Vad är protein i blodet
Protein
Proteiner, tidigare ofta äggviteämnen, existerar organiskaämnen tillsammans relativt upphöjd molekylvikt. Tillsammans tillsammans med kolhydrater, lipider samt nukleinsyror utgör proteinerna huvudbeståndsdelen inom allt levande. Kemiskt består proteinerna från långa länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något från aminosyror ihopbundna genom peptidbindningar.
Blodet existerar detta medium såsom står på grund av själva transporten inom cirkulationssystemet.angående kedjan består från färre än 50 aminosyror använder man oftast benämningen peptid alternativt peptidkedja istället på grund av protein. detta finns modell vid proteiner tillsammans upp mot 27 000 aminosyror. Proteiner samt deras beståndsdelar studeras inom den sektion från biokemin såsom kallas proteinkemi.
De flesta proteiner innehåller även andra beståndsdelar än aminosyresekvenser.
dem flesta existerar mer alternativt mindre glykosylerade, detta önskar yttra dem besitter genomgått ett (av flera typer av) posttranslationell modifiering var längre alternativt mindre länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något från kolhydrat bundit kovalent mot proteinet. Dessa kallas till glykoproteiner. enstaka samling proteiner såsom innehåller många stora mängder kolhydrat existerar proteoglykaner.
Proteiner är kapabel även binda andra typer från molekyler mot sig, liksom behövs på grund av för att proteinet bör behärska utföra sin arbetsuppgift. inom dem fall då proteinet även innehåller delar såsom ej existerar protein, mot modell inom hemoglobin liksom även innehåller ett organisk molekyl kallad hemgrupp, benämnes den egentliga proteindelen apoprotein.
andra proteiner är kapabel binda väsentliga beståndsdelar mer alternativt mindre löst mot sig, samt kallas då konjugerade proteiner.
Vad existerar protein?dem benämns inom allmänhet efter vad proteinet bundit, mot modell metalloproteiner, fosfoproteiner samt lipoproteiner.
Proteinernas innebörd till dem levande organismerna beror framförallt vid deras komplexa samt varierande 3d form eller gestalt samt därmed varierande funktion. Proteiner förekommer inom praktiskt taget varenda cellens olika maskinerier samt processer.
Namnet protein användes inledande gången från den svenske kemistenJöns Jakob Berzelius inom en skrivelse mot dennes holländska arbetskamrat Gerardus Johannes Mulder.
Röda blodkroppar innehåller hemoglobin.Form samt struktur
[redigera | redigera wikitext]Proteiner existerar makromolekyler bestående från aminosyror inom långa länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något. Den en aminosyrans amingrupp binds mot den andras karboxylgrupp tillsammans med ett peptidbindning.
numeriskt värde hopbundna aminosyror kallas på grund av dipeptid. Tre stycken heter tripeptid samt enstaka kedja tillsammans med upp mot 50 aminosyror brukar kallas polypeptid, medan längre kallas proteiner alternativt polypeptid. Gränsen vid 50 aminosyror existerar tämligen godtycklig samt kommer sig från för att insulin, likt brukar betraktas såsom detta minsta proteinet, består från 51 aminosyror.
Det finns hundratals olika aminosyror, dock endast 20 stycken förekommer inom dem levande cellernas proteiner. Detta hänger samman tillsammans med för att proteinernas struktur bestäms från sekvenser från DNA liksom i enlighet med den genetiska koden anger vilka aminosyror såsom bör användas nära tillverkningen från proteinerna. mRNA transporteras ut inom ribosomerna liksom sitter vid endoplasmatiska nätverket (som står inom förbindelse tillsammans med cellkärnans membran), var translationen ifrån RNA mot protein sker.
Protein ingår inom kroppens varenda vävnadsceller.Proteinet finns efter translationen lokaliserat inom den geléaktiga cytosolen.
Att proteiner är kapabel äga således flera varierande funktioner beror vid deras komplexa samt varierande struktur. dem flesta proteiner existerar mer alternativt mindre runda samt kallas globulära medan andra, mot modell hudens samt skelettets kollagen, existerar fibrösa samt bildar långa fibrer.
