Vad är jämförbart med douglas gran

Douglas, Pseudotsuga menziesii, existerar en från dem allra viktigaste trädslagen inom skogsbruket inom västra USA samt Kanada.

Sitkagran samt Douglasgran existerar redan inom dygn god komplement mot vanlig gran.

Trädslaget äger massiv spridning geografiskt såväl såsom inom höjd ovan havet samt den genetiska variationen existerar därför omfattande.

Man skiljer mellan numeriskt värde huvudtyper från Douglas:

• Kustvarianten, Viridis alternativt ”grön Douglas”. Varianten finns naturligt inom kustbergen inom västligaste USA samt Kanada.
• Inlandsvarianten.

  från varianten förekommer numeriskt värde undergrupper:
  – Caesia alternativt ”grå Douglas”. Härkomstområdet existerar dalen mellan kustbergen samt Klippiga Bergen, oftast vid medelhöga höjder.
  – Glauca alternativt ”blå Douglas”.

  Forskning såsom rör douglasgranens skottskjutning, frystålighet, invintring samt lagring beneath svenska förhållanden pågår, dock ytterligare undersökning kring etableringsfrågorna behövs.

  Härkomstområdet existerar Klippiga Bergen, ofta vid höga höjder.

Regler

Planteringar bör anmälas mot Skogsstyrelsen.

Plantering

Var inom landet?
Kustvarianten Viridis: Pomologiska zonerna I–III. detta önskar säga: förbättrad lokalklimatiska lägen inom södra landet mot samt tillsammans Mälar- samt Hjälmaredalen, dock utan att inkludera sydsvenska höglandet.

Inlandsvarianten Caesia/Glauca: Pomologiska zonerna III– oss.

detta önskar yttra förbättrad lokalklimatiska lägen inom sydsvenska höglandet, mellansverige samt norrlandskusten.

Lokalklimat
Douglas kunna drabbas inom ungefär identisk utsträckning såsom gran från vårfrostskador. Höstfroster drabbar särskilt kustvarianten. Svåra klimatskador förmå uppstå inom planteringar vid bas från s k frosttorka.

Dörr- samt fönsterkonstruktion, terrassträ.

Skadorna uppstår beneath vårvintern, då detta kvar existerar tjäle inom marken, dock soliga samt blåsiga dagar. Undvik därför frostlänta lägen samt sträva efter för att äga skärm (helst högskärm) liksom skyddar plantorna!

Lämplig mark
Goda gran- alternativt tallmarker existerar bäst lämpade. Marken bör äga god vattentillgång, helst inom form eller gestalt från rörligt grundvatten inom långa sluttningar.

Kalkhaltig mark existerar en plus.

Härkomster
Kustvarianten Viridis: maximalt äger provenienser ifrån västra Washington, t ex Darrington, använts. en alternativ existerar ”andra generationen européer”, inom struktur från t ex tyskt bestånds- alternativt plantagefrö.

Inlandsvarianten Caesia/Glauca: Beståndsfrö ifrån norra Washington alternativt ifrån British Columbia.

Plantering
Douglas bör planteras vid våren.

beneath perioder tillsammans fara till nattfrost existerar detta särskilt viktigt för att skydda plantor liksom lagras inom skogen. Douglasplantornas rötter existerar nämligen många frostkänsliga. identisk plantantal per hektar vilket på grund av gran rekommenderas. Man är kapabel tänka sig olika varianter ifrån renbestånd mot blandbestånd var Douglasplantor sätts enskilda alternativt inom smågrupper tillsammans tillsammans t ex gran.

Skötsel

Röjning
Douglas existerar ganska skuggtolerant (särskilt inlandsvarianten) inom en yngre etapp, dock tillväxten går tillbaka angående konkurrensen blir till kraftig.

Det nordamerikanska trädslaget douglasgran äger vid senare tid pekats ut vilket en tänkbart alternativ mot vår inhemska gran, framför allt inom södra Sverige.

Röj därför försvunnen tätt lövsly. Man förmå lämna kvar lite mer löv än nära röjning inom gran- alternativt tall. Stammarna bör helst forma en glest sårskydd från förväxande lövträd – ett s k lågskärm.

Gallring
Bästa gallringsrutin existerar troligen låggallring, lik den likt til ­ lämpas inom granskogsbruk. inom blandbestånd riktar man särskilt in sig vid för att ”gallra fram” Douglasträden.

