När började man stava helsingborg med e
Helsingborgs historia
Helsingborgs historia sträcker sig åter mot vikingatiden. Dess viktiga lokal var Öresund existerar vilket smalast besitter gett staden enstaka strategisk position beneath utdragen period. vid medeltiden plats staden samt dess slott en från Nordens mäktigaste fästen samt därmed inblandat inom många från den tidens maktspel.
beneath århundradena äger Helsingborg varit skådeplats på grund av flera politiska konflikter samt stridigheter. dem konstanta krigen äger även gått hårt åt staden samt dess bebyggelse. Sedan 1700-talet besitter dock staden levt ett relativt fredlig tillvaro samt vid 1800-talet lyckades Helsingborg återhämta sig ordentligt genom för att bli ett från Sveriges snabbast något som ökar i storlek eller antal städer liksom enstaka betydelsefull hamn- samt industristad.
Ursprung samt uppväxt
[redigera | redigera wikitext]Helsingborg existerar ett från Nordens äldsta städer tillsammans rötter åter mot vikingatiden, kring 800-1000 e Kr. Dock plats bebyggelsen nära denna period många sparsam, då detta istället fanns kring Råån liksom dem viktigaste handelsplatserna nedsänkt.
Länge stod Helsingborg inom skuggan från byn Köpinge, belägen ungefär var Ramlösa för tillfället ligger, vilken plats traktens viktigaste handelsort.
När detta stockholmska sammanfallet mellan e samt ä egentligen ägde lokal besitter varit objekt till enstaka sektion debatt.Flera vikingaflottor seglade genom sundet samt på grund av för att skydda överfarten mellan Skåne samt Själland nära Öresunds smalaste sektion byggdes ett lätt fästning, troligen från palissader inom virke, uppe vid landborgen. Namnet Helsingborg kommer ifrån termen "helsing", vilket betyder hals samt betecknar den smala passagen inom norra Öresund var Helsingborg samt Helsingör ligger.
dem vilket bodde denna plats kallades "helsingar" samt fästningen fick då namnet "helsingarnas borg", alternativt Helsingborg. 1070 omnämns staden från den tyske kyrkoskribenten Adam från Bremen:
- "Det finns enstaka begränsad överfart nära detta baltiska havet nära Helsingborg, vid vilket lokal Själland kunna ses ifrån Skåne, en vanligt tillhåll till vikingar."
Vattenlinjen nedsänkt nära denna tidsperiod ungefär var Kullagatan numera går samt därför plats befästningen belägen många närmre vattnet.
Dess underhåll samt förvaltning kunna äga gett upphov mot viss bebyggelse, dock detta skydd vilket fästningen erbjöd lockade troligen mot sig fler bosättare. Man besitter nära utgrävningar funnit för att denna plats vid 1000-talet nedsänkt kurera tre kyrkor, inledningsvis träkyrkor, dock sedan ersatta tillsammans med mer permanenta kyrkor inom sandsten vid 1100-talet.
dem tre kyrkorna plats helgade åt S:t Clemens, S:t Petri samt S:t Olai. detta äldsta beviset till för att Helsingborg haft ställning eller tillstånd från tätort kommer ifrån en gåvobrev likt den danske kungen Knut den helige sände mot Lunds domkyrka den 21 femte månaden i året 1085. Detta datum räknas därför liksom stadens officiella födelsedatum.
På 1100-talet uppfördes ett mer permanent befästning vid landborgen. Denna bestod från en runt kärntorn inom sandsten samt runt detta enstaka oval ringmur, 180 meter utdragen samt 150 meter bred. Murens porttorn vette åt öster, medan detta inom väst nedsänkt ett rundkyrka nära namn S:t Mikaels kapell inbyggd inom muren. Ansträngningarna för att stärka borgens försvar existerar en indikator vid helsingborgs allt större innebörd.
beneath helsingborgs slottslän lydde tre härader, vilket fanns många vid den tiden, dessutom ökade dem tillsammans tiden. Länsherren vid helsingborgs slott kontrollerade flera handelsvägar norrifrån samt ansvarade på grund av försvaret från Danmarks nordgräns mot land. Den ökande sjöfarten inom Öresund tillsammans med allt fler handelsfartyg vilket lade mot inom staden plats även från vikt.
vid 1200-talet började detta därför uppstå enstaka mer permanent bebyggelse vid strandkanten nedanför landborgen, var detta även uppfördes ett enklare sandstenskyrka helgad åt S:ta Maria.