Strukturen beskrivs ofta inom fyra nivåer[1], var strukturer vid lägre nivå ingår såsom byggstenar inom strukturer vid högre nivå:
- Primärstruktur (den ordning aminosyrorna kommer i)
- Sekundärstruktur (vanliga repetitiva strukturer, såsom alfahelix samt betaflak)
- Tertiärstruktur (ett helt protein, såsom kunna innehålla flera olika domäner från identisk protein vilket existerar geometriskt åtskiljda tillsammans olika uppgifter)
- Kvartärstruktur (två alternativt flera protein såsom sitter ihop)
Vissa proteiner innehåller även andra beståndsdelar än aminosyresekvenser.
Dessa proteiner kallas konjugerande proteiner samt indelas vanligen efter typen från ytterligare komponent, mot modell metall-, fosfo-, glyko-, nukleo- samt lipoproteiner.
Funktioner
[redigera | redigera wikitext]Proteinerna äger enstaka mängd viktiga samt nödvändiga funktioner samt grupperas ofta efter dessa.
Proteinet hemoglobin finns inom samtliga våra röda blodkroppar samt inuti hemoglobinet sitter järn. Järn är kapabel binda sig tillsammans syre vilket fullfölja för att oss kunna transportera runt syret inom våra kroppar.
Enzymer
[redigera | redigera wikitext]Den maximalt välkända rollen hos proteiner inom celler existerar liksom enzymer, vilka katalyserar kemiska reaktioner.
Enzymer existerar vanligtvis väldigt inriktade samt skyndar endast vid enstaka alternativt en fåtal kemiska reaktioner. Enzymer startar dem flesta från reaktionerna involverade inom exempelvis metabolism samt även vad gäller DNA-processer vilket replikation, reparation samt avskrift. Vissa enzymer agerar vid andra protein genom för att lägga mot, alternativt ta försvunnen, kemiska grupper inom enstaka process liksom kallas posttranslationell modifiering.
Cirka 4 000 reaktioner vet man tillsammans säkerhet katalyseras genom enzymer.[2] Den accelerationsgrad vilket enzymerna katalyserar existerar ofta enorm - upp mot 1017-faldigt den okatalyserade reaktionen hos orotat dekarboxylas (78 miljoner tid utan enzymet, 18 millisekunder tillsammans enzymet).[3]
De molekyler liksom binder mot den aktiva ytan inom en enzym kallas substrat.
Även angående enzym är kapabel bestå från hundratals aminosyror, således existerar detta bara ett små sektion från dessa såsom existerar inom förbindelse tillsammans substratet samt ett ännu mindre sektion - genomsnittligen 3-4 aminosyror - likt existerar direkt involverade inom katalyseringen.[4]
Reglerande proteiner
[redigera | redigera wikitext]Många hormoner samt andra signalmolekyler såsom inflammatoriska cytokiner existerar proteiner.
andra modell existerar dem proteiner såsom reglerar översättningen från DNA-sekvenser mot RNA-sekvenser nära tillverkningen från proteiner inom den därför kallade proteinsyntesen.
Förrådsproteiner
[redigera | redigera wikitext]Det finns proteiner vilket kunna lagra ämnen samt frigöra dem nära behov.
mot modell myoglobin liksom lagrar syre inom muskelceller samt gluten vilket lagrar kväve inom vetekornet.
Transportproteiner
[redigera | redigera wikitext]En sektion proteiner kunna transportera ämnen; ta upp material vid ett ställe, förflytta sig samt frigöra ämnet. inom blod finns hemoglobin såsom transporterar syre, samt flera andra ämnen likt antingen existerar på grund av hydrofobiska till för att behärska färdas lösta inom blodet alternativt, liksom syret, på grund av farligt för att äga löst ifall detta ej plats bundet mot något.
modell existerar albumin liksom transporterar fettsyror samt prealbumin liksom transporterar tyroxin(T4) samt trijodtyronin (T3).
Proteiner är kapabel utföra vilken uppfinnare likt helst smaragdgrön från avund.detta finns flera typer från transportprotein likt besitter olika strukturer. Den vanligaste formen liksom membrantransportprotein äger existerar a-helix, såsom enskilda alternativt flera stycken liksom skapar porer inom membranet. Flera b-sheets kunna dessutom producera därför kallade b-barrels genom membran. Transportprotein vilket sitter inom E.R. kallas "porin".
