ballmind.pages.dev









Borderline personality disorder vad är det

Emotionellt instabilt personlighetssyndrom

Emotionellt instabilt personlighetssyndrom, kortat EIPS, EIP alternativt EUPD (efter engelskans emotionally unstable personality disorder), tidigare även kallat borderline personlighetsstörning (BPD), existerar enstaka personlighetsstörning, vilket kännetecknas från exempelvis instabila relationer, känslomässig labilitet, tomhetskänslor, kraftfull vrede samt självskada.

I DSM-5, enstaka från American Psychiatric Association publicerad diagnostisk manual till psykiska diagnoser, används termen borderline personlighetssyndrom medan ICD-10, diagnostisk manual publicerad från Världshälsoorganisationen (WHO), kallar tillståndet emotionellt instabilt personlighetssyndrom.[1] inom informellt bruk används termen borderline.

detta finns vissa skillnader vad gäller dem diagnostiska kriterierna inom DSM-5 samt ICD-10, dock detta existerar inom grunden identisk bedömning.

EIPS besitter liknande symptom vilket flera andra diagnoser, däribland ADHD, Aspergers syndrom, autism, bipolär sjukdom samt PTSD.[1] detta existerar vanligt för att personer tillsammans EIPS även besitter ytterligare psykisk problematik, såsom nedstämdhet, ångest, ätstörningar och/eller missbruk.[2]

Omkring 10 andel från diagnostiserade tillsammans med EIPS dör från självmord.[2] dem flesta självmordsförsök sker inom tjugoårsåldern, dock dem flesta dödsfall nära självmord sker inom trettioårsåldern.[3]

Det besitter bland medicinsk expert, terapeuter, psykologer samt psykoanalytiker rått vitt skilda uppfattningar gällande vad EIPS bör kallas samt vad vilket kännetecknar diagnosen.[4] i enlighet med psykiatriprofessorn John Gunderson utmärks EIPS från för att personen besitter stora bekymmer inom tre områden: interpersonella relationer, känslokontroll samt impulskontroll.

Vidare menar han för att ifall ett individ besitter kraftfull fruktan på grund av för att bli övergiven samt skär sig egen, existerar sannolikheten 88 andel för att personen inom fråga besitter EIPS.[5]

Prognosen existerar god till behandling från EIPS: inom 15 kalenderår blir 75 andel fria ifrån diagnosen.[3] Vanliga behandlingsformer på grund av EIPS existerar dialektisk beteendeterapi (DBT) samt mentaliseringsbaserad behandling (MBT).[6][7][8]

Benämning

[redigera | redigera wikitext]

Den engelske sextonhundratalsläkaren Thomas Sydenham kallade EIPS på grund av hystericks, samt menade för att vederbörande patienter "älskar oändligt dem människor vilket dem många snart kommer för att hata lika måttlöst".

I start från 1900-talet användes termen "latent schizofreni" då man menade för att personer tillsammans EIPS ägde ett underliggande psykisk sjukdom. ett ytterligare benämning äger varit "som-om-personlighet", utifrån enstaka perception angående för att personer tillsammans med EIPS vid ytan ägde en normalt operativ socialt liv, dock beneath ytan ägde allvarligt störda interpersonella relationer.

andra benämningar besitter varit ambulatorisk psykisk sjukdom, preschizofreni, schizofren karaktär, pseudopsykopatisk psykisk sjukdom, subklinisk psykisk sjukdom, borderland, borderline psykisk sjukdom, pseudoneurotisk psykisk sjukdom samt gränspsykos.

Borderlinebegreppet myntades kalenderår 1938 från psykoanalytikern Adolph Stern, samt blev mot slut den vanligaste benämningen.

Termen syftar mot ett perception ifall för att personer tillsammans med borderline ligger inom gränslandet mellan neuros samt psykos. kalenderår 1997 fanns, i enlighet med Socialstyrelsen, ingen officiell benämning inom land. inom slutenvården fanns enstaka skyldighet för att meddela i enlighet med ett översättning från ICD-10, såsom använde benämningen emotionellt instabil personlighetsstörning tillsammans med borderline likt ett undertyp.

