Varför har man musik i skolan

Den ökade migrationen inom världen beneath 1900-talet, samt flyktingströmmarna beneath senare kalenderår, äger medfört för att tidigare huvudsakligen monokulturella samt enspråkiga undervisningsrum ersatts från miljöer tillsammans större diversitet.

Detta medför för att ett betydande syssla på grund av rektor äger blivit för att strukturera till inkludering från detta stora antalet nyanlända elever.

Denna förändring utmanar även såväl musik- liksom klasslärares förmåga för att förbättra sina arbetsformer. inom artikeln presenteras undersökning tillsammans med särskilt fokus vid sådana förändringsprocesser tillsammans med inriktning vid musikrelaterade aktiviteter liksom resurs.

Är toner en universalmedel till för att producera gemenskap?

Flera studier, däribland marsch samt Dieckmann (2017), Gustavsson samt Ehrlin (2018) samt Ritchie samt Gaulter (2020), visar för att deltagande inom musikaktiviteter är kapabel producera enstaka emotion från tillhörighet inom nya miljöer till invandrade ungar.

Likafullt finns studier liksom visar för att melodier ej inom sig självt bidrar mot inkludering.

Exempelvis menar Boeskov inom enstaka nyhet ifrån 2018 samt inom sin avhandling ifrån 2019 för att musikaktiviteter visserligen är kapabel främja social förändring genom för att gynna skapandet från nya identiteter, dock dem kunna även bidra mot reproduktion från sociala mönster.

Skolor liksom använder melodier inom inkluderingsarbetet behöver därför förbättra enstaka medvetenhet ifall vilka mekanismer inom ett musikpraktik vilket, ofta obemärkt samt oavsiktligt, förstärker ogynnsamma sociala normer samt vilka dessa normer förmå vara.

Gemensamt delande inom musikrelaterade situationer

I Burbridge Rindes etnografiska undersökning framkommer för att en sätt för att främja inkludering genom toner existerar för att strukturera på grund av öppnainkluderandesocio-musikaliska rum.

Dessa ”platser” beskrivs liksom musikrelaterade situationer samt musikaliska arrangemang där

• musikaktiviteterna ej besitter vid förhand bestämda, specifika mål
• bidrag välkomnas ifrån varenda deltagare, ej bara ifrån dem såsom tillhör den nationella majoritetskulturen
• olika sätt för att interagera tillsammans melodier värdesätts samt privilegiering från majoritetsgruppens kulturella formulering därmed undviks
• olika typer från deltagande välkomnas, även dem såsom utmanar majoritetskulturens normer på grund av musikskapande samt reagerande vid musik.

Burbridge Rinde identifierar flera liknande socio-musikaliska lokal tillsammans med potential till främjande från inkludering inom skolan var denna gjorde sin lärande.

Skolan äger en viktigt uppgift för att ge eleverna ett likvärdig träning samt för att justera undervisningen efter elevernas olika behov samt förutsättningar.

Dessa plats fanns ej ständigt lärarledda, utan kunde bestå från situationer var toner ingick, vilka uppstod vid raster alternativt spontant inom undervisningssituationer. Situationerna kunde innefatta delande från spellistor, för att titta vid musikvideor, gemensam musiklyssning vid rasten alternativt spontana individuella initiativ såsom dans mot musiken.

Att vid detta sätt ägna sig åt melodier tillsammans visade sig producera förutsättningar på grund av ett inkluderande skolmiljö.

Delandet från melodier främjade integrering från skilda kulturer genom interkulturell dialog inom diversitet, inom stället på grund av för att producera likhet genom assimilering från dem nyanlända in inom enstaka nationell (här ett norsk) kulturell norm.

Normkritiskt sysselsättning förmå äga olika tyngdpunkter

Att likt pedagog jobba på grund av inkludering genom toner kräver medvetenhet angående normer samt hur dem är kapabel ta sig formulering inom verksamheten.

Campbell menar inom enstaka nyhet ifrån 2017 för att en sådant jobb kunna äga olika tyngdpunkter. Exempelvis är kapabel detta främst fokusera vid att

• sjunga, spela samt lyssna vid enstaka diversitet från musikyttringar
• vara lyhörda till enskilda elevers identiteter samt intressen, samt på det sättet rikta blicken mot mångfalden inom musikaliska preferenser samt kulturella bakgrunder hos varenda elever
• låta undervisningen genomsyras från kulturell medvetande genom för att analysera ett massiv variation från toner, musiker, samt deras musikaliska värden.

Westerlund samt Karlsen pekar inom ett produkt ifrån 2017 vid ytterligare ett nödvändig aspekt inom arbetet.

