Vilket parti styr i stockholms kommun

Politiken inom Stockholms kommun utövas genom Stockholms kommunens beslutande organ (1863-1970 stadsfullmäktige^[1]). Fullmäktige sammanträder inom Stockholms stadshus samt besitter 101 ledamöter, vilka väljs inom kommunalval anordnade inom Stockholms samhälle samtidigt tillsammans med ordinarie riksdagsval.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Stockholms roll liksom förvaltningscentrum samt huvudstad befästes från 1634 års regeringsform, då kungahus, statsmakt, riksdag samt centralförvaltning samlades mot staden. ifrån 1634 mot 1967 fanns Överståthållarämbetet den högsta civila förvaltningsmyndigheten beneath Kungl.

Maj:t till Stockholms tätort.

Många från kommunerna inom länet besitter idag en nytt politiskt styre vid område, dock sju veckor efter valdagen saknas detta kvar styre inom några från kommunerna.

Ämbetet leddes från enstaka överståthållare (motsvarande landshövding) tillsammans med enstaka underståthållare liksom sin ställföreträdare samt närmaste medarbetare. Staden blev ett personlig samhälle 1863^[2] då Sveriges kommunsystem infördes samt huvudstaden fick sin inledande stadsfullmäktigeförsamling. Fram mot 1904 fungerade överståthållaren vilket Stockholms stadsfullmäktiges ordförande.

Stockholms författningsreform 1920 innebar för att staden övergick ifrån en rent lekmannastyre mot för att styras från kontorspersonal genom ett autentisk statsmakt inom form eller gestalt från stadskollegium samt borgarråd. Reformen utformades från sedermera borgarrådet Yngve Larsson, samt ägde föregåtts från debatter samt utredningar beneath kurera 1910-talet, däribland den Rabeska utredningen.

Den efterföljande Författningsreformen 1940 föregicks från enstaka granskning från den 1920 års reform, samt innebar bland annat för att den tidigare informella borgarrådsberedningen fick ställning eller tillstånd likt beslutande kroppsdel tillsammans Z Höglund såsom dess förste ordförande.

Organisation

[redigera | redigera wikitext]

Stadens centrala politiska ledning finns inom kommunens beslutande organ, kommunstyrelse samt borgarrådsberedning. Borgarrådsberedningen består från borgarråden samt fungerar likt en slags arbetsutskott till kommunstyrelsen. Finansborgarrådet existerar sedan 1994 även ordförande inom kommunstyrelsen samt brukar ses likt kommunens politiska chef.

Kommunstyrelsens förvaltning finns inom Stadsledningskontoret, såsom äger ansvar på grund av styrning, uppföljning samt tillväxt från stadens verksamheter. Förvaltningen arbetar tillsammans med strategiska problem att diskutera samt skall äga en omfattande ansvar till stadens kurera aktivitet. Staden besitter därutöver 16 facknämnder tillsammans med tillhörande fackförvaltningar, 11 stadsdelsnämnder samt 17 bolag^[3], vilket leds från stadens politiker.

inom förvaltningarna samt bolagen jobbar anställda kontorspersonal. tid 2023 skedde vissa förändringar från den kommunala organisationen, då Förskolenämnden bildades samt numeriskt värde stadsdelssammanslagningar genomfördes. Stadsdelsnämnderna Spånga-Tensta samt Rinkeby-Kista slogs ihop mot Järva nämnd samt Östermalms samt Normalms stadsdelsnämnder slogs ihop mot Norra innerstadens stadsdelsnämnd.^[4] ett från stadens fackförvaltningar existerar Revisionskontoret, var stadens revisorer existerar organiserade.

Kommunfullmäktige sammanträder fanns tredjeplats sju dagar inom Rådsalen inom Stockholms stadshus. Stockholms kommunens beslutande organ existerar tillsammans sina 101 ledamöter den största kommunfullmäktigeförsamlingen inom land.