Utanför slutenvården fanns dock ej denna anmälningsskyldighet, vilket innebar för att borderline likväl liksom emotionellt instabil personlighetsstörning kunde förekomma.[9]

Symtom

[redigera | redigera wikitext]

Symtomen till EIPS skiljer sig många ifrån individ mot person.[10]

Enligt DSM-5

[redigera | redigera wikitext]

I DSM-5 listas nio diagnostiska kriterier; fem alternativt fler från dessa punkter behövs till för att ett fåtal ett diagnos:[11]

  • Stark fruktan på grund av separation och/eller överdriven insats till för att undvika separation – oavsett ifall separationen existerar inbillad alternativt verklig.
  • Ett mönster från instabila samt intensiva relationer tillsammans med andra människor likt skiftar mellan överdriven beundran samt idealisering samt nedvärdering.
  • Instabil identitet samt självbild.
  • Impulsivitet vilket genererar negativa konsekvenser, likt för att sätta sig inom farliga situationer, nyttja sex vid en destruktivt sätt, hetsäta, spendera mer valuta än vad individen besitter råd med.
  • Återkommande självmordstankar, självmordsförsök, hot ifall självmord, och/eller självskadebeteende.
  • Emotionell instabilitet.

    Instabila affekter såsom pendlar kraftigt beneath timmar alternativt dagar.

  • Kroniska tomhetskänslor.
  • Återkommande vrede alternativt frustration likt ej står inom proportion mot situationen och/eller svårigheter för att hantera sin vrede vid en konstruktivt sätt
  • Stressrelaterade paranoida idéer alternativt seriös dissociation.

Individer tillsammans med EIPS kunna uppleva för att dem existerar onda alternativt dåliga människor.

Diverse symptom, såsom den impulsiva ilskan, förmå hos vissa ge ett emotion från godkänna till för att individen existerar enstaka dålig människa.[11]

Vidare kunna vissa personer tillsammans med EIPS uppleva psykotiska symptom såsom hallucinationer alternativt utomkroppsliga intryck. ett sektion beskriver vilja från för att lämna allt innan en syfte existerar uppfyllt: såsom för att hoppa från skolan noggrann före avslutning.

detta existerar vanligt tillsammans återkommande uppsägningar, avhopp ifrån studier, och/eller skilsmässor.[11]

Enligt ICD-10

[redigera | redigera wikitext]

Av ICD-10 framgår för att ett individ tillsammans med emotionellt instabil personlighetsstörning besitter enstaka trend för att agera impulsivt utan vidare eftertanke, tillsammans en instabilt känsloliv.

detta framgår även för att detta finns ett trend mot stora emotionella svängningar likt individen ej förmå granska samt ibland konflikter tillsammans andra vilket orsakats från impulsiva handlingar.

Vad existerar borderline?

inom ICD-10 delars emotionellt instabil personlighetsstörning in inom numeriskt värde typer: impulsiv samt borderline. Den impulsiva typen utmärks från emotionell instabilitet samt bristande impulskontroll. Borderlinetypen utmärks från instabil självbild, instabila personliga målsättningar, instabila personliga preferenser, kroniska tomhetskänslor, intensiva samt instabila relationer tillsammans andra människor, självdestruktivt beteende samt självmordsbeteende alternativt självmordsförsök.[12]

Starka känslor likt växlar snabbt

[redigera | redigera wikitext]

Personer tillsammans EIPS är kapabel ofta äga en instabilt humör.

Humörsvängningar väcks ofta från externa händelser, samt enstaka episod kunna existera ifrån timmar mot dagar. inom synnerhet existerar personer tillsammans med EIPS känsliga på grund av händelser likt tolkas likt för att hen blir övergiven, avvisad alternativt misslyckas. Humörsvängningarna kunna ofta existera mellan nedstämdhet samt vrede, samt mindre ofta mellan nedstämda humör mot positiva.

Negativa känslor varar ofta längre än detta såsom anses normalt, dock identisk sak förmå ej sägas angående positiva känslor.[3]

Personer tillsammans med EIPS kunna ofta bli arga alternativt irriterade, mot synes bortom proportion mot vad likt väckte ilskan. enstaka sektion personer tillsammans borderline uppger även enstaka ökad emotion från fientlighet mot andra människor.

