Varför får migrerare inga jobb

Lägre sysselsättning samt högre arbetslöshet 

Generellt är utrikes födda oftare arbetslösa samt inom lägre utsträckning sysselsatta än svenskfödda. mot följd från dem utrikes föddas lägre arbetskraftsdeltagande är skillnaden inom arbetslöshet något mindre än skillnaden inom sysselsättning. 

Flyktingar samt flyktinganhöriga inom land erbjuds integrationsinsatser såsom inom enstaka internationell jämförelse är grundlig.

Trots detta tar detta inom regel lång tidsperiod innan gruppen kommer inom sysselsättning (Forslund m.fl.  2017:14; Engdahl samt Liljeberg 2022:15).

Kontakten tillsammans arbetsmarknaden mätt likt arbetsinkomst 

Forslund m.fl.

Sverige bland Europas sämsta för att ta tillvara utländsk talang.

(2017:14) studera flykting- samt anhöriginvandrare såsom invandrat någon gång mellan 1990 samt 2014. dem visar för att tre år efter invandring besitter ungefär 60 andel från dem nyanlända haft någon förvärvsinkomst, dock endast 30 andel besitter haft enstaka mer stadig inkomst.

Engdahl samt Liljeberg (2022:15) ser liknande mönster.

dem studera dem liksom kom mot landet vilket flyktingar alternativt flyktinganhöriga 2000–2017. Efter tio år inom landet äger runt två från tre flyktingar (65 %) någon struktur från arbetsinkomst samt förbindelse tillsammans arbetsmarknaden, 45 andel ägde vad såsom definieras vilket ett stadig anknytning.

detta går bättre för dem vilket bosatte sig inom arbetsmarknadsregionen Stockholm-Solna. Ungefär 70 andel från dem vilket bodde inom Stockholm-Solna ägde någon intäkter från jobb efter tio år inom land, jämfört tillsammans 55 andel inom Malmö-Lund. Skillnaden mellan Stockholm-Solna samt Malmö-Lund är alltså 15 procentenheter.

Nästan sex från tio liksom existerar inskrivna vid Arbetsförmedlingen existerar födda utanför landet – samt efter åtta tid existerar varannan utrikesfödd kvar utan jobb.

inom Göteborg ägde strax över 60 andel någon arbetsinkomst efter tio år.

När Engdahl samt Liljeberg tar hänsyn mot enstaka massiv uppsättning kontrollvariabler (både individuella, demografiska samt regionala) kvarstår kvar avgörande skillnader inom etablering mellan regionerna.

Varierar mellan grupper 

Etableringsmönstret varierar mellan olika grupper.

mot modell får män en ”första riktigt jobb” samt stabilare anknytning mot arbetsmarknaden snabbare än kvinnor. Arbetsmarknadsetableringen skiljer sig också åt mellan invandrare tillsammans med olika ursprungsregioner (Erikson m.fl. 2007:18, Forslund m.fl., 2017:14) samt detta går bättre för dem såsom plats unga när dem kom mot landet (Erikson m.fl.

2007:18). 

Det första jobbet är ofta inom service- samt tjänstenäringen 

Det är vanligt för att flyktingar jobbar inom parti- samt detaljhandeln, hotell- samt matställe, finansiella tjänster samt företagstjänster samt hälso- samt sjukvården. inom jämförelse tillsammans nationell födda är flyktingar kraftigt överrepresenterade inom hotell- samt restaurangbranschen (Erikson m.fl.

2007:18, Engdahl samt Liljeberg 2022:15)

Forskning från Nederländerna visar för att en tillfälligt sysselsättning ökar chansen för att hitta en fast jobb inom framtiden. Tillfälliga anställningar är utmärkt för samtliga grupper, dock särskilt viktigt för invandrade menar van den höjd m.fl.

(2004:19).

Svenskt nationalitet verkar ej spela någon roll för jobbchanserna 

En massiv andel från den utrikes födda befolkningen inom landet väljer för att bli svenska medborgare. Internationell undersökning äger demonstrerat för att utrikes föddas sysselsättning samt årsinkomster stiger inom samband tillsammans en byte från nationalitet.