Det finns numeriskt värde varieteter, inlandsformen (P.

vandra in ofta tillsammans med lätta gallringar. Hårda gallringar inom överslutna bestånd leder mot produktionsförluster, dock även mot upphöjd fara till snöbrott vid dem kvarvarande träden.

Stamkvistning
Även angående Douglasen besitter tunna grenar, sitter dem kvar länge samt blir mot ful kvist inom trävarorna. Stamkvistning existerar därför enstaka många produktiv åtgärd då man önskar producera kvistfritt virke från upphöjd standard.

Slutavverkning Slutavverkning rekommenderas nära ungefär identisk beståndsålder såsom på grund av gran alternativt något tidigare. Ekonomin ligger mot massiv sektion inom grova virkesdimensioner tillsammans upphöjd kvalitet.

Blandbestånd
Förutom inom renbestånd passar Douglas inom blandbestånd tillsammans fr.a.

Douglasgran alternativt douglastall (Pseudotsuga menziesii) existerar ett art inom släktet douglasgranssläktet (Pseudotsuga).

gran. Douglasen gynnas inom gallringarna samt får forma slutbestånd.

Produktion

Kustvarianten Viridis: inom lägen var träden skyddas ifrån frost, förmå produktionen ligga ner en utmärkt stycke ovan granens.

Inlandsvarianten Caesia/Glauca: Produktionen existerar inom nivå tillsammans med granens samt tallens.

Skador

Snytbagge
Douglas existerar lika exponerad på grund av snytbaggeangrepp såsom gran- samt tallplantor.

Plantor vid barrträdshyggen måste behandlas tillsammans med insektsmedel – helst både före odling samt ombehandlas efter en år.

Vilt
Douglas existerar många smaklig till samtliga klövdjur. Särskilt små bestånd insprängda inom ett grandominerad, foderfattig miljö kunna bli hårt utsatta på grund av viltskador.

var man förväntar sig kraftig betning existerar detta befogat för att inhägna planteringen. detta existerar relativt effektivt för att behandla plantorna tillsammans viltrepellent vid hösten. Arbetet måste återkomma tills träden existerar utom viltfara.

Rotröta
Douglas existerar sannolikt ej motståndskraftig mot rotröta.

Observera för att rotrötans s-form existerar den ledande varianten inom Mellan- samt norra land samt skadar inom allmänhet endast gran. Däremot inom södra land existerar rotrötans p-form den vanligaste formen samt denna existerar verkligt aggressiv även mot andra trädslag än gran.

Douglas passar främst vid goda marker tillsammans med utmärkt klimatförhållanden.

nära gallring inom Sydsverige beneath perioder då temperaturen existerar ovan ca 5 °C bör man stubbehandla tillsammans Rotstop.

Barrsvampar
Två skadesvampar, liknande skyttesvampar, kunna angripa barren vid Douglasträd. Angripna barr dör (om växter) således småningom samt träden kunna helt alternativt delvis avbarras.

Rhabdocline pseudotsugae drabbar maximalt yngre träd samt ger rödaktiga sporsamlingar (påminner inom färg ifall knäckesjuka).

Phaeocryptopus gaeumanii äger mörka sporsamlingar samt angripna växt får en ”smutsigt” utseende.

Inlandsvarianten existerar mer mottaglig än kustvarianten till båda dessa svampsjukdomar.

Stormfasthet
I djupa mark utvecklar Douglasträden utpräglade pålrötter. Yngre bestånd existerar måttligt vindstabila. Äldre (>20 meters höjd), välgallrade bestånd existerar däremot betydligt mer stormfasta än granbestånd. Inlandsvarianten existerar troligen mer djuprotad än kustvarianten.

Vad använder man virket till?

Vedens egenskaper
Kärnveden besitter upphöjd täthet samt hårdhet samt god rötbeständighet.

Douglas får ingå inom barrmassaved. Sågade trävaror, stolpar m m. Virket, såsom marknadsförs internationellt beneath namnet ”Oregon-pine”, äger många gott anseende. Kvistfritt virke anses existera en många starkt ämne på grund av konstruktionsändamål, dock existerar även tilltalande inom t ex interiörer.

Åkerplantering
Douglas existerar en tänkbart alternativ vid tidigare jordbruksmark.

Man bör dock undvika flacka områden alternativt andra marker tillsammans täta mark samt dålig dränering.