Viktigt medeltida fäste
[redigera | redigera wikitext]I start från 1300-talet byggdes slottet ifall igen, troligen vid initiativ från monark Erik Menved, samt detta nuvarande kvadratiska kärntornet uppfördes inom sex våningar tillsammans med fyra meter tjocka murar inom tegel, en nytt samt exklusivt ämne vid den tiden.
tillsammans hjälp från årsringsdatering äger man kunnat besluta för att ombyggnaden skedde ungefär kalenderår 1313. Tornet omgav man tillsammans med enstaka upphöjd mantelmur vid fyra meters avstånd. Vidare stärktes ringmuren tillsammans 14 halvrunda flankeringstorn. idag plats helsingborgs slott en från Nordens mäktigaste fästen samt enstaka betydelsefull bricka inom dem politiska striderna beneath medeltiden.
Även S:ta Maria kyrka byggdes angående inom tegel mot ett från Danmarks största stadskyrkor inom samt tillsammans med för att allt mer från bebyggelsen etablerades vid strandkanten. mot skillnad ifrån detta välbefästa slottet plats själva staden helt oskyddad, vilket drabbat den hårt beneath århundradena genom skövlingar mot resultat från oräkneliga konflikt.
Freden inom Helsingborg
[redigera | redigera wikitext]År 1310 samlades Erik Menved, den avsatte svenske kungen Birger Magnusson samt dennes numeriskt värde bröder hertig Erik samt hertig Valdemar tillsammans tillsammans med ytterligare några höga män vid helsingborgs slott. vilket uppgift ägde man för att erhålla slut vid flera års konflikt mellan land, Norge samt land, samt för att åtgärda den konflikt mellan Birger samt hans numeriskt värde bröder likt flammat upp inom samt tillsammans med Håtunaleken.
Man kom fram mot för att samtliga stridigheter mellan kungarna samt hertigarna skulle upphöra samt för att Birger skulle återfå sin topp samt enstaka tredjedel från land. Freden hölls fram mot 1317 då Birger hämnades vid sina bröder genom Nyköpings gästabud, var dem låstes in samt svalt ihjäl inom Nyköpingshus. Denna papper får hertigarnas anhängare för att utföra uppror mot Birger, såsom flydde mot Gotland till för att sedan söka skydd hos sin svåger Erik Menved inom helsingborgs slott.
Efter slaget nära Mjölkalånga 1318 belägrades slottet från hertigarnas anhängare dock belägringen avbröts då en avtal kom mot stånd var Birger avsade sig sin topp.
Skiftande överhöghet
[redigera | redigera wikitext]De konstanta konflikt liksom den danska medeltida stormakten nedsänkt inom, samt flera kostsam slottsbyggen, gjorde för att monark Erik Menved, nära tidpunkten från sin död 1319, efterlämnade sig ett massiv lån åt sin yngre broder Kristofer, såsom övertog tronen.
Denna lån ledde mot slut mot för att den tyske affärsmannen greve Johan från Holstein kom för att hålla stora delar från land inom pant. Dessa delar plats Skåne, Halland, Blekinge, Lolland samt större delen från Själland. Detta väckte många missnöje bland den skånska allmogen samt man kontaktade därför den svensk-norske kungen Magnus Eriksson till för att ett fåtal stöd på grund av en uppror mot Johan.
1332 belägrade upprorsmakarna helsingborgs slott tillsammans tillsammans ett svensk armé, dock lyckades ej inta slottet. Man kom dock mot slut fram mot en avtal var Magnus Eriksson skulle överta panten till Skåne samt Blekinge till 34 000 mark silver samt sommaren identisk kalenderår hyllades denne likt monark ovan landskapen. In inom helsingborgs slott flyttade ett sammansatt svensk samt holsteinsk garnison.
Senare löste Magnus Eriksson mot sig samtliga tre skånelandskapen samt dem holsteinska trupperna lämnade Helsingborg helt.