Rotlar

[redigera | redigera wikitext]

Den politiska förvaltningen existerar sedan Stockholms förvaltningsreform 1920 indelad inom rotlar, tillsammans särskilda ansvarsområden samt en ansvarigt borgarråd, liksom även existerar föredragande inom kommunstyrelsen till dem problem att diskutera likt beretts inom hans alternativt hennes rotel.

Antalet rotlar besitter sedan dess förändrats en flertal gånger, samt likaså vilka ansvarsområden vilket ligger vid respektive rotel. ifrån start ägde staden sex rotlar samt färre än därför besitter inte någonsin funnits. likt maximalt fanns detta tio rotlar 1988–1991. ifrån samt tillsammans 1998 ägde staden länge åtta rotlar. Sedan valet 2022 finns detta nio rotlar.

Rotlarna numreras ifrån inom mot IX, var finansroteln existerar rotel inom. varenda rotlar samt borgarråd besitter säte inom Stockholms stadshus.^[5]

För majoritetens partier existerar vissa rotlar även partikansli. Efter valet 2022 finns, förutom majoritetens nio borgarråd, även fyra oppositionsborgarråd. dem besitter inga egna rotlar utan tillhör respektive partikansli.^[6]

Rotelindelning 2022

[redigera | redigera wikitext]

Den rödgröna koalitionen vilket tog nära 2022 avgjorde angående nästa rotelindelning^[6]:

1. Finansroteln (S)
2. Stadsbyggnads- samt idrottsroteln (S)
3. Utbildnings-, arbetsmarknads- samt personalroteln (S)
4. Social- samt trygghetsroteln (S)
5. Bostads- samt fastighetsroteln (V)
6. Äldre- samt kulturroteln (V)
7. Förskole-, barn- samt fritidsroteln (V)
8. Trafikroteln (MP)
9. Miljö- samt klimatroteln (MP)

Rotelindelning 2010

[redigera | redigera wikitext]

Efter valet 2010 fanns detta åtta rotlar:^[5]

1. Finansroteln
2. Trafik- samt arbetsmarknadsroteln
3. Stadsbyggnads- samt idrottsroteln
4. Skolroteln
5. Äldre- samt ytterstadsroteln
6. Stadsmiljöroteln
7. Socialroteln
8. Kultur- samt fastighetsroteln

Politisk fördelning

[redigera | redigera wikitext]

Valresultatens utveckling

[redigera | redigera wikitext]

Nedan presenteras hur flera mandat varenda område besitter erhållit inom dem åtta senaste valen mot kommunens beslutande organ inom huvudstaden.

Fullmäktige besitter 101 mandat, varför detta behövs minimalt 51 till för att att nå ett mål eller resultat majoritet. Valresultaten äger historiskt sett givit mandatfördelningar såsom äger inneburit maktskifte efter nästan varenda omröstning sedan flera decennier. Före 1971 ägde dåvarande stadsfullmäktige 100 mandat.

Stockholm äger länge varit enstaka kraftfull samhälle till Moderaterna likt fanns största område valen 2006, 2010 samt 2014 tillsammans med en betydligt högre stöd inom huvudstaden än inom riket såsom helhet.^[7] Även Vänsterpartiet^[8], Liberalerna^[9] samt Miljöpartiet^[10] existerar starka inom huvudstaden.

Socialdemokraterna samt Centerpartiet^[11] fanns länge svagare inom huvudstaden än inom riket^[12], dock plats efter valet 2022 ungefär lika starka inom huvudstaden såsom inom riket^[8][13]. Kristdemokraterna^[14] samt Sverigedemokraterna^[15] äger mindre stöd inom huvudstaden än inom resten från landet.

Valresultat inom procent

[redigera | redigera wikitext]

Siffrorna existerar ifrån SCB.s rapporter angående kommunala omröstning ifrån respektive tid, samt beneath senare tidsperiod ifrån valmyndighetens sidor ifall valen. eftersom procentsiffrorna existerar avrundade således kunna detta artikel sålunda för att summorna ej stämmer överens.

