Hur skapas den undre starkare regnbågen i en dubbel regnbåge
Regnbåge
En regnbåge existerar en optiskt, meteorologiskt fenomen såsom uppträder vilket en (nästintill) fullständigt ljusspektrum inom struktur från ett båge vid sky då solen lyser vid nedfallande regn.[1] Regnbågen består färgmässigt från enstaka kontinuerlig passage ifrån rött (ytterst) via gula, gröna samt azurblå nyanser mot violett innerst; ofta definieras antalet färger såsom sju, inklusive apelsinfärg samt indigo.[2]
Regnbågen uppträder då detta finns regndroppar inom luften samt solen befinner sig lågt samt på baksidan betraktaren.[1] Klarast lyser regnbågen då halva sky kvar existerar övertäckt tillsammans mörka moln liksom avger nederbörd samt betraktaren befinner sig beneath tydlig sky.
Regnbågar framträder även då solen lyser starkt samt nära vattenfall, då man egen sprider vattendroppar inom luften, ibland inom motljus intill moln, alternativt liksom lodräta grupp intill avlägsna regnfronter samt fallstrimmor.
Fysikaliskt fenomen
[redigera | redigera wikitext]Ljuset bryts tre gånger
[redigera | redigera wikitext]Det såsom orsakar enstaka regnbåge existerar solljusets dispersion då detta bryts inom atmosfärens nästintill klotformade regndroppar.
- Då ett ljus träffar enstaka regndroppe bryts den ursprunglig från då den passerar genom regndroppens yta.
- Mot regndroppens bakre blad sker sedan ett reflektion vilket utför för att ljusstrålen återspeglas.
- Till senaste bryts ljusstrålen ett andra gång då den passerar ut genom regndroppen.
40–42 grader
[redigera | redigera wikitext]Sammantaget fullfölja detta för att ljuset återspeglas inom 40,6–42,3 (= ifrån violett mot rött[1]) graders vinkel oberoende från regndroppens storlek.
Dessa vinklar beror istället vid vattnets olika brytningsindex på grund av olika frekvenser. Vitt ljus består från olika frekvenser samt dem kortaste ("violett ljus") bryts kraftigare än dem längsta ("rött ljus"). vid bas från speglingen inuti vattendroppen vänds förhållandet mot detta motsatta, samt detta röda ljuset framträder därför högre upp vid sky samt bildar den yttersta ringen inom regnbågen.
Regnbågen finns egentligen ej vid någon speciell område vid sky utan existerar enstaka optisk synvilla vars skenbara position existerar beroende från plats observatören står. samtliga regndroppar bryter samt återspeglar solljuset lika många. Regnbågen samt solen återfinns ständigt inom motsatta riktningar ifrån betraktaren sett.
Dubbel regnbåge.Regnbågens inre fingerprydnad lyser något klarare än dess yttre samt existerar inget mindre än enstaka förstorad foto från solen. Bågens centrum ligger inom den skugga liksom betraktarens viktig kastar vid marken, samt denne uppfattar regnbågen liksom ett fingerprydnad cirka 41 grader ut ifrån den linje vilket går mellan huvudet samt dess skugga.
Detta betyder för att angående solen befinner sig högre än cirka 41 grader ovan horisonten hamnar regnbågen beneath horisonten. Den förmå då bara ses från betraktare likt befinner sig vid något fjäll alternativt inom en luftfarkost. ifall man ser regnbågen ifrån en flyg (eller högt berg[1]) förmå den uppträda liksom ett sluten cirkel tillsammans flygplanets skugga vilket cirkelns centrum.
Flera regnbågar
[redigera | redigera wikitext]Ofta[1] förmå även enstaka ljussvagare sekundär regnbåge uppträda utanför den huvudsakliga vid 50,7–53,6 (= ifrån rött mot violett[1]) graders vinkel. Detta beror vid för att solljuset kunna återspeglas enstaka andra gång inuti regndropparna, vilket även utför för att ordningen hos den sekundära regnbågens färger blir inverterad jämfört tillsammans den primära.[1]
Ovanligare existerar dem tre- samt mot samt tillsammans fyrfaldigade regnbågar – inom regel inom grönt samt purpur.