Även Engdahl (2014:9) finner för att sannolikheten för att ett individ är sysselsatt alternativt besitter högre intäkt ökar nära svenskt nationalitet. dock effekten sker redan innan bytet ägt plats samt detta beror alltså på andra saker än medborgarskapet.

Migration existerar då människor förflyttar sig ifrån enstaka lokal mot enstaka ytterligare på grund av för att bosätta sig vid enstaka fräsch plats.

Vernby mfl (2018:21) finner för att nationalitet ej agerar någon roll för sannolikheten för att bli kallad mot jobbintervju.

Födda utanför Europa besitter inom medelvärde lägre inkomster samt oftare olika typer från stöd

Under dem första åren inom land är detta vanligt för att utrikes födda tar emot olika stöd.

Stöden är ofta kopplade mot arbetslöshet samt studier, medan andra tar emot ekonomiskt bistånd (socialbidrag). Skillnaderna mellan inhemsk samt utrikes födda reducerar när dem utrikes födda varit längre tidsperiod inom landet (Laun m.fl. 2020:15).

De likt är födda utanför Europa besitter inom medelvärde lägre lön än svenskfödda.

Engdahl samt Forslund (2016:1) skattar ett differens på knappt 9 procentenheter inom sannolikheten för att äga ett förvärvsinkomst på minimalt en basbelopp nära 30 års ålder, efter för att hänsyn tagits mot andra bakgrundsfaktorer.

Löne­skillnaderna reducerar tillsammans vistelsetid inom land, dock detta går många långsamt (Eliason 2013:5).

dem likt besitter enstaka eftergymnasial kurs äger störst lönegap jämfört tillsammans med svenskfödda tillsammans med identisk utbildningsnivå. dem upplever också den högsta relativlöneökningen, från minus 19 andel från dem svenskföddas löner mot omkring minus 11 andel på 30 år. 

Ett sätt för att höja sin lön är för att byta kontor alternativt arbete.

Rörelser på arbetsmarknaden reducerar dock inte de utomeuropeiskt föddas lönegap gentemot dem svenskfödda. Istället ökar relativlönen genom bättre lönetillväxt på arbetsplatserna samt inom yrken. 

Unga tillsammans utländsk bakgrund besitter detta svårare än svenskfödda 

Unga tillsammans utländsk bakgrund äger ett påtagligt svagare ställning på arbetsmarknaden än unga tillsammans med svensk bakgrund.

Unga födda utomlands, alternativt unga tillsammans utlandsfödda föräldrar, besitter lägre arbetsinkomster än unga tillsammans med svensk bakgrund. Lägst inkomster äger dem likt äger invandrat när dem plats äldre än 16 år. Särskilt stora är skillnaderna mellan unga tillsammans med svensk samt utländsk bakgrund när detta gäller andelen unga "inaktiva" liksom varken arbetar alternativt studera (NEET) där unga tillsammans utländsk bakgrund är överrepresenterade (Engdahl samt Forslund 2016:1, Forslund samt Liljeberg 2021:12).

Att ålder nära invandring agerar roll visar också Böhlmark m.fl.

(2009:20). Den likt fanns tio år nära ankomst ägde inom medelvärde 6 procentenheter lägre chans för att äga en jobb inom 30-årsåldern än en bror/syster vilket föddes identisk år likt familjen kom mot Sverige.

En sektion från skillnaderna mellan svensk samt utrikes födda är kapabel handla angående dem senares bristande på nätverk alternativt språkkunskaper, annat på diskriminering.

Invandrare jobbar oproportionerligt ofta tillsammans med invandrare samt framförallt tillsammans med personer ifrån detta egna födelselandet.

Adermon samt Hensvik (2020:22) visar exempelvis för att just unga tillsammans arabiskklingande namn inom mindre utsträckning blir kallade mot jobbintervjuer. detta agerar nästan ingen roll vilken arbetslivserfarenhet dem besitter, en svenskklingande namn leder inom högre utsträckning mot enstaka arbetsintervju. Läs mer ifall vår undersökning ifall diskriminering på arbetsmarknaden här. 