De tre skånelandskapen plats inom svensk ägo fram mot 1360 då Valdemar Atterdag lyckades återta dem genom enstaka kombination från vapenmakt samt list. Den sista fästningen såsom föll fanns helsingborgs slott efter enstaka utdragen belägring.
i enlighet med vissa data föll slottet efter en svek från Albrekt från Mecklenburg såsom från Magnus Eriksson utsetts liksom skiljedomare inom konflikten. Albrekt ägde lovats 10 000 mark silver samt slottet Plaue från Valdemar ifall denne lät helsingborgs slott[1], då uppfattat såsom skånelandskapens låsanordning, övergå inom dansk ägo.
inom samt tillsammans för att slottet gick ovan inom danska sker fick monark Magnus snart att ange eller meddela något försöken för att försvara landskapen. Valdemars flera konflikter tillsammans med Hansastäderna, då inom synnerhet erövringen från hansastaden Visby1361, gjorde för att dessa inom förbund tillsammans Magnus Eriksson 1362 gjorde en misslyckat försök för att inta Helsingborg sjövägen.
1368 försökte man igen, denna gång tillsammans hjälp ifrån den nye svenske kungen Albrekt från Mecklenburg. Efter enstaka årslång belägring drabbade parterna samman utanför staden. Slaget resulterade inom ett seger på grund av Hansan samt efter fredsavtalet inom Stralsund 1370 tvingas Valdemar överlämna Helsingborg tillsammans tillsammans malm, Falsterbo samt Skanör mot Hansan fram mot 1385 då Danmarks nya monark, den 16-årige sonsonen mot Valdemar Atterdag, Olof III, samt dennes mor samt vårdnadshavare, Margareta, åter övertar städerna.
Kalmarunionen
[redigera | redigera wikitext]Margareta lyckas förena rikena land, landet samt Norge inom Kalmarunionen genom för att hennes systerdotterson Erik från Pommern kalenderår 1397 krönts mot unionskung vid Kalmar slott. kalenderår 1400 förklaras han sedan vuxen vid helsingborgs slott.
Slottet fanns nära denna tidsperiod ofta säte till dem numeriskt värde regenterna samt beneath sin mandatperiod uppförde Erik från Pommern fästningen Krogen inom Helsingör, den fästning likt senare kom för att bli den dominanta inom Öresunds hals. dock efter en tag blev danskarna missnöjda tillsammans monark Erik samt istället ville man äga hertigen Kristofer från Bayern såsom monark.
kalenderår 1440 lyckades Kristofer inta helsingborgs slott samt senare även Krogen samt blev dansk monark identisk tid, monark ovan land 1441 samt Norge 1442. land ägde beneath Eriks mandatperiod främjat sig alltmer ifrån unionen, tillsammans med Karl Knutsson (Bonde) likt enstaka från dem främsta motståndarna. dock efter för att Kristofer utnämnts mot unionskung tvingades Karl Knutsson, vilket 1438 valts mot riksföreståndare inom landet, hålla sig tillbakadragen inom sina förläningar inom land i norden.
monark Kristofer dog från förhöjd kroppstemperatur tid 1448 vid helsingborgs slott, identisk slott var han föddes 32 kalenderår tidigare. inom samt tillsammans dennes död återvände Karl Knutsson mot land var denne valdes mot monark. inom land valdes däremot den 22-årige greven Kristian från Oldenburg mot färsk monark, fanns namn blev Kristian inom.
Båda kungarna gjorde krav vid Norge samt då Kristian slutligen valdes mot norsk monark hamnade dem numeriskt värde inom konflikt tillsammans varandra. Då Karl Knutsson ej lyckades inta Norge tillsammans med vapenmakt vände denne sig mot Skåne. 1452 stod Karl Knutsson utanför Helsingborg beväpnad tillsammans med 20 pjäser modernt artilleri. Dessa nya vapen kunde slottets murar ej således emot samt snart föll staden samt många från bebyggelsen brändes ner mot grunden.
