förr berömd på grund av sin goda fisktillgång, särskilt gädda samt sötvattensfisk, dock sedan inloppet mot viken uppmuddrats försvann nästan alldeles dessa fisksorter. Ålfisket existerar däremot ganska belönande. Fyrpersonalen äger tyvärr ingen fiskerätt utan måste, angående dem önskar idka fiske, arrendera fiskevattnet ifrån strandägaren.

Första kända fyrmän plats fyrmästarna Ekström, Hagström samt Lagström."

Fyren tändes

1844-1845 anlades fyrplatsen. en inom kalksten runt, 27 m högt vitputsat en hög byggnad eller struktur uppfördes. Lanterninen innehöll lins tillsammans med oljelampa på grund av rovolja. Ritat från J T Byström.

Enligt Underrättelse 1848

Underrättelse angående Svenska Fyrarne efter Kongl. Förvaltningens Af Sjö-Ärendena Beslut, Utgifven Af Lots-Direktörs-Embetet inom Febr.

1848

"Ölands Norra Udde. StillaståendeLentillefyr af 3:e ordningen.

Lat. N 57° 21'58". Long. O. angående Ferrö 35° 15'0".

Det äger legat några fyrskepp runt Öland, varav detta maximalt kända existerar nr.

Long O. ifall Greenwichs meridian 17° 5'15"

På detta lilla skäret, Storgrundet kalladt, nära yttersta norra udden af Öland uppfördes 1844 samt 1845 en fyrtorn af berg, 90 tramp högt ifrån grunden mot altanen, hvaruti anbringades ett stillastående lentillefyr från 3:e ordningen, hvilken inledande gången tändes den 1 November sistnämnda tid.

Grunden, hvarå fyrtornet står, existerar 6 tramp upphöjd samt fyrlågan brinner vid 106 tramp öfver vattenytan. Fyren bör alltså inom uppenbart klimat synas vid 4 mils afstånd. Fyren existerar märkbart ifrån V. något sydligare nordom mot S.O. vid kompassen. Den öfriga delen af cirkeln existerar bortskymd af Böda Kronoskogspark vid Ölandslandet.

Enligt Underrättelser 1852

ÖLANDS NORRA UDDE. StillaståendeLentillefyr af 3:e ordningen.

Lat. N. 57°21'58”. Long. O. ifall Ferrö 35°15'. Long. O. ifall Greenwichsmeridian 17°5'15”.

På detta lilla skäret, Storgrundet kalladt, nära yttersta norra udden af Öland uppfördes 1844 samt 1845 en fyrtorn af berg inom rund struktur, 90 tramp högt ifrån grunden mot altanen, hvaruti anbringades ett stillaståendelentillefyr af 3:e ordningen, hvilken inledande gången tändes den 1 November sistnämnda tid.

Grunden, hvarå fyrtornet står, existerar 6 tramp upphöjd samt fyrlågan brinner vid 106 tramp öfver vattenytan. Fyrljuset bör alltså inom tydligt meteorologi synas vid 4 mils afstånd. Fyren existerar märkbart ifrån W., något sydligare, nordom, mot S.O. vid kompassen. Den öfriga delen af lysningsviden existerar bortskymd af Böda kronoskogspark vid Ölandslandet.

Tornet existerar hvitrappadt ofvanom dess nedre afsats. Pl. III.

1864 utbyttes folierad spegel mot enstaka catadioptriskkrona (11 ringar).

Enligt Beskrifning 1872

Beskrifning öfver Svenska Fyrarne, tillsammans med begränsad underrättelse angående fyrväsendets uppkomst samt tillväxt. i enlighet med Kongl.

Maj:ts Nådiga beslut utgifven. 1872

1872 i enlighet med Lotsstyrelsen: ”Linsfyr tillsammans fast sken. Lat. N 57° 22',0. Long O 17° 6',0.

Fyrapparaten: 3:dje ordningenslins-.
Fyrljusets höjd ovan vattenytan: 106 tramp (31,8 m)
Fyrtornet: från berg, nedtill grått, däröver vitt.
Lysvidd: 16 (distans)minuter.
Grundens höjd ovan vattenytan: 6 tramp (1,8 m).
Lysfält: ifrån V ovan N samt O mot SO.
Tornets höjd ifrån grund: 108 tramp (32,4 m).

Fyrtornet existerar uppfört vid Storgrundet, en lågt skär vid västra sidan från detta största inloppet mot Grankullaviken vid Ölands norra udde.

dem nära intill tornet liggande bostadshusen på grund av fyrbetjäningen skyms mot ett sektion från omgivande träd.”

Fotogenlampa

1884 utbyttes oljelampan mot ett fotogenlampa tillsammans med veke.

1898 anlades ett färsk brunn.

1899 byggdes numeriskt värde nya bryggor.

Ölands Norra Udde.
Ölands södra udde – Långe Jan – inom folkmun, existerar Sveriges högsta fyrtorn tillsammans sina 41,6 m samt 197 trappsteg.
Foto SB.
Ölands Norra Udde. Foto JA.
Ölands Norra Udde. Foto UV.
Ölands Norra Udde. Foto UV.

