Varför kan det bli underskott i keynesianismen
Keynesianism
Keynesianism, alternativt keynesiansk finansiell teori, existerar enstaka makroekonomisk skolbildning inom nationalekonomi såsom ursprungligen lanserades tid 1936 från den brittiskeekonomenJohn Maynard Keynes. Teorin innehåller bland annat idéer angående hur ett statsmakt förmå dämpa konjunktursvängningar, genom för att styra den aggregerade efterfrågan tillsammans med ekonomiska verktyg.
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]I depressionen likt följde Napoleonkrigens slut 1815 inom England började ekonomiska tänkare inom Birmingham inom England för att resonera för att ekonomins bekymmer återfinns inom underkonsumtion. Den fallande efterfrågan samt depressionen inom ekonomin tillskrevs krigsslutet samt för att mobiliseringen upphörde.
Teorin fanns skapad från ekonomen Milton Friedman.Birminghamskolan motsatte sig guldmyntfoten samt förespråkade enstaka utvidgande penningpolitik på grund av för att nå full aktivitet. Den inflytelserik teoretikern på grund av Birminghamskolan fanns bankiren Thomas Attwood. andra framträdande personer fanns George Frederick Muntz samt Thomas Attwood's broder Matthias Attwood.
Skolan fick visst stöd från ekonomer vilket Arthur ung, Patrick Colquhoun samt sir John Sinclair.[1] Skolan blev även kritiserad beneath sin period samt förespråkarna sågs vid såsom currency cranks samt crude inflationists.
Staten bör därför i enlighet med Keynesianer vandra in samt försöka dämpa dessa förändringar genom för att antingen höja alternativt sänka räntan (penningpolitik) alternativt genom för att ändra skattenivån samt dem offentliga utgifterna (finanspolitik).Birminghamskolan ses idag såsom enstaka inte utvecklad utgåva från keynesianism.[2]
Begreppet multiplikator förekommer inom ekonomiska skrifter ifrån 1890-talet från ekonomer vilket australiensaren Alfred dem Lissa, dansken Julius Wulff samt tysk-amerikanen Nicholas Johannsen,[3] varav den sistnämnda omnämns inom ett fotnot från Keynes.[4] tid 1892 presenterades teorin sparparadoxen från John M.
Robertson inom boken The Fallacy of Savings, dock finns även omnämnt från merkantilistiska ekonomer vid 1500-talet dock även sålunda tidigt såsom beneath antiken.[5][6]
Idag kallas dessa teorier, oavsett ursprung, till keynesiansk finansiell teori beroende vid detta genomslag teorierna fick genom hans verk The General Theory of Employment, Interest and Money.
Kontext
[redigera | redigera wikitext]1920-talet samt 1930-talet plats ett ekonomiskt orolig tidsperiod tillsammans med den stora depressionen likt ägde sin start inom 1920-talets förmånliga riktig mot lån på grund av aktieköp samt vilket inom sin tur kunde tas till intäkt på grund av ytterligare lån till än fler aktieköp, vilket skapade enstaka häftig spekulationskarusell samt slutade inom börskraschen vid vägg Street 1929.[7] då ekonomin kraschade saknade den äldre nationalekonomin förmåga för att förklara vad krisen berodde vid, samt världen stod tillsammans med enstaka djup lågkonjunktur samt tilltagande massarbetslöshet.[8]
År 1936 introducerade Keynes sin ekonomiska teori inom boken The General Theory of Employment, Interest and Money; ekonomins bekymmer härrörde i enlighet med Keynes ifrån ett på grund av nedsänkt efterfrågan vid produkter samt tjänster varför arbetslösheten fanns upphöjd samt på grund av för att kontrahera problemet förordades ett utvidgande finanspolitik.
Staten skulle överbrygga konjunkturcykler genom för att föra ett kontracyklisk finanspolitik (stabiliseringspolitik) tillsammans statsbudgeten likt instrument på grund av för att styra den aggregerade efterfrågan inom ekonomin.[8] Hans jobb plats enstaka sektion från enstaka långvarig finansiell diskussion angående den stora differensen mellan produktion samt efterfrågan.
flera från dem verktyg såsom Keynes presenterade, likt för att bland annat underbalansera statens ekonomisk plan inom stabiliseringshänseende, ägde framförts innan från andra beneath 1800-talet samt start vid 1900-talet. Keynes främsta bidrag fanns för att formalisera idéerna mot ett sammanhängande finansiell teori, vilken även kom för att bli tillåten från detta politiska samt ekonomiska etablissemanget.
keynesianism, riktning inom nationalekonomisk makroteori likt uppstod beneath 1930-talet samt ägde sitt största effekt beneath 1950- samt 1960-talen; den existerar uppkallad efter John Maynard Keynes.Flera teoretiska verktyg inom keynesianismen utvecklades innan samt oberoende från Keynes idéer från Stockholmsskolan beneath 1930-talet. Skolan presenterade sina ekonomiska modeller 1937 liksom svar vid Keynes General Theory ifrån året innan, på grund av för att dela tillsammans sig från den svenska forskningen.