Parti		2022	2018	2014	2010	2006	2002	1998	1994	1991	1988	1985	1982	1979	1976	1973	1970
M	18,3	21,0	27,2	34,4	37,3	26,0	32,9	28,7	29,2	27,5	29,4	32,2	29,0	24,9	23,2	16,9
C	6,7	7,9	4,7	4,0	3,1	1,2	2,1	5,4	3,5	4,0	2,9	6,3	7,4	11,4	14,0	9,8
L1	8,0	10,1	8,3	10,0	9,6	15,7	7,8	7,9	10,1	12,6	13,5	5,1	10,3	13,3	11,7	21,0
KD2	3,8	5,1	3,3	3,5	3,9	4,4	6,4	2,1	3,8	1,5	0,9	1,1	1,0	1,0	1,1	1,2
SP	*	*	*	1,2	1,9	4,4	3,4	4,2	6,8	5,5	5,1	4,2	*	*	*
S	29,4	22,3	22,0	22,6	24,4	32,0	25,6	33,0	29,4	34,0	35,6	39,2	37,4	39,5	39,4	42,5
V3	15,4	13,0	8,9	7,4	7,9	11,2	12,3	9,2	8,0	10,1	8,8	9,3	9,7	8,9	8,9	7,0
MP	6,0	8,3	14,3	13,9	9,2	5,3	5,9	7,8	3,9	2,4	1,9	0,6	*	*	*	*
NyD	*	*	*	*	*	0,1	1,0	4,9	*	*	*	*	*	*	*
SD	8,0	8,0	5,2	2,6	1,6	0,8	0,4	*	*	*	*	*	*	*	*	*
FI	1,2	3,3	4,6	1,2	1,1	*	*	*	*	*	*	*	*	*	*	*
Ö	3,1	1,1	1,6	0,4	0,6	1,0	2,2	1,5	2,9	1,2	1,5	0,9	1,0	1,2	1,6	1,5
Valdeltagande		79,9	83,5	82,1	81,6	79,1	77,7	76,9	77,7	81,6	81,5	85,2	86,7	86,4	88,1	88,6	86,0

• ¹ Folkpartiet 1970-1988, Folkpartiet liberalerna 1991–2014.
• ² Kristen demokratisk katalog 1970–1985, Kristdemokratiska Samhällspartiet 1988–1994.
• ³ Innan 1991; Vänsterpartiet kommunisterna

Mandatfördelning inom valen 1920–1966

[redigera | redigera wikitext]

Valår	V	S	SP	C	FR	FP	LP	M	Grafisk framställning, mandat samt valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1920	4	51	10	35	100	54,6
1923	7	44	9	40	100	39,8
1927	9	43	4	5	39	100	58,4
1931	52	5	3	5	35	100	65,1
1935	1	45	7	14	33	100	70,4
1938	3	55	2	14	26	100	70,0
1942	9	46	16	29	100	69,5
1946	17	38	23	22	100	74,5
1950	5	43	35	17	100	81,4
1954	8	41	31	20	100	79,8
1958	6	45	20	29	100	78,7
1962	5	49	23	23	100	78,5
1966	10	38	3	25	24	100	80,4
Data hämtat ifrån Statistiska centralbyrån samt Valmyndigheten.

Mandatfördelning inom Stockholms samhälle, valen 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]

Valår	V	S	MP	FI	SD	SP	NYD	C	L	KD	M	Grafisk redogörelse, mandat samt valdeltagande	TOT	%	Könsfördelning (M/K)
1970	7	46	10	22	16	101	86,0
1973	9	42	15	12	23	101	88,6
1976	9	40	12	13	27	101	88,1
1979	10	39	3	6	12	31	101	86,4
1982	11	41	3	6	6	34	101	86,7
1985	10	40	4	14	33	101	85,2
1988	11	36	8	5	13	28	101	81,5
1991	9	33	2	3	6	1	12	3	32	101	81,6
1994	11	37	8	2	5	9	29	101	77,7
1998	13	29	6	3	9	6	35	101	76,90
2002	11	35	6	17	5	27	101	77,72
2006	9	27	10	1	10	3	41	101	79,06
2010	8	25	16	3	10	1	38	101	81,58
2014	10	24	16	3	6	3	9	2	28	101	82,13
2018	13	23	9	3	8	8	10	5	22	101	83,52
2022	16	31	6	9	7	8	4	20	101	79,94
Data hämtat ifrån Statistiska centralbyrån samt Valmyndigheten.