Svårt tillsammans med relationer

[redigera | redigera wikitext]

Över 74 andel från varenda personer tillsammans EIPS besitter bekymmer tillsammans interpersonella relationer. Detta leder mot för att mer än hälften från dem kvinnor vilket äger EIPS inte någonsin gifter sig, samt än färre skaffar unge. Klinisk kunskap visar för att flera tillsammans EIPS reagerar vid interpersonella bekymmer tillsammans för att isolera sig ifrån andra människor.[3] för att isolera sig ifrån andra förmå exempelvis existera enstaka metod på grund av för att ej bli sårad alternativt uppleva sig övergiven.

Av DSM-5 framgår för att rädslan till för att bli övergiven, hos personer tillsammans EIPS, kunna leda mot stora skiftningar inom självbild samt inom individens beteende.

Emotionellt instabilt personlighetssyndrom, kortat EIPS, EIP alternativt EUPD (efter engelskans emotionally unstable personality disorder), tidigare även kallat borderline personlighetsstörning (BPD), existerar enstaka personlighetsstörning, likt kännetecknas från exempelvis instabila relationer, känslomässig labilitet, tomhetskänslor, kraftfull vrede och.

Vidare står detta för att individer tillsammans EIPS existerar känsliga på grund av yttre omständigheter. Exempelvis förmå ett individ tillsammans med EIPS uppleva massiv fruktan på grund av för att bli övergiven och/eller vrede angående individen utsätts till separation ifrån ett ytterligare individ, även ifall separationen existerar kortvarig samt planerad.

enstaka individ tillsammans med EIPS förmå även uppleva därför angående denne alternativt denna planerat en sammankomst tillsammans enstaka ytterligare individ, samt personen kommer på grund av sent – även ifall detta bara existerar några minuter – alternativt planerna ändras tillsammans med begränsad varsel. Individer tillsammans borderline förmå tro för att denna "övergivning" – vare sig den existerar autentisk alternativt inbillad – existerar en indikator vid för att dem själva existerar dåliga människor.

Emotionellt instabilt personlighetssyndrom innebär för att ni hanterar starka känslor vid en sätt liksom kunna bli skadligt på grund av dig själv.

Rädslan på grund av för att bli övergiven existerar relaterad mot enstaka emotion från för att inte någonsin vilja artikel isolerad samt en behov från för att ständigt äga människor omkring sig. detta förmå inträffa självskadebeteende och/eller hot angående självmord inom avsikt för att undvika för att bli övergiven.[11]

Personer tillsammans med EIPS förmå artikel känsliga till händelser alternativt beteenden såsom till friska individer anses existera småsaker.

Exempelvis förmå enstaka individ tillsammans EIPS bli vred alternativt må uselt ovan mindre separationer, såsom semestrar, arbetsresor, alternativt liknande, angående detta innebär för att dem separeras ifrån närstående. Vidare förmå personer tillsammans med EIPS existera känsligare till saker såsom ansiktsuttryck, ordval, tillsammans mera.

Borderline personlighetsstörning existerar enstaka psykisk störning vilken utmärks från enstaka ständig kamp tillsammans med för att reglera känslor samt reflektioner samt därmed hantera relationer.

Exempelvis kunna ett individ tillsammans med EIPS titta en neutralt ansikte vilket en argt ansikte samt förmå reagera mer negativt vid nedsättande ordval än andra människor.[13]

Av DSM-5 framgår för att individer tillsammans med EIPS är kapabel vilja tillbringa många tidsperiod tillsammans ett individ, dela tillsammans med sig från sina maximalt intima hemligheter tidigt inom förhållandet samt intensivt idealisera samt beundra denne.

Detta kunna dock snabbt övergå mot för att individen tillsammans med EIPS nedvärderar den andre, anser för att den andre ej bryr sig tillräckligt, ej finns tillgänglig tillräckligt, samt sålunda vidare.[11]

Instabil självbild existerar en vanligt bekymmer till personer tillsammans EIPS samt klassas såsom en interpersonellt problem.[3] Den instabila självbilden är kapabel uttryckas exempelvis genom förändringar inom personliga målsättningar, värderingar, sexuell identitet, typer från vänner, samt sålunda vidare.

inom vissa fall är kapabel individen uppleva för att denne ej existerar ovan skalle taget, ofta mot resultat från ett upplevd bristande vid meningsfulla relationer och/eller stöd.[11]

Tomhetskänsla

[redigera | redigera wikitext]

Personer tillsammans EIPS är kapabel ofta uppleva enstaka ihållande tomhet. Tomheten existerar svårdefinierad, dock relaterar mot känslor från hopplöshet, isolation, ensamhet samt vissa nedstämmande symptom.[3]

Overklighetskänslor

[redigera | redigera wikitext]

Omkring 40–50 andel från personer tillsammans EIPS uppvisar kognitiva besvär inom struktur från kortvariga psykotiska symptom alternativt dissociation.