Ölands Norra Udde okänt årtal resp. 1892. samling Lotsverket.

Planlins samt Lux-ljus

1906 utbyttes trumlinsen mot ett omgåendeplanlins samt utbyttes fyrapparaten mot ett innehållande Lux-ljus modell större.

Långe Jan, alternativt officiellt Ölands södra udde, såsom existerar Sveriges högsta fyr tillsammans sina 41,6 meter samt 197 trappsteg vilket leder mot toppen.

Fyrkaraktär: Bx(4) W 15s 16M. Ljus: c:a 0,4 sek. Mörker: c:a 2,1 sek. Ljus: c:a 0,4 sek. Mörker: c:a 2,1 sek. Ljus: c:a 0,4 sek. Mörker: c:a 2,1 sek. Ljus: c:a 0,4 sek. Mörker: c:a 7,1 sek.

Lyshöjd: 31,5 m. Vitt, runt 32,1 m högt stentorn.

Issignal: ett mörk ballong, hissad beneath ett inom riktningen NV t.

V ifrån fyrtornets veranda utstående järnarm, betyder för att Norra Kalmarsund existerar stängt från is.

1910 installerades mistsirén tillsammans motor inom en nybyggt maskinhus.

Mistsirén: till komprimerad atmosfär, giver beneath tjocka ett ljudstöt från c:a 3 sek längd fanns minut.

1923 erhöll fyrplatsen ett fräsch cistern till fotogen.

en nytt bostadshus uppfördes samt en äldre om- samt tillbyggdes.

1930 installerades enstaka bifyr inom fyrens nedre sektion. Den lyste vid lysbojen Ölands norra bas då bojen ej lyste.

1936 upphörde issignaleringen.

1946 elektrifierades fyr samt bifyr.

1947 utbyttes maskineriet på grund av mistsirénen mot en eldrivet.

Långe Jan, Sveriges högsta fyr såsom står längst bort ner vid Ölands södra udde.

1948 ersattes urverket tillsammans med enstaka elektrisk motor till drivning från linsen.

1949 installerades enstaka cirkulär radiofyr.

1950 installerades enstaka reservkraftsanläggning till fyrljus samt radiofyr.

1965 ordnades enstaka vägbank mot "fastlandet" Öland. 1968 fanns tornet 32,1 m högt, målat vitt.

Omgåendelins från 3:e ordningen. Elektriskt ljus.

Optisk karaktär: Bx(4) W 15 s 16 M. Lyshöjd: 31,5 m. Ljusstyrka: W 300 000 cd.
Akustisk karaktär: Mistsirén 1 ljud plats 30 s. (3 + 27).
Cirkulär radiofyr: RC 266. Räckvidd: 70 M. ID-signal: NO. Frekvens: 298,8 kHz. Ingick inom kedjan Utklippan, Ölands Norra Udde, Hammer Odde (dansk), Hoburg, Sandhammaren, Ölands Södra Grund.
Bifyr optisk fyrkaraktär: K WR 3 s 13,5 M.

Lyshöjd: 12 m. Lins från 4:e ordningen. Elektriskt ljus. Ljusstyrka: W 7 000 cd, R 1 800 cd.

Lotsbarnskola

1924-1932 ägde Ölands Norra Udde lotsbarnskola.

Avbemanning samt personal

1976 automatiserades fyren.

För för att ett fåtal reda vid vilka vilket arbetat denna plats klicka vid länken: fyrpersonal Ölands Norra Udde

Båtbryggan (1988) samt vägen mot fyren (1996).

Foto Tore Olsson.

Och sedan

1976 lämnades planlinsen kvar dock funktionen ersattes tillsammans med enstaka fyrlykta PRB-46 Mk II monterad vid altanens räcke.

1992 stängde Sjöfartsverket 25 från sina 38 radiofyrar, inklusive den vid Ölands Norra Udde.

199? upphörde mistsignaleringen.

2000 fanns tornet 32,1 m högt, målat vitt.

2010 fyrlykta PRB-46 Mk II monterad vid altanens räcke ersattes från Sabik 350 (LED 350 mm)

Nuvarande optik: Sabik 350 (LED 350 mm) Ledlykta vid räcket utanför lanterninen, elklipp. Landkabel, batterier

Nuvarande karaktär:Fl(4) W 15s 13,8 M. Lyshöjd: 31,5 m.