Tidslinje ovan finansborgarråd sedan 1920

[redigera | redigera wikitext]

Partiers starkaste samt svagaste valdistrikt 2018

[redigera | redigera wikitext]

Parti	Valdistrikt		Kommun
	Starkaste	Andel	Andel
S	Spånga 22 Rinkebysvängen Ö	67,04  %	22,30  %
M	Oscar 3 väg vid strand mellersta mfl	46,30  %	20,98  %
V	Kista 7 Oslogatan	33,10  %	13,03  %
L	Västerled 2 Äppelviken	28,30  %	10,07  %
MP	Skarpnäck 11 Björkhagen Ö	19,87  %	8,33  %
SD	Hässelby 1 Hässelby kust V	18,91  %	7,96  %
C	S:t Göran 2 Fredhäll N	23,41  %	7,89  %
KD	Oscar 2 Garnisonen-Diplomatstaden	19,16  %	5,05  %
FI	Skarpnäck 2 Brotorp	11,19  %	3,30  %
Data hämtat ifrån Valmyndigheten.

Parti	Valdistrikt		Kommun
	Svagaste	Andel	Andel
S	Västerled 14 Höglandet	3,72  %	22,30  %
M	Spånga 22 Rinkebysvängen Ö	1,49  %	20,98  %
V	Västerled 14 Höglandet	1,17  %	13,03  %
L	Spånga 27 Rinkeby mellersta	0,74  %	10,07  %
MP	Skärholmen 10 Portholmsgången mfl	1,49  %	8,33  %
SD	Skärholmen 10 Portholmsgången mfl	1,54  %	7,96  %
C	Spånga 22 Rinkebysvängen Ö	0,00  %	7,89  %
KD	Spånga 18 Rinkebystråket	0,41  %	5,05  %
FI	Spånga 27 Rinkeby mellersta	0,12  %	3,30  %
Data hämtat ifrån Valmyndigheten.

Mandatperioden 2002–2006

[redigera | redigera wikitext]

Stockholm styrdes 2002–2006 från enstaka koalition från socialdemokrater, vänsterpartister samt miljöpartister tillsammans socialdemokraten Annika Billström vilket finansborgarråd.

Billström ägde ingen kraftfull ställning inom sitt område, samt efter valnederlaget 2006 fick denna lämna gruppledaruppdraget. motståndsledare efter valet 2006 blev inom stället förra biståndsministern Carin Jämtin.

Mandatperioden 2006–2010

[redigera | redigera wikitext]

Till resultat från valresultatet inom 2006 års kommunalval ägde maktskifte utrymme inom oktober 2006.

Den styrande koalitionen bildades då från moderater, folkpartister samt kristdemokrater. Mellan 2006 samt 2008 plats moderaternas Kristina Axén Olin finansborgarråd. denna avgick från personliga skäl den 16 april 2008, samt sålunda småningom utsågs berg Nordin mot nytt finansborgarråd.

Mandatperioden 2010–2014

[redigera | redigera wikitext]

Valet inom september 2010 ledde mot enstaka fortsatt borgerlig majoritet inom kommunens beslutande organ, var idag även Centerpartiet tog lokal inom koalitionen.

dem nyvalda fullmäktige samlades på grund av sitt inledande församling den 18 oktober 2010.^[16] berg Nordin (M) fanns finansborgarråd beneath mandatperioden.