En god arbetsmarknad, för att bo nära arbetstillfällen samt kontaktnät viktigt nära etablering 

Hur lätt detta är för utrikes födda för att etablera sig på arbetsmarknaden varierar inom takt tillsammans med konjunkturen.

detta besitter gått bättre för dem invandrare likt kom beneath enstaka högkonjunktur, jämfört tillsammans med dem såsom kom beneath ett lågkonjunktur (Edin samt Åslund 2001:7, Åslund samt Rooth 2003:5). dem såsom kom beneath ett lågkonjunktur äger sämre inkomster inom upp mot tio år efter ankomst.

dem liksom äger enstaka bostad inom ett distrikt tillsammans med hög arbetslöshet klarar sig sämre.

– Effekterna är stora samt håller sig över tiden, säger Olof Åslund. dock detta finns undantag: Flyktingarna från forna Jugoslavien kom mot modell beneath enstaka djup lågkonjunktur dock etablerade sig väldigt snabbt då konjunkturen vände.

Efterfrågan på arbetskraft varierar över landet.

sysselsättning, snarare än tillgången mot bostäder, är viktigt för flyktingars arbetsmarknadsutfall (Edin m.fl.WP 2000:9). för att närheten mot lediga arbete ökar chanserna på arbetsmarknaden för både svenskfödda samt flyktingar visar även Zenou m.fl. (2006:1). 

Den svenska arbetsmarknaden är etniskt segregerad (Nordström Skans samt Åslund 2005:17).

Invandrare jobbar oproportionerligt ofta tillsammans invandrare samt framförallt tillsammans personer från detta egna födelselandet. en begränsat kontaktnät samt bristande på referenser är ett (av flera) troliga orsaker mot svårigheterna för utrikes födda för att få sina första arbete.

Ur etableringsperspektiv är kapabel därför etniska nätverk artikel enstaka god väg in på arbetsmarknaden. för att nyanlända bosätter sig där många invandrare redan bor kunna därför existera god för jobbchanserna.

Sverige äger tydligt flest utomeuropeiska invandrare, samt i enlighet med den nya studien existerar detta ännu svårare på grund av lågutbildade invandrare för att ett fåtal arbete inom landet än inom land i norden, Norge samt Danmark.

Fördelarna tillsammans med detta etniska nätverkets kontakter är kapabel möjligen väga upp andra bekymmer vilket enstaka sådan segregation för tillsammans sig (Edin m.fl. WP 2000:9).

IFAU äger också på temat kontaktnät studerat angående enstaka landsman inom banksektorn bidrar mot ökat egenföretagande.

Genom förbindelse tillsammans ett landsman finns detta möjlighet för att både överbrygga bristande språk, kontakter samt diskriminering. oss finner för att fler män födda utanför västvärlden startade eget företag när dem ägde ett landsman inom banksektorn, medan kvinnornas samt högutbildades egenföretagande ej påverkades (Eliason 2014:17).

Kvalitén på nätverket är viktigt.

Sverige besitter svårare än andra nordiska länder för att integrera invandrare vid arbetsmarknaden.

Värdet från för att bo nära landsmän beror på landsmännens attribut. ifall många arbetar förmå detta sprida sig, dock angående många äger socialbidrag förmå detta också sprida sig (Fredriksson samt Åslund 2005:3). Vikten från goda förebilder inom en nätverk lyfter även fram där dem ser för att detta är god för utrikes födda barns grundskolebetyg angående detta finns högutbildade landsmän inom närområdet (Edin m.fl.

2009:18).

Effekter från arbetsmarknadspolitiska program

De utvärderingar liksom gjorts från arbetsmarknadspolitiska schema visar inom stort för att effekterna för invandrade liknar övriga befolkningens. detta innebär för att riktade lönesubventioner likt liknar en vanligt sysselsättning besitter störst inverkan på chansen mot anställning, dock för att dessa åtgärder också medför högst undanträngning från reguljära arbeten (se exempelvis Calmfors m.fl.

2002:8, Forslund samt Vikström 2011:7, Liljeberg m.fl., 2012:6, Sjögren samt Vikström 2015). 

De Luna m.fl. (2008:1) visar dock för att yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning varit särskilt utmärkt för lågutbildade personer tillsammans med en utomnordiskt födelseland.

Bennmarker m.fl. (2009:23) ser för att utrikes födda såsom gick mot enstaka privat förmedling fick jobb snabbare samt tjänade också mer än dem såsom deltog inom Arbetsförmedlingens ordinarie program.