Utgångspunkt
[redigera | redigera wikitext]Utgångspunkten inom keynesianismen existerar för att marknadsekonominsmekanismer saknar förmågan för att producera balans inom konjunkturer samt full aktivitet inom samhällsekonomin, varför statliga ingripanden ses såsom nödvändiga.
Keynesiansk finansiell teori menar mot skillnad ifrån klassisk samt neoklassisk nationalekonomisk teori för att detta ej finns någon automatisk alternativt naturlig trend mot full aktivitet, alternativt en maximalt resursutnyttjande inom ekonomin varför detta heller ej uppnås. på grund av för att att nå ett mål eller resultat maximalt resursutnyttjande inom ekonomin förespråkar keynesiansk finansiell teori statlig stabiliseringspolitik.[8]
Enligt detta neoklassiska perspektivet existerar jämviktsnivån vid produktionen var den aggregerade efterfrågan motsvarar detta långsiktiga aggregerade utbudet.
En fördjupande översyn (19:53 min) var samhällskunskapsläraren Janne Mitterer redogör på grund av keynesianismens grundläggande principer eller fundament samt teorins styrkor, svagheter samt konsekvenser.i enlighet med keynesianisterna kunna dock jämviktsnivån vid produktionen inträffa nära olika tidpunkter. Framförallt menar dem för att ekonomin beneath ett utdragen period är kapabel befinna sig inom balans nära enstaka avkastningsnivå beneath den största sysselsättningsnivån från nationalinkomsten, exempelvis angående ekonomin opererar vid ett nivå var detta finns ytterligare kapacitet.
inom dem fallen beror jämviktsnivån vid produktionen, huvudsakligen vid nivån från den aggregerade efterfrågan.[9]
Keynes menade för att lösningen vid den stora depressionen fanns för att stimulera ekonomin ("skapa incitament för att investera") genom ett kombination från numeriskt värde metoder:
En räntesänkning (penningpolitik), samt Statliga investeringar inom infrastruktur (finanspolitik).
Genom för att sänka räntan nära vilken centralbanken lånar ut valuta mot affärsbankerna, skickar regeringen ett meddelande mot affärsmässig banker för att dem skulle utföra identisk sak till sina kunder. Investeringar från regeringen inom infrastruktur injicerar inkomster inom ekonomin genom för att producera affärsmöjligheter, aktivitet samt efterfrågan samt motarbeta effekten från den tidigare nämnda obalansen.
[ Regeringarna anskaffa medel till denna kostnad genom för att låna valuta ifrån ekonomin genom emission från statsobligationer, samt eftersom dem offentliga utgifterna överstiger beloppet från skatteintäkter likt regeringen tar emot, skapar detta en budgetunderskott.
Det existerar enbart enstaka reträtt mot ståndpunkter ifrån 1920-talet samt ingenting från Keynes primär bedömning äger vederlagts.ett huvud slutsats inom keynesiansk teori existerar för att ingen automatisk mekanism inom vissa situationer, ändrar bostadsort produktion samt aktivitet mot att vara berusad eller övermättad sysselsättningen. Denna slutsats strider mot dem ekonomiska teorier likt antar för att detta finns allmän trend inom den sk. fria marknaden såsom bara lämnad åt sig egen strävar mot någon slags allmän jämvikt.[10]
Inflations- samt deflationsgap
[redigera | redigera wikitext]Den aggregerade resurser kunna existera väldigt elastisk vid bas från ytterligare, oanvänd kapacitet, såsom upphöjd arbetslöshet alternativt underanvänt tillgångar.
nära sådana fall existerar jämviktsnivån vid produktionen beneath den största sysselsättningsnivån från produktionen, vilket bidrar mot en deflationsgap. angående detta läge inträffar existerar ej den aggregerade efterfrågan tillräckligt upphöjd på grund av för att behärska köpa upp den högsta tänkbara produktionen, vilket skulle behärska produceras nära högsta sysselsättningsnivå.
Detta läge skulle behärska förklaras vilket avståndet ifrån ett punkt inuti en lands hypotetiska produktionsmöjlighetskurva mot enstaka ytterligare punkt längs kurvan. Keynesianisterna menar vidare för att den aggregerade efterfrågan förmå öka tillsammans med ett ökning från den reala produktionen, utan för att prisnivån konsekvent ökar, beroende vid för att detta finns oanvända tillgångar.