Stadens styrelse
[redigera | redigera wikitext]Helsingborgs invånare lydde ej beneath häradstinget, vilket dem omgivande byarna gjorde, utan såsom tätort ägde man istället ett personlig bedömning instans, bytinget. Dess högsta ämbetsman fanns byfogden, vilken plats avlönad från kronan samt ägde liksom arbetsuppgift för att verkställa bytingets domar.
beneath 1200-talet började dem danska städernas styrelse formas efter tysk modell, tillsammans med en råd, vars högsta brev plats borgmästarämbetet. inom Helsingborg omnämns ämbetet borgmästare 1380 inom ett köpehandling, dock äger troligen funnits ännu tidigare. Rådet organiserades kring numeriskt värde borgmästare varav den en fanns utsedd från kronan, medan den andre valdes från stadens medborgare (i meningen samtliga män likt innehade burskap), oftast bland någon från rådmännen.
Rådet kunde bestå från enstaka skiftande mängd rådmän, hur flera detta fanns inom Helsingborg beneath medeltiden vet man ej, dock beneath 1500- samt 1600-talen bestod rådet från numeriskt värde borgmästare tillsammans med sex rådmän. Sin försörjning tjänade rådmännen vid sin vanliga ekonomisk verksamhet, dock dem kunde även plocka upp eller ta in utdelning ifrån någon från stadens jordar; dem tidigast omtalade ämbetsjordarna inom Helsingborg existerar Änghaven samt Viskängen.
Mot slutet från medeltiden tog rådet även ovan många från den bedömning makten ifrån byfogden, vilket ledde mot konflikter inom flera danska städer. inom Helsingborg kombinerades ämbetena genom för att rättegångar hölls inom en således kallat rådhusting inom stadshuset, efter ett modell likt framkommit inom Helsingör.
Minskad strategisk betydelse
[redigera | redigera wikitext]Karl Knutssons belägring från Helsingborg visade för att den typ från fästning såsom helsingborgs slott representerade ägde blivit omodern då den ej kunde motstå artillerield.
beneath 1500-talet började man därför modernisera flera fästningar inom Skåne, däribland Malmöhus slott samt Halmstad, samt bygga nya, såsom Landskrona fästning. helsingborgs slott stod dock kvar inom sitt gamla skick. Särskilt numeriskt värde fästen bidrog mot minskningen från Helsingborg vilket strategisk punkt: Kronborgs slott (tidigare Krogen), liksom kom för att kallas "Östersjöns lås", samt Kristianstad, såsom övertog funktionen likt gränsfäste mot landet.
idag fick även helsingborgs slottslän stiga igen mot förmån till Malmöhus län.
Bebyggelse samt befolkning
[redigera | redigera wikitext]Själva staden Helsingborg fanns relativt små beneath denna tidsperiod, enstaka från dem minsta kring Öresund. Dess innebörd nedsänkt mer inom dess strategiska läge än inom folkmängden. industrisektorer fanns mestadels fiske samt åkerbruk.
Viss köp försiggick inom staden, även angående den ej ägde något egentligt torg förrän vid 1650-talet. Fram mot dess förlades den mesta handeln kring S:ta Maria kyrka. Den internationella handeln skedde mer nära Helsingör var handelsfartygen plats tvungna för att ankra upp till för att erlägga Öresundstullen, eftersom dem grunda stränderna inom Helsingborg gjorde för att man rekommenderade för att handelsfartygen ej skulle anlöpa staden.
Den äldsta befolkningssiffran existerar ifrån tid 1600 samt denna berättar för att detta inom Helsingborg bodde 155 rustade borgare, vilket gjort för att man kunnat beräkna den totala folkmängden mot någonstans mellan 800 samt 1100 personer, inklusive präster, munkar, person som ber om pengar, fattiga, inhysehjon tillsammans mera. Stadens dåvarande stadshus tros äga legat strax söder ifall Mariakyrkan, mitt emot dess södra portal.
Byggnaden förstördes beneath detta skånska kriget samt tillsammans med detta ett massiv sektion från stadens handlingar samt handling. inom anknytning mot stadshuset besitter man även sett spår efter ett nerbränd fastighet vilket fått namnet "Brända huset". Troligen besitter byggnaden varit prästgård åt Mariakyrkans kyrkoherde.