Mandatperioden 2014–2018

[redigera | redigera wikitext]

Till resultat från valresultatet inom 2014 års kommunalval ägde maktskifte boende inom oktober 2014. ett styrande koalition bildades från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet samt Feministiskt initiativ.

Två partier, Feministiskt initiativ samt Sverigedemokraterna kom in inom fullmäktige till inledande gången.

Dåvarande finansborgarråd plats Karin Wanngård (S). Därutöver ägde socialdemokratiska grupp tre borgarråd, MP ägde tre samt V ägde numeriskt värde. FI saknade borgarråd dock ingick ändå inom den styrande majoriteten. dem ägde ett heltidsarvoderad politiker liksom dock ej räknades likt borgarråd.

Mandatperioden 2018–2022

[redigera | redigera wikitext]

Stockholm styrdes 2018–2022 från ett koalition från moderater, liberaler, centerpartister samt miljöpartister tillsammans med moderaten Anna König Jerlmyr vilket finansborgarråd.

Mandatperioden 2022–2026

[redigera | redigera wikitext]

Efter valet 2022 återtog socialdemokraterna makten, för tillfället inom koalition tillsammans med Vänsterpartiet samt Miljöpartiet.

Karin Wanngård (S) blev ännu ett gång finansborgarråd inom detta rödgröna styret tillsammans med åtta fackborgarråd nära sin blad, bestående från ytterligare tre socialdemokrater (Jan Valeskog, Emilia Bjuggren samt Alexander Ojanne), tre vänsterpartister (Clara Lindblom, Torun Boucher samt Alexandra Mattsson) samt numeriskt värde miljöpartister (Lars Strömgren samt ortnamn Lindhagen).

Oppositionsborgarråden blev Christofer Fjellner (M) (ny oppositionsledare), Dennis Wedin (M), Andréa Hedin (M) samt Jan Jönsson (L).^[17][18]

Partier inom kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]

Partier inom modern fras besitter funnits inom stads-/kommunfullmäktige sedan införandet från den lika rösträtten samt detta proportionella valsystemet, tillsammans med start nära valet 1919.

dem enda partier vilket besitter funnits inom fullmäktige oavbrutet sedan dess existerar Folkpartiet liberalerna (med föregångare), Moderata samlingspartiet samt Sveriges socialdemokratiska arbetareparti. detta likt idag existerar Liberalerna bestod emellertid länge från flera grupper liksom dock samverkade nära tillsammans varandra.^[19]

Centerpartiet blev på grund av inledande gången representerat inom stadsfullmäktige 1966, då tre centerpartister valdes in inom fullmäktige vid Folkpartiets inventering, eftersom partierna ägde en valtekniskt samarbete inom detta valet.

Centerpartiet plats likt störst 1973, då detta fick 14 andel från rösterna samt 15 mandat. inom valen 1985, 1998 samt 2002 blev grupp helt utan representation inom fullmäktige.

Feministiskt initiativ kom in inom fullmäktige inledande gången inom valet 2014 samt fanns representerade beneath numeriskt värde mandatperioder. Efter valet 2022 ramlade grupp ur fullmäktige.

Folkpartiet liberalerna bildades formellt 1935 från liberaler samt frisinnade, numeriskt värde grupper såsom tidigare ägde varit identisk område dock splittrats vid bas från rusdrycksfrågan. Folkpartiet blev såsom störst inom valet 1950, då 32,9 andel från rösterna gav detta 35 mandat. 1982 fick grupp bara 5,1 andel från rösterna samt sex mandat, vilket existerar partiets sämsta utfall.

Stockholm styrdes 2002–2006 från ett koalition från socialdemokrater, vänsterpartister samt miljöpartister tillsammans med socialdemokraten Annika Billström såsom finansborgarråd.

Kristdemokraterna kom in inom fullmäktige inledande gången inom valet 1991, åkte ut igen inom nästa omröstning 1994 dock besitter sedan varit representerat inom kommunens beslutande organ ifrån 1998.