Vid skurbetonat meteorologi sålunda blir regnbågen en vanligt förekommande fenomen, dock något vilket ej existerar lika vanligt för att titta existerar dubbelregnbågen.dem övertaliga bågar[1] uppträder ibland liksom pulserande samt krusiga intill sina mer ljusstarka grannar, direkt beneath den övre delen vid den huvudsakliga regnbågen.
Varje mot regndroppen infallande stråle liksom reflekteras inom området mellan 0 samt 42,3 grader ger ett regnbåge, dock dem flesta mot ögat kommande strålar existerar därför ljussvaga för att dem ej syns.
Endast dem strålar likt reflekteras inom området runt 41 grader ger en synligt spektrum, beroende vid för att reflexionsvinkeln ändras många lite tillsammans modifierad infallsvinkel mot droppen just var. Nämnda svaga spektra blandar sig inom området beneath bågen samt ger var upphov mot en ljust grupp.
En regnbåge existerar en optiskt, meteorologiskt fenomen vilket uppträder liksom en (nästintill) fullständigt ljusspektrum inom form eller gestalt från ett båge vid sky då solen lyser vid nedfallande regn.inom området mellan bågarna till enkel- samt dubbelreflexion når inget reflekterat ljus ifrån någon från bågarna fram mot ögat; därför framträder området såsom en mörkt grupp vilket kallas Alexanders grupp, uppkallat efter Alexander ifrån Afrodisias likt plats den inledande för att förklara fenomenet.
Betraktaren ser egentligen enstaka regnbåge framför varenda synorgan.
eftersom ljuset faller in sidled ifrån regnbågarna uppfattar betraktaren detta såsom enstaka enda regnbåge vid oändligt avstånd. Detta upplever man även angående regnbågen bildas vid nära avstånd, mot modell inom vattendimma ifrån enstaka vattenslang.
Lagom stora faller i små droppar, vita bågar
[redigera | redigera wikitext]För för att man bör titta ett jämnstark regnbåge fordras för att regndropparna existerar exakta sfärer.
Detta innebär för att regndropparna ej får existera alltför stora (r < 0,25 mm?) samt ej röra sig alltför snabbt mot luften; annars blir dem tillplattade – asfäriska (oblata) – genom friktionen mot luften.
Regnbågen orsakas från böjning, spegling samt därmed färgspridning från solstrålar inom flera miljoner vattendroppar.Denna platta förmå även vid bas från vindens effekt luta mer alternativt mindre mot horisontlinjen, vilket ändrar riktningen vid detta reflekterade ljuset. angående dem existerar deformerade syns övre delen från bågen svagare än dem närmare horisonten.
Vid många erhålla tillfällen kunna regnbågar även uppträda vid natten beneath liknande väderleksförhållanden samt tillsammans många starkt månsken.
Människans färgperception existerar dock begränsad inom svagt ljus, samt regnbågar orsakade från månen ter sig därför liksom vita. Även nära dimma – då dropparna existerar mindre än nära nederbörd – kunna ett ljus regnbåge (då benämnd dimbåge) bildas.[1]
ROGGBIV
[redigera | redigera wikitext]ROGGBIV existerar ett minnesregel på grund av färgerna inom regnbågen uppräknade utifrån samt in inom den huvudsakliga regnbågen samt står på grund av Röd, Orange, Gul, Grön, Blå, Indigo samt Violett.
Färgerna existerar arrangerade inom fallande våglängd, var skarlakansröd existerar 650 nm samt violett ungefär 400 nm. Denna regel utgår ifrån Newtons benämning från dem spektralfärger han iakttog nära ljusbrytning inom en prisma, dock eftersom övergången mellan olika färger sker successiv finns ingen entydig bestämning från antalet färger alternativt avgränsningar mellan dem.
| Röd | Orange | Gul | Grön | Blå | Indigo | Violett |
Historik
[redigera | redigera wikitext]Teorier
[redigera | redigera wikitext]Den inledande korrekta teorin likt förklarade regnbågens uppkomst framställdes från Descartes1637, likt använde minimideviation likt förklaringsmodell.[1] denne ägde lagt symbol mot för att regndropparnas storlek ej ägde någon effekt vid regnbågens utseende.
denne lät ljusstrålar passera genom ett massiv glassfär fylld tillsammans med vätska samt lyckades, genom för att mäta nära dem vilka vinklar liksom ljuset lämnade glaskärlet, avsluta sig mot för att den huvudsakliga regnbågen uppstår då ljuset reflekteras ett gång samt den sekundära regnbågen då ljuset reflekteras numeriskt värde gånger.
denne lyckades även underbygga sina slutsatser genom för att härleda den allmänna brytningslagen (efter dock oberoende från Snell) samt rätt beräkna vinklarna på grund av båda bågarna.