Reformationen
[redigera | redigera wikitext]1526 övergick den danske kungen Fredrik inom mot protestantismen.
tillsammans med hjälp från detta kunde flera evangelistiska friförsamlingar skapas samt sålunda även inom Helsingborg. Predikanterna riktade sina förkunnelser mot munkordnarna samt vid 1530-talet fördrevs dessa ifrån staden. Efter Fredrik I:s död 1533 gjorde dem katolicistiska krafterna ett färsk kraftansamling till för att återta makten. Den jylländska adeln ägde utropat Fredrik I:s son, hertig Kristian, mot monark beneath namnet Kristian III, dock den protestantiske greven Kristoffer från Oldenburg intrigerade till för att återinsätta den avsatte katolske Kristian II vid tronen.
Stödda från Lübeck, samt oldenburgska samt mecklenburgska trupper reste sig borgerskapet inom malm samt Köpenhamn, tillsammans tillsammans med delar från den själländska adeln, vid greve Kristoffers blad. Hertig Kristian ägde däremot stöd från den svenske kungen Gustav Vasa, samt stora delar från adeln inom Skåne samt vid Jylland. en från dem kritisk någon som har blivit besegrad eller nedslagen stod nära Helsingborg kalenderår 1535.
ett på denna plats bestående från trupper ifrån Lübeck samt malm, ledda från Jörgen Kock, ägde förskansat sig utanför murarna vid helsingborgs slott inom väntan vid enstaka sammansatt svensk-skånsk denna plats.
Första gången namnet Helsingborg förekommer inom en officiellt papper existerar liksom ”Helsingaburg” inom Knut den heliges gåvobrev daterat den 21 femte månaden i året 1085.Länsherren vid helsingborgs slott, Tyge Krabbe, ägde varit god kompis tillsammans den avlidne kungen samt lovat för att stödja kröningen från sonen Kristian mot monark. Dock ägde greve Kristoffer tillsammans med hot tvingat ovan Krabbe vid sin blad, dock då den svenska armén visade sig förrådde Krabbe greve Kristoffer samt öppnade istället flamma mot dem försvarande trupperna samt övergav staden mot svenskarna.
nära slaget nära Øksnebjerg identisk tid besegrades Kristoffers armé slutgiltigt samt 1536 utropades Kristian III mot monark samt därefter återinförde denne protestantismen inom land. inom Helsingborg resulterade detta inom för att man efter 1536 rev Clemens- Peters- samt Olofskyrkorna vid landborgen samt slutligen detta övergivna dominikanerklostret tid 1556.
kalenderår 1580 kommenterade den helsingborgfödde lundabiskopen Mogens Madsen för att ödemarken efter dem raserade kyrko- samt klosterbyggnaderna liknade "ett förstört Troja".
De svensk-danska krigen
[redigera | redigera wikitext]På 1630-talet hamnade land inom konflikt tillsammans med landet då deras intressen inom Nordtyskland kolliderade.
Danskarna fanns oroliga på grund av detta ökande svenska inflytandet ovan Östersjön samt svenskarna såg land såsom en hinder till sina aspirationer. 1643 förklarade landet konflikt mot land samt gick in tillsammans med arméer inom Jylland samt Skåne. Anfallet kom likt enstaka total förvåning till danskarna samt därför ägde inga från deras fästningar någon speciell beredskap, ej heller Helsingborg.
Befälhavare till invasionsarmén inom Skåne plats fältmarskalk Gustav Horn. han intog Helsingborg den 17 månad 1644 samt fann staden nästan övergiven från dess borgare. Horn installerade sig inom slottet samt beneath den svenska arméns period inom staden rev man bostad på grund av för att elda tillsammans inom lägren samt lade beslag vid boskap samt spannmål på grund av för att försörja armén beneath fälttåget.
Det plats just ett stavningsreform liksom bytte stavningen från mening såsom enka, elg samt Helsingborg 1912.inom slutet från månad lämnade man Helsingborg samt då ett dansk armé ägde förts ovan mot malm gjorde Horn enstaka undanmanöver norrut. Samtidigt pågick fredsförhandlingar nära Brömsebro samt 1645 kom man fram mot en avtal var land avstod Jämtland, Härjedalen, Gotland samt Ösel mot landet. Dessutom erhöll land Halland beneath 30 kalenderår samt viss tullfrihet inom Öresund.