MUSIK inom SKOLAN existerar indelat inom 14 avsnitt (arbetsområden) fördelat vid 28 musiklektioner på grund av varenda årskurs.

dem betonar interkulturell dialog snarare än kulturell kategorisering, vilket enkel blir följden då fokus läggs vid för att lyfta fram olika kulturella estetiska yttringar.

Att förstå melodier liksom en icke-neutralt medium

Liksom flera andra vetenskapsman menar Burbridge Rinde för att toner inte någonsin förmå ses likt något neutralt alternativt såsom något vilket ständigt verkar till detta goda, utan såsom färgat från olika kulturella kontexter.

Musikaliska formulering kunna titta olika ut inom olika kulturer samt inom dem flesta musikaktiviteterna alternativt sammankomsterna inom hennes forskning plats detta klart för att detta plats majoritetskulturens ögonkontakt vid toner liksom gällde. en bekymmer fanns exempelvis för att lärarna ibland såg vid toner utifrån sitt (norska) kulturella perspektiv samt dem nyanlända utifrån sina samt för att dem därför ej kunde mötas inom musikaktiviteter fullt ut.

I enstaka sektion kulturer utgör klingande toner samt rörelse ett oseparerbar totalitet samt lärarna upplevde detta liksom en beteendeproblem då studenter ibland deltog fysiskt vid icke-normativa sätt inom musikaktiviteterna, mot modell genom dans.

tillsammans större interkulturell insikt kunde detta deltagande inom musikaktiviteterna inom stället äga setts vilket ett tillfälle på grund av dem nyanlända för att bidra vilket tillgångar, genom för att utmana samt omvandla den sociala ordningen inom skolan samt producera färsk traditioner denna plats samt för tillfället.

För för att melodier bör existera enstaka tillgång på grund av inkludering behöver pedagog samt rektorer jobba medvetet vid flera nivåer inom skolans organisation, ej bara inom förberedelseklasser.

på denna plats blir detta viktigt till pedagog samt rektor för att känna igen ifall detta inom utbildning samt skolarrangemang finns enstaka underliggande assimileringsagenda inom stället på grund av önskad integrering.

Burbridge Rinde såg även inom sin undersökning tendenser mot sådan assimileringsavsikt inom exempelvis 17 maj-firandet (den norska nationaldagen) vid skolan, var socialisering in inom norsk identitet samt musikpraktik utgjorde undertexten.

pedagog samt rektor försökte var producera enstaka inkluderande miljö till nyanlända studenter genom för att ge dem chans för att förbättra en gott självförtroende, bland annat genom för att lyfta fram detta likt ansågs artikel kulturella formulering ifrån elevens ursprungsland.

Trots dem goda intentionerna inom detta tillvägagångssätt visar resultatet för att detta finns ett fara för att detta leder mot för att eleverna inom stället känner sig exotifierade, då dem identifieras vilket främmande inom relation mot (den norska) majoritetskulturen samt därmed tilldelas rollen liksom ”de andra vilket ej existerar vilket vi”.

Eleverna förmå även uppleva sig stigmatiserade genom för att dem tilldelas enstaka identitet såsom dem ej själva valt. dem möjligen ej gillar alternativt identifierar sig tillsammans ett viss musikgenre bara på grund av för att dem kommer ifrån en särskilt nation. Även ifall intentionerna tillsammans med enstaka handling existerar goda finns detta alltså inga garantier till för att den resulterar inom inkludering.

Att strukturera samt välja lämpligt ämne till inkludering

I Burbridge Rindes intervjuer från pedagog inom förberedelseklass återkom enstaka metafor till deras klassrum; detta upplevdes likt ett ö, avskild ifrån resten från skolan.

Genom den på denna plats studien besitter jag begripet hur oerhört betydelsefull musikundervisningen existerar ur ett rad olika aspekter, både vid individ- samt samhällsnivå.

Även ifall eleverna inom dessa klasser fanns närvarande nära vissa gemensamma sammankomster samt arrangemang vid skolan därför deltog dem ej vid identisk villkor vilket andra elever.

De ägde ej identisk förkunskap från syftet tillsammans sammankomsterna samt saknade inom regel insikt angående sångerna, vilka fanns välbekanta inom enstaka norsk kontext.

andra pedagog glömde nämligen ofta för att ta tillsammans med dessa studenter inom planeringen då detta gällde evenemang vid skolan samt ge dem ämne inom period. en utanförskap skapades även inom samt tillsammans med för att dem flesta från dem andra eleverna ofta kunde sångerna redan innan, då dessa fanns välbekanta inom enstaka norsk kontext.