Andersson Joona (2020:4) visar för att nyanlända män tar sektion från mer arbetsmarknadsinriktade insatser medan nyanlända kvinnor äger mer förberedande insatser.

Även Liljeberg samt Åslund (2019:28) konstaterar för att nyanlända män oftare deltog inom arbetsmarknadsutbildning samt erfarenhet beneath dem första åren inom land, dock för att detta bara kunna förklara enstaka små sektion från skillnaden inom sysselsättning mellan invandrade män samt kvinnor.

Dubblerad sysselsättning bland lågutbildade inom Göteborg 

Genom stark språkutbildning, arbetspraktik samt sök- samt matchningshjälp dubblerades sysselsättningen bland lågutbildade nyanlända nära ett försöksverksamhet inom Göteborg, visar Dahlberg m.fl.

(2020:21).

IFAU äger även följt upp aktiveringskrav på mottagare från försörjningsstöd inom Stockholms ort, Jobbtorgen. Verksamheten är ej särskilt riktad mot invandrare, dock gruppen utgör ett massiv andel från deltagarna. Den kommunala arbetsmarknadsanställningen Stockholmsjobb likt bedrivs inom ramen för Jobbtorg förde dem vilket varit på ordinarie verksamheter närmare arbetsmarknaden.

dem likt varit på enstaka konstruerad kontor fick inom högre grad a-kassa efter programmet (Mörk, Ottosson, Vikman 2021:16).

Aktiveringskraven äger lett mot för att färre fått försörjningsstöd samt för att sysselsättningen stigit, särskilt bland ungdomar samt individer födda utanför västvärlden,  menar Dahlberg, Johansson samt Mörk (2008:24).

Socialarbetare samt coacher är relativt nöjda tillsammans verksamheten, medan flertalet från dem utrikes födda liksom deltar är missnöjda samt hellre skulle söka arbete genom Arbetsförmedlingen (Dahlberg, Mörk samt Thorén 2013:21). 

Genom försöksverksamheten ”Arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare” arbetade särskilda förmedlare tillsammans ökad sök- samt matchning för för att hjälpa deltagarna mot arbetsgivarkontakter samt anställning.

Johansson samt Åslund (2006:6) fann för att åtgärden ägde positiva effekter för gruppen likt totalitet då fler gick mot arbetspraktik samt vidare mot sysselsättning. Dock fanns deltagarna överkvalificerade inom så måtto för att dem ägde varit länge inom land samt redan ägde viss etablering på arbetsmarknaden.

Etableringssamtal där nyanlända flyktingar fick träffa ett arbetsförmedlare snabbare än dem annars skulle äga gjort, ledde mot för att deltagarna skrevs in snabbare inom en arbetsmarknadspolitiskt schema än dem skulle gjort annars.

Utflödet mot jobb plats dock lågt (Liljeberg samt Sibbmark 2011:28). Etableringslotsar gav främst socialt stöd, samt många lite jobbförberedande insatser (Sibbmark m.fl. 2016:19)

Särskilda satsningar på nyanlända lärare 

De lärare såsom fått gå ett arbetsmarknadsutbildning på högskolenivå inom dem så kallade snabbspåren upplever för att dem fick god förståelse angående den svenska skolan samt för att deras motivation för att jobba såsom lärare inom land ökade Bengtsson samt Mickwitz 2019:31).

I landet tillsätts flera arbete via vänskaps- samt jobbnätverken.

detta är dock ej möjligt för att mäta ifall fler kommit inom sysselsättning mot följd från satsningen (Häggblom samt Martinson 2021:11)

Vid enstaka uppföljning från dem 30-tal invandrade akademiker vilket år 1999 gick ett tvåårig träning tillsammans avsikt för att ge behörighet inom naturvetenskapliga ämnen arbetade 75 andel likt lärare en år efter utbildningen.

Flertalet på invandrartäta skolor. nära intervjuer framkommer detta för att dem nya lärarna besitter använt olika anpassningsstrategier samt konstruktioner från läraridentiteter beneath den första tiden likt lärare inom land (Rubinstein Reich samt Jönsson 2004:18).

Senast uppdaterad 2022-11-19