Helsingborg blir svenskt
[redigera | redigera wikitext]Efter freden inom Brömsebro avgjorde danskarna för att rusta upp helsingborgs försvar, då befästningarna inom Halland försvunnit. vid helsingborgs landsida började man 1654 bygga enstaka halvcirkelformad vall tillsammans med utskjutande bastioner. Man kunna kvar titta spår från denna inom helsingborgs stadsbild genom gatorna Norra Vallgatan, Kopparmöllegatan, S:t Pedersgatan, Östra Vallgatan samt Södra Vallgatan.
Även slottet förstärktes samt man rev försvunnen kärntornets tinnar till för att var placera ut kanoner. Befästningsarbetena fanns ej färdigställda nära tiden på grund av freden inom Roskilde, den 26 månad 1658, då Skånelandskapen samt Helsingborg övertogs från svenskarna. Den 5 mars identisk tid avseglade Karl X Gustav ifrån Helsingör samt på grund av för att sedan landstiga inom Helsingborg var denne mottogs från enstaka delegation präster, för tillfället - till inledande gången - likt Skånelandskapens konung.
Skånska kriget
[redigera | redigera wikitext]Den 29 juni 1676 ankrade ett massiv dansk flotta utanför platsnamn. ifrån den skeppades enstaka dansk på denna plats vid 15 000 man iland. helsingborgs befästningsarbeten ägde gått långsamt fram samt man ägde endast 310 man kvar inom garnisonen. Staden Helsingborg övergav sig mot danskarna, liksom därefter belägrade slottet.
Efter fyra dagar kapitulerade den svenska garnisonen. Efter Helsingborg intog danskarna Landskrona samt Kristianstad. vid vintern 1676 ryckte Karl XI in inom Skåne samt marscherade rakt mot Helsingborg samt plundrade staden. Slottet lämnade han därhän samt drog sedan vidare. Den 4 månad 1676 möttes dem danska samt svenska styrkorna slaget nära skogsdunge, var den danska armén besegrades.
Arkeologiska observationer tyder vid för att detta funnits bebyggelse redan beneath 1000-talet uppe vid Landborgen.Efter slaget lät Karl XI belägra helsingborgs slott samt utsatte detta till kraftig beskjutning. detta kapitulerade slutligen den 30 månad. tid 1678 marscherade enstaka fräsch dansk armé vid 12 000 man ifrån Landskrona mot Helsingborg. tillsammans med hjälp från en förfalskat meddelande ifrån Karl XI lurade man den svenske befälhavaren Carl Hård för att lämna fästningen.
Medan den svenska armén plats upptagen tillsammans med för att belägra Kristianstad stärkte danskarna helsingborgs försvar. Sommaren 1679 avgjorde Karl XI för att man skulle återta Helsingborg. Belägringen avbröts då fredsförhandlingarna blev kända samt nära freden avsade sig den danska kronan återigen dem tre Skånelandskapen.
Försvenskning
[redigera | redigera wikitext]Efter för att dem danska trupperna begett sig från ifrån Helsingborg avgjorde Karl XI för att fästningen inom Helsingborg skulle rivas.
Dess läge likt en möjligt brohuvud till ett invasion, samt för att man främst satsade vid fästningarna inom Kristianstad, Landskrona samt malm, gjorde för att man ej såg något behov på grund av ett befästning inom Helsingborg. Rivningsarbetena började 1680 samt tog en tid. Kvar stod endast kärntornet vilket landmärke åt sjöfarten.
helsingborgs tätort fanns kraftigt decimerad efter detta Skånska kriget. ett massiv sektion från bebyggelsen ägde rivits alternativt förstörts samt dessutom ägde enstaka massiv sektion från befolkningen - dem likt stödde den danska invasionen - flytt mot Själland. 1680 övertog fältmarskalken Rutger von Ascheberggeneralguvernörsposten inom Skåne.
inom samt tillsammans med detta började ett mer energisk försvenskningspolitik utövas. Man införde svensk rättegångsordning, svenskt kyrkoskick samt svenska gudstjänster, samt 1682 infördes svensk team samt riktig inom Helsingborg.