Miljöpartiet dem gröna ägde beneath 1980-talet en visst samarbete tillsammans detta lokala Stockholmspartiet. personlig representation fick detta på grund av inledande gången 1991.

Dess bästa konsekvens kom inom valet 2010 då grupp fick 13,87 andel från rösterna samt 16 mandat.

Moderata samlingspartiet ställde beneath 1920- samt 1930-talen upp inom Stockholms kommunalval beneath partibeteckningen De borgerliga samt därefter Högern, medan partigruppen hette Stadsfullmäktiges moderata grupp fram mot valet 1927 samt därefter Stadsfullmäktiges högergrupp.

Nuvarande namn antogs 1969. grupp fanns liksom minimalt inom valen 1950 (16,4 andel, 17 mandat) samt 1970 (16,9 andel, 16 mandat). inom valet 2006 fick grupp 37,3 andel från rösterna samt 41 mandat. grupp äger inte någonsin haft flera mandat än då, dock fick större procentandel från rösterna inom flera omröstning vid 1920-talet.

detta plats fullmäktiges största område 1998–2002 samt blev detta återigen 2006, ett ställning eller tillstånd liksom bibehölls 2010 samt 2014 trots tillbakagångar inom valresultaten.

Ny demokrati plats bara representerat inom fullmäktige beneath ett period, 1991–1994. grupp ägde fått 4,9 andel samt sex mandat inom valet 1991.

Socialdemokraterna (Sveriges socialdemokratiska arbetareparti) plats ifrån den lika rösträttens insättning stads-/kommunfullmäktiges största område ända fram mot 1998 samt fanns detta sedan igen 2002–2006.

Efter valen 1931 samt 1938 ägde grupp personlig majoritet inom fullmäktige tillsammans med 52 respektive 55 mandat. 1938 års omröstning fanns partiets bästa, då fick detta 51 andel från rösterna. Efter valet 2010 ägde socialdemokraterna bara 25 mandat, detta lägsta antalet på grund av grupp sedan införandet från den lika rösträtten samt detta proportionella valsystemet 1919.

Socialistiska grupp alternativt Kilbomskommunisterna, vilket ägde brutit sig ur Sveriges kommunistiska område (nuvarande Vänsterpartiet) 1929, plats representerat inom fullmäktige vid 1930-talet, vilket maximalt tillsammans med sju mandat efter för att äga fått 8,6 andel från rösterna inom valet 1935.

Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V) samt Miljöpartiet (MP) bildar tillsammans politisk majoritet inom Stadshuset tillsammans med sammanlagt 53 mandat sedan valet inom september 2022.

Stockholmspartiet bildades 1979 samt kom in inom kommunens beslutande organ inom valet identisk kalenderår. detta plats vilket störst inom valet 1988, då detta fick 6,8 andel från rösterna vilket gav åtta mandat inom fullmäktige. inom valet 2002 förlorade grupp sina mandat samt äger därefter ej lyckats återfå representation inom fullmäktige.

Sverigedemokraterna kom in inom fullmäktige inledande gången inom valet 2014. beneath perioden hoppade enstaka från deras ledamöter från grupp samt blev politisk vilde.

Vänsterpartiet (tidigare Sveriges kommunistiska parti, sedan Vänsterpartiet kommunisterna) äger sitt nuvarande namn sedan 1990.

Publicerad 24 oktober 2022.

Efter ett partisplittring 1929 (då Socialistiska grupp bildades, titta ovan) åkte grupp ur fullmäktige inom valet 1931 dock återkom 1935 samt besitter varit representerat sedan dess. Kommunistiska stadsfullmäktigegruppen ägde 17 medlemmar efter valet 1946, då grupp ägde fått 18,3 andel från rösterna, vilket existerar partiets bästa påverkan någonsin.

detta sämsta resultatet grupp besitter gjort sedan dess fanns inom valet 1962, då en väljarstöd ifall 5,7 andel gav fem mandat. Valen 2018 samt 2022 samlade Vänsterpartiet tillräckligt stort stöd till för att artikel tredjeplats största område.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]