Descartes misslyckades dock tillsammans med för att förklara regnbågens färger. Ljuset natur såsom uppbyggd från vågor fanns nära denna tidsperiod ej känd.[1]
Isaac Newton fanns den förste likt visade för att vitt ljus består från samtliga regnbågens färger.
han lät en prisma dela upp detta vita ljuset inom en färgspektrum samt en annat prisma förena spektrumet mot vitt ljus igen. denne visade även för att rött ljus bryts mindre än blått vilket, inom stort sett, plats detta vilket behövdes till för att förklara regnbågen vilket optiskt fenomen.
Det fanns inledningsvis 1836 liksom George Biddell Airy kompletterande bakgrunden mot regnbågen via ljusets vågnatur.
Samtidigt kunde även dem övertaliga bågarna förklaras.[1]
Äldre symbolik
[redigera | redigera wikitext]Regnbågen äger genom historien haft ett ställe inom legender, sagor samt religiösa trosföreställningar ovan all världen.[1]Leprechaunerna inom irländskfolktro gömde sin guldskatt nära regnbågens ände, föreställningen ifall enstaka avgift nära regnbågens slut finns inom flera europeiska kulturer[1].
inom kinesisk sagor fanns regnbågen enstaka reva inom sky vilket förseglades från gudinnan Nûwa tillsammans hjälp från stenar inom sju olika färger.
Den andra regnbågen skapas då solljus tränger in inom botten från enstaka regndroppe samt sedan studsar inuti den numeriskt värde gånger innan den når våra ögon.inom hinduisk sagor kallas regnbågen till Indradhanushi, detta önskar yttra Indras båge (Indra existerar blixtens samt åskans gud).
I flera folks legender äger regnbågen setts liksom enstaka bro mellan himmelen (eller dödsriket) samt jorden. inom grekisk sagor existerar den stigen efter kurir Iris, mellan sky samt jorden. inom skandinavisk sagor kallas regnbågen på grund av Bifrost,[1] samt den existerar den bro liksom vaktad från Heimdall förenar Asgård tillsammans med Midgård.
Regnbågen finns omnämnd inom inledande Moseboken likt en indikator vid Guds förbund tillsammans med människorna. Efter för att Noa överlevt vattendrag sände Gud regnbågen såsom en indikator vid sitt löfte för att ingen mer syndaflod skulle komma.[1] Regnbågen förekommer även inom Uppenbarelseboken var den omger den himmelska tronen.
I videon redogör SVT:s meteorolog Tora Tomasdottir hur regnbågen uppstår – samt hur man utför till för att titta enstaka cirkulär regnbåge.I medeltidens kristna symbolik uppfattas regnbågens tre grundfärger liksom symboler på grund av syndafloden (blått), världsbranden (rött) samt enstaka fräsch mark (grönt). Regnbågens färger är kapabel även uppfattas likt symboler på grund av dem sju sakramenten, den helige andens sju gåvor alternativt såsom enstaka emblem till Maria.[3]
Modern symbol
[redigera | redigera wikitext]Regnbågen finns såsom flagga, var dem olika färgerna ofta representerar värden liksom diversitet, inkluderande, hopp samt längtan.
Olika flaggor i regnbågens färger besitter använts inom olika kulturer sedan förcolumbiansk tid,[4] från allt ifrån inkaindianerna samt reformister mot kooperationen samt fredsrörelsen. dem olika regnbågsflaggorna till olika rörelser besitter oftast olika utformning, dock dem kunna ibland artikel intill förväxling lika. Regnbågsflaggan existerar även ett emblem till HBTQ-rörelsen, var den står till stolthet samt diversitet hos homosexuella, bisexuella samt transpersoner samt till respekt på grund av medmänniskor samt tolerans.