Vid en mottagning inom Helsingborg kalenderår 1864 förälskade dem sig inom den vackra vy samt dem skogsklädda ravinerna.Ekonomisk stagnation
[redigera | redigera wikitext]Slaget nära Helsingborg
[redigera | redigera wikitext]Den andre november 1709 landsteg ännu enstaka dansk invasionsarmé nära platsnamn, noggrann såsom 1676. dem svenska styrkorna, ledda från generalguvernören inom Skåne, Magnus Stenbock, fanns på grund av svaga på grund av för att erbjuda något större motstånd samt drog sig därför tillbaka mot Småland.
Dagen efter besökte enstaka team borgare ifrån Helsingborg den danske kungen Fredrik IV på grund av för att be honom för att ta staden inom kungligt beskydd, då dem fruktade för att svenskarna skulle sätta staden inom brand då dem övergav garnisonen inom Helsingborg, samt inom slutet från november hyllades Fredrik oss från helsingborgs borgarskap vilket deras monark.
Efter för att äga samlat ihop ett tillräckligt kraftfull armé drog Stenbock åter in inom Skåne inom månad 1710. Styrkorna möttes slutligen nära Ringstorp utanför Helsingborg, detta såsom kommit för att kallas slaget nära Helsingborg, den 28 månad identisk kalenderår. Magnus Stenbock vann enstaka mycket överväldigande seger samt danskarna flydde igen in inom staden.
Svenskarna belägrade Helsingborg samt besköt staden. Den 5 mars började danskarna utrymma staden. Innan dem gav sig från stack dem ihjäl varenda sina hästar samt tömde matförråden. dem förruttnande hästliken förgiftade stadens dricksvatten samt 1710-1711 drog pesten genom staden.
Småstaden
[redigera | redigera wikitext]Magnus Stenbock misstrodde Helsingborgarna vid bas från deras snabba utropande från Fredrik IV såsom sin monark.
han ansåg för att man borde spränga Kärnan inom luften samt riva fiskelägena söder angående staden. Detta fick han dock inget gehör till ifrån svensk blad, dock man höll tillsammans honom ifall för att helsingborgs befästningar borde rivas, vilket därför även blev fallet. Efter kriget samt pesten ägde Helsingborg endast 700 invånare kalenderår 1719 samt nära freden 1720 avstod landet sitt undantag från Öresundstullen.
Tullen gjorde för att handeln inom Helsingborg minskade kraftigt då den viktiga handeln tillsammans land skurits från. Däremot ökade smugglingen ovan sundet. detta faktum för att Helsingborg ej ägde någon sann hamn förrän 1832, trots för att den äldre träbryggan ersatts från ett inom berg vid 1760-talet, gjorde detta även svårt på grund av större handelsfartyg för att lägga mot samt lossa alternativt lasta produkter.
beneath 1700-talet fanns staden ej mer än enstaka mindre provinsby samt man skulle ej återhämta sig förrän inom mitten från 1800-talet.
Den största begivenheten inom Helsingborg beneath 1700-talets andra hälft fanns ankomst från kronprinsgemålen Sofia Magdalena mot staden 1766. inom oktober detta året mottogs denna från kronprins Gustav, den blivande Gustav III, inom staden.
Samme Gustav III förlade 1773 enstaka skvadron vid 60 husarer såsom skulle ersätta den gamla infanterigarnisonen, inkvarterad inom Kärnan. 1777 flyttade man in inom en nybyggt högvaktshus vid Stortorgets södra blad. Husarregementet skulle stanna kvar inom Helsingborg, beneath enstaka alternativt ytterligare form eller gestalt, fram mot 1942 då verksamheten flyttades mot Hässleholm.
Magistrat samt ordningsväsen
[redigera | redigera wikitext]På 1700-talet ägde magistraten ersatt rådet, vilken bestod från fyra rådmän samt ett borgmästare. Rådmännen valdes från borgerskapet vid allmän rådstuga samt innehade tjänsten fram mot sin död. Dessa ägde även bedömning inflytande genom för att dem fanns ledamöter inom rådhustinget.
på grund av för att tingets dom skulle gälla fanns detta tvungen för att finnas fem ledamöter inom rådhustinget, något såsom Helsingborg noggrann levde upp mot. Borgmästaren valdes även denne vid allmän rådstuga ifrån någon från rådmännen. Efter grabb började rådmännen inom allt högre grad endast jobba inom stadens förvaltning samt allt fler ägde juridiskt träning.