Strukturproteiner
[redigera | redigera wikitext]Vissa proteiners främsta funktion existerar för att ge enstaka vävnad struktur samt stadga. såsom modell förmå man ta keratin vilket finns inom horn, hud, fjädrar samt naglar, elastin liksom finns inom hud samt artärväggar, samt kollagen vilket förutom bindväv även existerar ett betydande komponent inom skelett.
Försvarsproteiner
[redigera | redigera wikitext]En massiv sektion från immunförsvaret, såsom antikropparna, samt delar från cellens membran såsom fungerar liksom receptorer till olika substanser, består från proteiner.
Motorproteiner
[redigera | redigera wikitext]Ett motorprotein existerar en protein liksom kunna röra sig ovan enstaka yta.
Motorproteinet myosin bygger tillsammans tillsammans med aktin upp våra muskler samt utför för att dessa förmå dras samman. Dynein förflyttar kromosomerna beneath celldelningen samt ändrar bostadsort även cellens organeller. Dynein finns även inom cellens cilier samt flageller samt fullfölja för att dessa förmå röra vid sig. detta existerar därmed kritisk på grund av exempelvis spermiernas rörlighet.
I blod finns hemoglobin liksom transporterar syre, samt flera andra ämnen liksom antingen existerar till hydrofobiska på grund av för att behärska färdas lösta inom blodet alternativt, liksom syret, på grund av farligt för att äga löst angående detta ej fanns bundet mot något.Proteiner vilket näringsämnen
[redigera | redigera wikitext]Eftersom proteiner existerar kroppens byggstenar existerar detta viktigt för att man får inom sig ett mängd varenda ljus. i enlighet med Livsmedelsverket[5] bör 10-20 % från dagsbehovet från kalorier komma ifrån protein, däremot bör protein intaget per ljus ligga ner vid 1,5-2 g per kilo/kroppsvikt.
Livsmedel baserade vid animalisk föda, mejeriprodukt samt oval form står inom solens tid till ett betydade sektion från proteinintaget. detta finns dock inga hinder för att nå en fullgott proteinintag även tillsammans ett helt vegetabilisk (vegansk) kost.[6][7] modell vid vegetariska livsmedel tillsammans med upphöjd proteinhalt existerar baljväxter, spannmålsprodukter, nötter samt fröer.[7]
Ett fullvärdigt protein innehåller varenda essentiella aminosyror inom tillräckligt massiv mängd.[7] nödvändigheten från olika aminosyror varierar tillsammans med ålder, var mot modell spädbarn besitter högre krav vid proteinkvalitet än vad likt gäller till fullvuxna.[8] modell vid animaliska källor existerar animalisk föda, mejeriprodukt, oval form, samt modell vid vegetabiliska källor existerar sojabönor, bovete, quinoa.
I dem röda blodkropparna finns hemoglobin vilket existerar en protein vilket äger tillfälle för att binda syre samt koldioxid.detta existerar dock ej nödvändigt för att förtära livsmedel liksom inom sig egen innehåller samtliga essentiella aminosyror. Helt vegetabilisk kost kunna även den, nära korrekt sammansättning, ge tillräckligt från samtliga essentiella aminosyror eftersom livsmedel tillsammans med olika aminosyror kompletterar varandra.[7] detta existerar ej nödvändigt för att förtära kompletterande proteinkällor nära ett samt identisk måltid.[7]
Protein existerar kroppens grundsten på grund av för att behärska bygga muskler, vilket utför proteinrik föda åtråvärt bland fysiskt aktiva samt professionella idrottare.
nödvändigheten till idrottare förmå variera mellan 1,2 samt 2,0 gram från fullvärdigt protein per kg kroppsvikt beroende vid typ från idrott.[9]
Upptag
[redigera | redigera wikitext]Sönderdelningen från proteinerna startar inom magsäckens samt fortsätter inom tolvfingertarmen tillsammans hjälp från sekret ifrån bukspottskörteln.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån enstaka ytterligare språkversion från Wikipedia.