Vanliga psykotiska symptom existerar hörselhallucinationer alternativt paranoida idéer, dock mot skillnad ifrån personer tillsammans psykisk sjukdom varar dem psykotiska besvären beneath mindre perioder. andra kognitiva besvär existerar känslor från för att ens lekamen existerar modifierad alternativt overklig, alternativt för att verkligheten känns overklig/bisarr alternativt illusioner.

Dessa besvär förekommer även inom bland annat posttraumatiskt stressyndrom.[3]

Självdestruktivt samt impulsivt beteende

[redigera | redigera wikitext]

Självdestruktivt beteende inom avsikt för att reglera sina känslor existerar vanligt hos personer tillsammans med EIPS; hos kvinnor yttrar detta sig främst genom fysiskt självskadebeteende såsom för att skära sig alternativt utföra illa sig vid annat sätt medan detta hos män mer existerar från enbart psykisk karaktär var man t.ex.

Borderline personlighetssyndrom visar sig vanligen inom tonåren alternativt tjugoårsåldern.

ser ner vid sig egen samt känner starkt självförakt vilket dock är kapabel vandra ut ovan närstående,[14] ej sällan tillsammans med olika typer från utagerande, ofta då närstående alternativt andra personer man besitter relaterade till känslor grupp mot väcker olika typer från känslor. ett central skillnad vid män respektive kvinnor tillsammans EIPS existerar för att kvinnor maximalt håller känslorna inom sig medan män oftast agerar ut dem mer, detta sistnämnda fullfölja för att detta kunna bli svårare till män för att etablera vänskapskontakter då dem vilket dem närmar sig känslomässigt enklare kunna dras in inom deras självdestruktivitet, detta kunna avsevärt förvärra symtomen då detta starkt bidrar mot mot sin vilja isolering.

Fler än 90 andel från personer diagnosticerade tillsammans med EPIS äger någon form eller gestalt från självskadebeteende. Personer tillsammans EIPS hetsäter ofta, slösar valuta, agerar tillsammans valuta, missbrukar sex och/eller äger annat missbruk, såsom drog- alternativt alkoholmissbruk.[3]

I enstaka undersökning gjord 1969 tillsammans med 62 kvinnor tillsammans med EIPS ägde 41 från dessa en självskadebeteende.

Hos dessa fanns den vanligaste formen från självskadebeteende för att skära sig egen. dem uppgav olika skäl mot för att dem skadade sig själva, varav dem vanligaste orsakerna var: för att minska ångest alternativt förtvivlan; konkretisera enstaka inre diffus smärta inom konkret kroppslig smärta; straffa sig själv; minska tomhetskänslor; uttrycka vrede; hämnas vid någon; uppleva kontroll; distrahera sig egen ifrån jobbiga minnen; alternativt uppleva sig verklig.[15] andra dokumenterade former från självskadebeteende förekommer även, därför såsom för att slå alternativt bränna sig själv; hindra sår ifrån för att läka; sticka nålar inom armen; avbryta fingrar samt tår; riva alternativt hugga sig själv; rycka ut hår; slå nävar alternativt skalle inom väggen.

detta förekommer även för att personer tillsammans med EIPS får andra för att utföra dem illa. Görel Kristina Näslund beskrev 1998 ett kvinna liksom åt cigaretter inom avsikt för att ett fåtal bli magpumpad.[16]

Självmordstankar

[redigera | redigera wikitext]

Självmordsförsök existerar många vanliga bland personer tillsammans med EIPS.

Mellan 60 samt 78 andel från samtliga personer tillsammans med EIPS äger uppvisat självmordsbenägna tendenser. Totalt 8–10 andel tar sitt liv samt den siffran blir dubbelt sålunda massiv angående personen samtidigt äger en alkoholmissbruk. enstaka undersökning från deprimerade personer tillsammans EIPS inlagda vid vårdinrättning visade för att ovan 90 andel från personerna inom studien ägde försökt ta sitt liv enstaka alternativt flera gånger.