Länkar

Klicka vid länken: Hemsida

Ur Våra fyrar 1944

Bemanning	Fm, Fv, Fb, ex. bitr. 1/10 - 31/3, sem.-vik. kurera semestertiden.
Klass	Fyrplats klass: inom. Dyrortsgrupp: A.
Fyrinrättningen	Fotogenglödljus, lins 3:e ordningen. Mistsirén, 2 st. 15 hkr. Bolinder-motorer. Vitt, 32 m högt fyrtorn från berg. Fyren grundad tid 1845.
Läge samt natur	Skogbevuxen ö c:a 100 m ONO Ölandas norra udde. C:a 1000 m utdragen samt 200 bred. Mindre planteringsland.
Bostäder	Fm 4 utrymme samt matlagning, Fv 2 boende samt matrum, Fb 2 boende samt matrum. Inga bekvämligheter.
Hamn	Båtbrygga såväl nära platsen såsom landsidan. Hamnen existerar skyddad tillsammans med undantag på grund av sydliga vindar.
Kommunikationer	Verket håller båt med segel, dock personalen besitter egna båtar, vilka äro mera lämpliga vid bas från vattendjupet.
Postanstalt	Byxelkrok. Väg dit: 9 km (200 m sjöväg, 9 km landsväg).
Handelsbod	Nabbelund. Väg dit: 4 km sjövägen, nära hårt klimat 6 km landvägen.
Skola	B-skola inom Torp, realskola inom Borgholm, 70 km. Inackorderingsbidrag. På Ölands norra udde.
Övrigt	Vatten (dålig kvalitet) erhålles ifrån nation medelst 730 m utdragen rör. problematiskt tillsammans vatten. Rörledningen fryser nära -8 grader, samt nära dylika tillfällen måste vätska transporteras tillsammans skjuts, vilket beneath vissa väderförhållanden ställer sig ganska svårt. Stormvarningsstation.

Ur Fyrhandboken

Fyrplatsbostäder	Naturvårdsfonden (1978) numera överförda mot Statens Fastighetsverk, inga övernattningsplatser.
Ägare	SjöV äger fyr samt f.d. maskinhuset. Allt annat privatägt
Kontaktperson	Fyren framträda från Kristina Österberg 0707-942643 såsom existerar bosatt vid platsen samt även besitter en litet fik var. www.langeerik.se
Vägbeskrivning	Bilväg brofästet Öland - Ölands norra udde ca 96 km. Kör väg 136 norrut mot udden. Parkera samt promenera 5 minuter mot fyren.
Övrigt	Redan vid 1670-talet fanns detta planer vid för att bygga ett fyr vid Ölands norra udde. Frågan ifall enstaka fyr väcktes igen vid 1730-talet dock ingenting hände förrän fyren byggdes 1845. Den tändes 1 november 1845, klassificerades vilket stillastående lentillefyr af 3:e ordningen samt dess sken syntes 4 mil nära uppenbart klimat. kalenderår 1864 byttes kronan från speglar ut mot ett topp tillsammans med katadioptriska spegellinser (11 prismor per fack). tid 1884 byttes rovoljelampan ut mot ett trevekig Denechaux fotogenlampa (förbrukning 45 cl/tim). kalenderår 1906 byggdes toppen från fyrtornet ifall varvid man installerade luxljus (förbrukning 90 cl/tim) samt ett 3:e ordn. dioptrisk planlins tillsammans med bulls-eye samt 4 inslipade ringar samt 2 separata ringar ovanför samt 2 nedanför, 4 avdelning á 60° samt katadioptrisk topp (11 ringar) samt krans (7 ringar), Barbier Bernard & Turenne, roterande inom kvicksilver, omloppstid 15 sek, urverk tillsammans lod (vikt 120 kg varav 65 kg användes). kalenderår 1930 monterades enstaka bifyr tillsammans luxljus samt enstaka 4:e ordn.(500 mm) dioptrisk trumlins 1 avdelning á 45° samt enstaka 45° katadioptrisk reflektor. Fyrarna elektrifierades 1946 (230 V, 1000 W resp. 250 W). kalenderår 1948 installerades ett elektrisk motor till för att driva linsen. enstaka modern roterande fyrlykta monterades 1976 då fyren automatiserades samt en350 mm LED ersatte denna ca 2010. Den senast nyttja linsen finns kvar inom lanterninen dock existerar övertäckt. Fyren nedsänkt ursprungligen vid ett ö dock ön existerar sedan 1965 förbunden tillsammans Ölands nordvästra udde via ett vägbank. Fyren kallas ”Långe Erik”. Några kalenderår efter detta för att fyren ägde tänts upptäckte man för att den nära hård bris rörde sig. Rörelsen märktes genom för att lodet mot urverket då detta plats längst bort ner ibland kunde slå mot sidorna från lodtrumman. Noggranna undersökningar visade för att detta plats inget fel vid fyren dock möjligen den rör vid sig även inom solens tid nära hårt meteorologi.
Skydd i enlighet med lag	Statligt byggnadsminne 1935, fyren.

Karta ovan svenska bemannade fyrplatser i enlighet med Våra fyrar 1944

Klicka på denna plats till för att titta landskapsbild ovan svenska bemannade fyrplatser i enlighet med Våra fyrar 1944.

Kalmarsund

Klicka på denna plats till för att titta fyrarna inom Kalmarsund.

Jfr Mellersta Östersjön, svenskt fyrväsende, Öland, arkitekt, fyroptik, folierad spegel, Lux-ljus, kvicksilverlagring, bifyr, mistsignal, radiofyr