Kyrkobok för mosaiska församlingen i stockholm

Judiska församlingen inom huvudstaden leder sitt ursprung mot sigillgravören samt köpmannen förnamn Isaac, likt 1774 kom ifrån Mecklenburg mot huvudstaden samt 1775 fick Gustav III:s status, en därför kallat skyddsbrev, för att tillsammans sin släkt bosätta sig på denna plats. Snart därpå anlände släktingar samt vänner samt därmed fanns Stockholms judiska samling grundad.

Riksdagen beslöt 1779 för att utvidga religionsfriheten.

Reglerna på grund av judarnas offentliga ställning inom landet fanns inom detta från Kommerskollegium 1782 utfärdade ”judereglementet”, likt inom sina huvuddelar blev gällande mot 1838.

Genom enstaka kungl. förordning 1838 upphävdes flera administrativa inskränkningar till dem svenska ”mosaiska trosbekännarna”, liksom judarna hädanefter officiellt kallades. Judarnas rättigheter ökades därefter kontinuerligt. tillsammans med religionsfrihetslagen upphävdes slutligen 1952 skyldigheten på grund av mosaiska trosbekännare för att tillhöra ett mosaisk församling.

Församlingen benämndes fr.o.m.

1838  Mosaiska församlingen inom huvudstaden. 1980 återtogs namnet Judiska församlingen inom huvudstaden. likt omfattande arkivbeteckning besitter därför valts Judiska (Mosaiska) församlingen inom huvudstaden. Stockholmsförsamlingen existerar ett enhetsförsamling, öppen till samtliga judar oberoende från religiös inriktning. Församlingen äger tre synagogor: Stora synagogan (konservativ) samt Adat Jeschurun samt Adat Jisrael (ortodoxa).

I mitten från 1980-talet deponerade församlingen stora delar från sina äldre arkivbestånd hos Riksarkivet.

Efter ekonomiska anslag ifrån Riksbankens jubileumsfond samt Knut samt Alice Wallenbergs stiftelse startade hösten 2001 en plan för att ordna samt förteckna församlingens samling inom Riksarkivet, vissa delar skulle mikrofilmas samt digitaliseras. inom huvudsak numeriskt värde arkivarier äger sysslat tillsammans med ordnings- samt förteckningsarbetena inom församlingens arkiv.

Ett antal kompletterande leveranser besitter skett därför för att arkivbestånden 2007 omfattar 315 hyllmeter.

Slutår till församlingens försändelse existerar inom princip 1979, dock undantag förekommer. inom församlingens deposition ingår ej bara församlingens eget samling tillsammans med olika kommittéer, nämnder samt sektioner utan även samling ifrån en stort antal stiftelser, föreningar samt privatpersoner; inom dessa senare fall varierar leveransslutåren kraftigt. en fåtal äldre handlingar existerar deponerade inom Judiska Museet inom huvudstaden (främst förnamn Isaacs minnen).

Arkivbestånden besitter ordnats samt förtecknats inom drygt 80 delarkiv.

Den omfattande fördelningsstrukturen existerar följande:

01 Församlingens huvudarkiv
02 Kyrkböcker
03 Församlingsorgan
04 Fonder samt stiftelser
05 Organisationer samt föreningar
06 Företag
07 Rabbiner samt övrig församlingspersonal
08 Personarkiv
09 Musikalier
10 Bild- samt fotosamling

I Huvudarkivet ingår kansliets på grund av församlingen gemensamma handlingar samt efter ett omorganisation inom församlingen 1972 även handlingar rörande rotlarnas aktivitet.

T.o.m. 1910 ägde församlingen officiell kyrkobokföring på grund av sina medlemmar inom Stockholm; kyrkböckerna existerar förtecknade inom enstaka separat arkivdel.

25 olika församlingsorgan äger fått separata arkivförteckningar. detta gäller bland annat dem olika avdelningar samt sektioner liksom sysslade tillsammans med flyktingmottagande samt den stora sociala samt humanitära hjälpverksamheten särskilt beneath 1930-, 1940- samt 1950-talen.

Räkenskapshandlingarna till församlingsorganen är kapabel finnas både inom arkivet på grund av församlingsorganet samt inom huvudarkivet.

Närmare 25 delarkiv innehåller olika föreningars arkiv; vissa upphörda, andra kvar aktiva. Levererats äger sådana föreningsarkiv, liksom förvarats inom församlingens lokaler.

dem olika föreningsarkivens slutår varierar därför.

Bland dem åtta arkiven ifrån församlingens rabbiner finns dem avgörande arkiven ifrån överrabbinerna Marcus Ehrenpreis samt efternamn H. Narrowe.

Separat besitter förtecknats församlingens session från äldre musikalier samt bild- samt fotosamlingen.

För närmare upplysning ifall dem olika delarkiven, titta inledningarna mot respektive delarkiv.

Judiska församlingens arkivdeposition existerar tillståndsbelagd, på papper eller digitalt tillåtelse ifrån Judiska församlingen behövs på grund av undersökning inom arkiven.

Fritt tillgängliga existerar dock mikrofilmade/skannade rapport (i flera delarkiv) fram mot ca 1840 samt kyrkböcker fram mot ca 1920. Riksarkivets samt församlingens gemensamt skapade regler samt rutiner nära undersökning samt utlämnande från handlingar inom arkivet finns inom en särskilt papper.

Riksarkivet inom månad 2007


Lars Hallberg          Mikaela Nybohm  


Litteratur:
Lars Hallberg, Arkivprojektet Judiska församlingen inom huvudstaden.

I: Kyrka, helgon samt vanliga dödliga. Årsbok till Riksarkivet samt Landsarkiven 2003.
Mikaela Nybohm, Judiska församlingen inom huvudstaden. I: EB-Nytt. Nyheter ifrån Riksarkivets sektion till enskilda samling 2007.



Handlingar rörande Mosaiska församlingens samling ingår även Hollanderbolagens samling (SE/RA/740105) inom serie Ö2dd.

Hollanderbolagens VD Fritz Hollander fanns ordförande inom Mosaiska församlingen fr.o.m. 1961. Hollanderbolagens samling innehåller även handlingar rörande internationella samt svenska judiska samt sionistiska organisationer, titta serie Ö2.


Det finns endast en fåtal handlingar angående dem ortodoxa synagogornas aktivitet inom Judiska församlingens samling. inom Jacob Ettlingers samling vid Riksarkivet inom Marieberg, inom serie 5 "Jacobs judiska uppgift.

Handlingar. 1895-1951" finns handlingar rörande synagogföreningen Adat Jisroel/Adas Jisrael.