Michael H. Stone följde upp 206 personer tillsammans EIPS 16 tid efter för att dem skrivits ut ifrån enstaka psykiatrisk vårdcentral eller sjukhusavdelning. Omkring nio andel ägde tagit sitt liv; bland män likt även ägde svår nedstämdhet ägde 18,5 andel tagit existensen från sig samt bland dem likt led från både svår nedstämdhet samt drogmissbruk, utöver EIPS, ägde 45 andel tagit existensen från sig.

inom götet år 1984–1987 inom åldersgruppen 15–29 kalenderår ägde 58 personer tagit sitt liv. från dessa ägde enstaka tredjedel diagnosen BPS.[17]

Diagnostik

[redigera | redigera wikitext]

För för att diagnostisera enstaka individ tillsammans EIPS görs oftast en antal strukturerade alternativt semistrukturerade intervjuer.

Vad existerar borderline personlighetssyndrom?

Den vanligaste intervjun inom svensk psykiatri existerar SCID-2 (Structured clinical interview for DSM-IV axis II personality disorders) intervjun liksom baseras vid kriterier ifrån DSM-5[18]. detta finns inga fysiska tester såsom är kapabel genomföras på grund av för att hjälpa mot inom bedömningen. angående DSM-5 används, finns detta 256 olika kombinationer från symptom vilket skulle behärska leda mot ett bedömning.

vid sålunda vis är kapabel detta artikel svårt för att säkerställa diagnosen. numeriskt värde viktiga faktorer inom säkerställandet från diagnosen existerar för att besvären varit långvariga samt för att personen äger bekymmer inom flera områden.[3]

Under start vid 1950-talet plats borderline ett bedömning likt ställdes inom bristande vid andra diagnoser.

då läkaren ej kunde fastställa enstaka neurotisk alternativt psykotisk bedömning gavs diagnosen borderline. vid 1990-talet fanns situationen snarlik - då läkaren ej kunde fastställa någon ytterligare psykisk bedömning gavs diagnosen borderline.[19]

Differentialdiagnostik

[redigera | redigera wikitext]

EIPS yttrar sig ibland genom symtom liksom föreligger inom flera andra diagnoser.

Exempelvis ADHD, autismspektrumstörning, bipolär sjukdom samt PTSD besitter symtomöverlapp tillsammans med EIPS.[1] detta existerar vanligt för att dem tillsammans EIPS även besitter ytterligare psykisk problematik, såsom nedstämdhet, ångest, ätstörningar och/eller missbruk.[2]

Trots den höga förekomsten från EIPS inom den generella populationen blir diagnosen ej sällan förbisedd, vilket är kapabel leda mot inadekvat behandling.

detta existerar problematiskt då individer söker på grund av en särskilt bekymmer samt får behandling på grund av denna, dock dysfunktion kvarstår vid bas från för att problemen grundar sig inom ett borderlineproblematik. Komorbiditeten tillsammans med flera andra diagnoser utför differentieringsprocessen än svårare, samt individer vilket diagnosticerats tillsammans med EIPS möter konsekvent kriterierna på grund av en mot fem andra personlighetssyndrom.

[20]

Förekomst

[redigera | redigera wikitext]

Enligt DSM-5 uppskattas mellan 1,6 samt 5,9 andel från befolkningen äga EIPS. inom start från 2010-talet ägde 10 andel från patienterna nära amerikanska psykiatriska öppenvårdsmottagningar EIPS samt hos patienter inlagda inom den psykiatriska slutenvården inom USA ägde 20 andel från patienterna EIPS.[11] inom ett norsk forskning publicerad 2001 beräknades 0,7 andel från befolkningen äga EIPS, samt inom ett svensk publicerad identisk tid 5,4 procent.[2]

Det existerar oklart varför vissa individer utvecklar EIPS.

detta finns ett massiv variation bland dem såsom diagnostiseras tillsammans med EIPS samt deras bakgrund. ett teori existerar för att individerna liksom utvecklar EIPS inom grunden existerar känslomässigt känsliga alternativt besitter utsatts på grund av intryck liksom lett mot för att EIPS utvecklats.[1] Genetiska faktorer samt negativa händelser beneath uppväxten besitter visats bidra mot utvecklingen från EIPS.[2]

En långtidsstudie publicerad 2012 visade symtom vid EIPS avtar tillsammans tiden.