Keynesianism, alternativt keynesiansk finansiell teori, existerar ett makroekonomisk skolbildning inom nationalekonomi likt ursprungligen lanserades kalenderår 1936 från den brittiske ekonomen John Maynard Keynes.Producenterna är kapabel då anställa oanvända produktionsfaktorer till för att öka produktionen utan för att ett fåtal enstaka ökande utgift, vilket bidrar mot för att en inflationstryck ej uppstår. angående den aggregerade efterfrågan därefter ytterligare ökar förmå en inflationstryck uppstå, då tillgängliga produktionsfaktorer blir knappare samt priserna vid dessa högre.[9]
Om arbetslösheten existerar sålunda gott likt obefintlig, samt den aggregerade efterfrågan ytterligare ökar, kommer utgången leda till inom en högt inflationstryck; produktionen ökar ej samt den enda skillnaden existerar för att priset ökar.
Produktionsnivån kunna ej längre höjas. ifall den aggregerade efterfrågan ökar behöver detta ej betyda för att produktionen förändras, eftersom ekonomin ej är kapabel producera mer nära full sysselsättningsnivå.
Den enda effekt detta ger existerar enstaka prisökning, vilket leder mot en inflationsgap, var nivån vid den aggregerade efterfrågan ej förmå tillfredsställas tillsammans befintlig tillgångar. Prisnivån stiger då, vilket inom sin tur leder mot ett re-allokering från knappa tillgångar bland konkurrerande konsumenter, producenter, samt sålunda vidare.[9]
Kontracyklisk finanspolitik samt multiplikatoreffekt
[redigera | redigera wikitext]Keynes menade för att efterfrågan inom ekonomin rör sig inom vågor vilket förstärks från den sålunda kallade multiplikatoreffekten, vilket skapar instabilitet inom ekonomin.
Genom för att driva enstaka energisk kontracyklisk finanspolitik (förändringar inom skattenivåer samt investeringsgraden) kunna ekonomin dock stabiliseras samt samhällsekonomin erhålla enstaka upphöjd sysselsättningsgrad, samt konjunkturcyklar överbryggas inom strävan efter maximalt resursutnyttjande samt nationalekonomisk jämvikt.[8][11]
Keynesiansk kontracyklisk finanspolitik innebär för att kravet ifall enstaka årlig budgetbalans överges mot förmån till enstaka finansiell politik liksom förespråkar ett intervention inom ekonomin, genom för att staten underbalanserar statsbudgeten samt ökar dem offentliga utgifterna (investeringar samt transfereringar) alternativt sänker skatterna inom ett lågkonjunktur, alternativt överbalanserar statsbudgeten samt reducerar dem offentliga utgifterna alternativt ökar skatterna inom enstaka högkonjunktur, till för att motarbeta svängningarna inom konjunkturcykeln.
detta nya målet fanns för att statsbudgeten ovan ett konjunkturcykel skall existera balanserad.[12]
Förutsättningar
[redigera | redigera wikitext]Det ekonomiska stabiliseringsverktyget inom ett initial keynesiansk modell saknar emellertid påverkan vid den totala ekonomins aktivitet inom enstaka öppen finans tillsammans rörlig växelkurs eftersom enstaka ökad finansiell aktivitet kommer kontraheras från ett penningpolitisk stabilisering (exempelvis höjda räntor samt minskat penningutbud).
Senast uppdaterad: 2023-11-08.Mundell-Fleming-modellen beskriver små öppna ekonomier tillsammans med rörliga växelkurser. Modellen anger detta ekonomiska stabiliseringspolitiken liksom helt verkningslös nära rörlig växelkurs, eftersom dem offentliga satsningarna kommer konsumeras från högre räntor.
Kritik
[redigera | redigera wikitext]Keynesianismen besitter kritiserats ifrån den politiska samt ekonomiska högern, främst från förespråkare till klassisk liberalism samt nyliberala ekonomiska ståndpunkter.
Bland annat pristagaren mot Sveriges Riksbanks kostnad inom finansiell vetenskap mot Alfred Nobels minneFriedrich August von Hayek ifrån den Österrikiska skolan äger framfört för att keynesiansk finansiell politik innebär ett inom grunden kollektivistisk ögonkontakt vid ekonomin vilket skulle uppmuntra enstaka centraliserad finansiell förberedelse inom samhället.[13]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Blink, Jocelyn; Dorton, Ian (2011), ”Macroeconomic equilibrium” (på engelska), Economics, Oxford, ISBN 978-0-19-918499-6