Detta visar klart för att bruk från sånger ur ett nationell sångskatt oavsiktligt är kapabel utföra för att nyanlända exkluderas.

detta visar även klart för att kroppsligt närvarande inom enstaka konferens ej ständigt existerar identisk sak liksom för att faktiskt delta samt uppleva sig inkluderad. förberedande eller inledande samt koordinerande insatser kring både detta praktiska samt detta innehållsliga blir därför viktiga. Burbridge Rinde påpekar även för att detta ägde varit mer produktivt ur en inkluderingsperspektiv angående sångerna ägde varit nya till varenda elevgrupper.

Erbjud studenter möjligheter för att producera färsk gemensam kultur

Det vanligaste musikinslaget vid skolan inom Burbridge Rindes undersökning fanns gemensam låt.

denna framhåller för att låt kunna främja inkludering, dock för att den ständigt existerar beroende från insikt inom detta tungomål likt sången sjungs vid.

Översiktens utgångspunkt existerar för att interaktionen mellan pedagog samt studenter inom musikundervisningen äger innebörd på grund av elevernas utbildning inom musik.

för att sjunga sånger existerar även reproducerande, vilket fullfölja för att detta finns lite utrymme till gemensamt skapande. andra sätt för att utföra melodier tillsammans kunna överbrygga eventuella språkbarriärer förbättrad, exempelvis musicerande vid olika instrument.

Att producera något helt nytt tillsammans utifrån gruppens olika kulturella formulering (det önskar yttra något liksom ej tar sitt avstamp inom en redan befintlig kultur) främjar i enlighet med enstaka lärande från efternamn ifrån 2020 dessutom interkulturell kompetens samt en inkluderande handlingssätt.

Musikaktiviteterna inom den australiensiska skolan inom Crawfords rapport kunde förutom instrumentspelande bestå från improvisatorisk dans, trumcirklar, digital sammansättning samt komponerande från sånger inom grupp.

Crawford fann dock för att dessa aktiviteter fordrade musiklärares kompetens, medan låt ofta leddes även från pedagog utan sådan kompetens.

på grund av för att potentialen inom en inkluderingsarbete genom melodier bör behärska uppfyllas bör alltså musiklärare involveras.

Avslutningsvis förmå sägas för att toner är kapabel tillhandahålla mötesplatser var studenter får chans för att producera fräsch gemensam tradition denna plats samt idag. ej genom för att enstaka majoritetskultur samt olika minoritetskulturer träffas likt kategorier, utan genom för att eleverna såsom individer får tillfälle för att bidra tillsammans med sina personliga kulturella erfarenheter.

Detta kräver dock en normkritiskt jobb hos såväl skolledning såsom lärarkår, både då detta gäller arrangemang, förberedelse från lektioner samt lyhördhet inom mötet tillsammans eleverna.

Text: Maria Wassrin, Stockholms universitet

Källor:

Boeskov, K. (2018).

Moving Beyond Orthodoxy: Reconsidering Notions of Music and Social Transformation. Länk mot ytterligare webbplats.Action, Criticism & Theory for Music Education, 17(2).

Boeskov, K. (2019). Music and social transformation. Exploring ambiguous musical practice in a Palestinian flykting camp. Länk mot ytterligare webbplats.[Doctoral dissertation, Norwegian Academy of Music].

Burbridge Rinde, F. (2023). Inclusive socio-musical spaces: An ethnographic case study of newly arrived migrant children’s musical engagement in a Norwegian primary school [Doktorsavhandling]. Western Norway University of Applied Sciences.

Campbell, P. S. (2017).

Bakgrunden existerar myndighetens behov från insikt ifall hur undervisningen fungerar inom skolans olika ämnen.

Music, education, and diversity: Bridging cultures and communities. Teachers College Press.

Gustavsson, H. O., & Ehrlin, A. (2018). Music pedagogy as an aid to integration? El Sistema-inspired music activity in two Swedish preschools. Länk mot ytterligare webbplats.Early Child Development and Care, 188(2), 183-194.

Marsh, K., & Dieckmann, S.

(2017). Contributions of playground singing games to the social inclusion of flykting and newly arrived immigrant children in Australia Länk mot ytterligare webbplats.. Education, 3-13, 45(6), 710-719.

Ritchie, A., & Gaulter, A. (2020). Dancing towards belonging: The use of a dance intervention to influence migrant pupils’ sense of belonging in school.

Länk mot ytterligare webbplats.International Journal of Inclusive Education 24(4): 366–380.

Undervisningen inom ämnet melodier bör syfta mot för att eleverna utvecklar kunskaper liksom fullfölja detta möjligt för att delta inom musikaliska kontext, både genom för att själva musicera samt genom för att lyssna mot musik.

Westerlund, H., Karlsen, S., & Partti, H. (2020). Visions for intercultural music teacher education. Länk mot ytterligare webbplats.Springer.