Efter 27 tid uppfyllde 92 andel från personerna ej längre kriterierna på grund av EIPS.[3] Risken på grund av självmord existerar högst inom dem tidiga vuxenåren samt reducerar successivt tillsammans åldern. inom DSM-5 anges för att trots för att flera från besvären är kapabel existera livslånga existerar behandling ett produktiv behandlingsmetod.

i enlighet med DSM-5 möter färre än hälften från patienterna kraven på grund av diagnosen tio kalenderår efter behandling påbörjats, samt besvären existerar allmänt mindre hos 30 samt 40-åringar jämfört tillsammans med unga vuxna.[11]

Majoriteten från dem såsom diagnostiserats tillsammans med EIPS existerar kvinnor.[2][11] från DSM-5 framgår för att 75 andel från dem tillsammans med EIPS existerar kvinnor.[11]

Behandling

[redigera | redigera wikitext]

EIPS behandlas vanligtvis tillsammans med terapi.[21]

Enligt ett forskning ifrån 2012 möter 75 andel ej längre kriterierna till diagnosen 15 tid efter bedömning samt behandling, samt 27 tid efter existerar 92 andel friska.[3] Hur länge behandlingen pågår varierar dock, studierna mätte bara 15 samt 27 tid efter bedömning, ej hur länge behandling pågått.

Dialektisk beteendeterapi

[redigera | redigera wikitext]

Dialektisk beteendeterapi (DBT) kombinerar kognitiv beteendeterapi tillsammans med övningar inom medveten närvaro.[22] detta existerar ett populär behandling nära EIPS samt besitter demonstrerat goda konsekvens.

Statens beredning till medicinsk bedömning (SBU) besitter avslutat enstaka analys till hur effektivt DBT existerar på grund av behandling från EIPS-symptom.

Utredningen visade för att DBT bland annat leder mot enstaka minskning från självskadebeteende samt missbruk.

I den på denna plats texten kommer oss för att fokusera vid borderline personlighetsstörning alternativt BPD (Borderline Personality Disorder) likt diagnosen även kallas.

Utredningen visade dock även för att detta finns ett fåtal studier gjorda inom området, samt för att mer undersökning behövs.[2]

Mentaliseringsbaserad terapi

[redigera | redigera wikitext]

Mentaliseringsbaserad behandling (MBT) existerar enstaka struktur från psykologisk behandling vilket inriktar sig vid ett individs medvetenhet angående sitt eget samt andras sätt för att reagera, tänka samt uppleva (mentalisering).

Den utvecklades ursprungligen på grund av personer tillsammans med emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS, borderline) dock äger idag en bredare användningsområde, mot modell på grund av personer tillsammans ätstörningar samt självskadebeteende.[23][24]

Övrig behandling

[redigera | redigera wikitext]

Andra terapiformer likt förekommer nära behandling från EIPS existerar psykodynamisk behandling, kognitiv psykoterapi samt kognitiv analytisk terapi.[25]

Vid behov är kapabel även psykofarmaka placeras in på grund av för att lindra symptom.

Antidepressiva, stämningsstabiliserande läkemedel,[1]lugnande samt neuroleptika besitter förskrivits mot personer tillsammans EIPS på grund av för att dämpa vissa symptom.[26]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [abcde] Byström, Anna-Lena (red.); Zotterman, Mathilda (granskare). ”Borderline – emotionellt instabil personlighetsstörning”.

    1177 Vårdguiden distrikt Kronoberg. Arkiverad ifrån originalet. https://web.archive.org/web/20170208014242/http://www.1177.se/Kronoberg/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Borderline-emotionellt-instabil-personlighetsstorning/. Läst 8 månad 2017. 

  2. ^ [abcdefg] Öst, Lars-Göran & Wærn, Magda (18 oktober 2006). ”Lovande behandling nära borderlinestörning”. Läkartidningen.

    Arkiverad ifrån originalet den 8 månad 2017. https://web.archive.org/web/20170208040505/http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=5169. 

  3. ^ [abcdefghijk] Biskin, R.

    S.; Paris, J.. ”Diagnosing borderline personality disorder” (på engelska). Canadian Medical Association Journal 184 (16): sid. 1789–1794. doi:10.1503/cmaj.090618. ISSN0820-3946. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3494330/. Läst 20 månad 2017. 

  4. ^Näslund (1998) s. 19
  5. ^Borderliner Notes (8 augusti 2016). ”JOHN GUNDERSON - Short Definition of BPD”.

    https://www.youtube.com/watch?v=zTJic768FPw&feature=youtu.be. Läst 22 mars 2017. 

  6. ^”Mentaliseringsbaserad behandling (MBT)”. Statens beredning på grund av medicinsk samt social analys (SBU). 17 månad 2021. https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbus-upplysningstjanst/mentaliseringsbaserad-terapi-mbt/. Läst 10 månad 2022. 
  7. ^”Dialektisk beteendeterapi på grund av för att minska suicid alternativt självskadebeteende”.

    Statens beredning till medicinsk samt social granskning (SBU). 22 april 2021. https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbus-upplysningstjanst/dialektisk-beteendeterapi-for-att-minska-suicid-eller-sjalvskadebeteende/. Läst 10 månad 2022. 

  8. ^”DBT (Dialektisk beteendeterapi)”. Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/evidensbaserad-praktik/metodguiden/dbt-dialektisk-beteendeterapi/. Läst 10 månad 2022. 
  9. ^Näslund (1998) s.

    19-21

  10. ^”Emotionellt instabilt personlighetssyndrom”. 1177. https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/angest/emotionellt-instabilt-personlighetssyndrom--borderline-personlighetssyndrom/. Läst 8 juli 2021. 
  11. ^ [abcdefghij] Jeste, Dilip V.

    et al. (2014) (på engelska). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders: Fifth Edition. Washington, DC: American Psychiatric Association. sid. 663-666. ISBN 978-0-89042-554-1 

  12. ^”F60.3 Emotionally unstable personality disorder”. Världshälsoorganisationen (WHO). Arkiverad ifrån originalet den 8 månad 2017. https://web.archive.org/web/20170208033519/http://apps.who.int/classifications/icd10/browse/2016/en. 
  13. ^”Borderline Personality Disorder”.

    National Institute of Mental Health. https://www.nimh.nih.gov/health/topics/borderline-personality-disorder/index.shtml. 

  14. ^lu.se erfarenheter för att leva tillsammans emotionell instabil personlighet PDF
  15. ^Näslund (1998) s. 111-112
  16. ^Näslund (1998) s. 108-109
  17. ^Näslund (1998) s.

    131-132

  18. ^Jörgen Herlofson samt Lisa Ekselius (Volym 113 2016). ”Personlighetssyndrom – vilket existerar detta samt hur ställer man diagnos?”. Läkartidningen. 
  19. ^Näslund (1998) s. 21
  20. ^ Cognitive therapy of personality disorders (Third edition). ISBN 9781462525812. OCLC933606732. https://www.worldcat.org/oclc/933606732 
  21. ^”Emotionellt instabilt personlighetssyndrom”. 1177.

    https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/angest/emotionellt-instabilt-personlighetssyndrom--borderline-personlighetssyndrom/. Läst 10 juli 2021. 

  22. ^”DBT (Dialektisk beteendeterapi)”. Socialstyrelsen. Arkiverad ifrån originalet den 10 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210710100201/https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad-praktik/metodguiden/dbt-dialektisk-beteendeterapi/. Läst 10 juli 2021. 
  23. ^”Mentaliseringsbaserad behandling (MBT)”.

    Statens beredning på grund av medicinsk samt social evaluering (SBU). 17 månad 2021. https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbus-upplysningstjanst/mentaliseringsbaserad-terapi-mbt/. Läst 10 månad 2022. 

  24. ^Sigmund., Karterud, (2011). Mentaliseringsbaserad terapi : manual samt bedömningsskala (1.

    uppl). Liber. ISBN 9789147100354. OCLC938865567. https://www.worldcat.org/oclc/938865567. Läst 12 oktober 2018 

  25. ^Näslund (1998) s. 155-162
  26. ^Näslund (1998) s. 164-165

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]