I takt tillsammans för att staden växte började människor bosätta sig vid stranden nedanför landborgen.Detta ledde mot för att dem ej ägde någon näring nära sidan från, vilket varit fallet förr, samt därför endast levde vid inkomsterna ifrån stadens ämbetsjordar. Dessa räckte dock ej till för att täcka varenda rådmännens behov samt därför fick man kronans tillåtelse för att minska antalet rådmän mot tre. på grund av för att rådhustinget skulle bli fulltaligt utsåg man numeriskt värde bisittare ifrån stadens äldste.
nära slutet från 1700-talet bestod läka magistraten från "litterata" rådmän, alltså professionella politiker tillsammans formell träning, vilket dock gjorde för att den anknytning vilket magistraten förr haft tillsammans med befolkningen minskade samt styrelsen blev allt mer byråkratisk.
I stadens förvaltning ingick även ett stadsnotarie, vars arbetsuppgift detta fanns för att föra rapport nära offentliga sammankomster, mot modell rådstugan, kämnärsrätten, samt auktionskammaren, ett stadskassör, såsom handhöll stadens finanser, samlade in avgift samt verkställde betalningar ifrån magistraten, samt ett stadsfiskal liksom övervakade ordningen samt fungerade såsom åklagare inom stadens domstolar.
mot detta kom ett stadsvaktmästare, en antal stadsbetjänter (polisbetjänter), traktor samt enstaka stadsläkare.
De inledande industrierna
[redigera | redigera wikitext]Under 1500- samt 1600-talen användes dricksvatten samt vindkraft till för att driva olika möllor inom staden. inom Hälsodalen norr angående staden ägde beneath enstaka tidsperiod legat enstaka rad vattenmöllor, drivna från vattnet inom Hälsobäcken.
Dessa användes på grund av för att driva flera olika sorters kvarnar samt andra produktionsverktyg. ifrån dessa möllor utvecklades helsingborgs inledande riktiga industriområde tillsammans med flera olika industrier beneath tidens lopp. dem inledande fabrikerna utvecklades beneath 1700-talet samt plats enklare anläggningar på grund av produktion från tobaksvaror samt textilier.
Den inledande större fabriken startades från Michael Andreas Cöster 1766 samt plats enstaka "Fayance samt porcellainsfabrique" placerad nära Pålsjö. Denna stängde igen 1774 efter för att Cöster råkat inom ekonomiska oro. 1799 grundade greve Erik Ruuth en par fabriker inom stadens södra utkant, norr angående den nuvarande Trädgårdsgatan. Dessa fanns ett lerkärlsfabrik samt en järngjuteri, vilket kom för att benämnas beneath detta gemensamma namnet "Ruuthska bruket".
Dessa fabriker plats stadens inledande till produktion inom massiv skal samt länge helsingborgs största arbetsgivare.
Återhämtning samt kraftig expansion
[redigera | redigera wikitext]Andra hälften från 1800-talet betydde ett makalös återupphämtning från Helsingborg vilket tätort, tillsammans ett befolkningsökning liksom fanns den största inom landet.
Mellan år 1850 samt 1900 ökade folkmängden ifrån 4 140 invånare mot 24 670, enstaka sexdubbling. Grunden mot detta plats den kraftiga expansion vilket helsingborgs näringsliv genomgick beneath denna period, vilket lockade människor mot staden inom jaktverksamhet vid jobb. 1857 ägde öresundstullen avskaffats genom ett internationell överenskommelse var flera länder, inklusive land betalade land ett engångssumma till för att tullen skulle upphöra.
till helsingborgs sektion fanns detta många positivt till stadens industrier samt hamnen började växa fram likt enstaka nödvändig exporthamn, vilket ledde mot utbyggnad från hamnens anläggningar samt kommunikationer mot den. Den största exporten ifrån helsingborgs hamn plats beneath denna period spannmål. Detta berodde vid den ökade produktionen inom jordbruket inom land, vilket ledde mot en stort överskott från spannmål inom landet.
1835-1850 fördubblades exporten från spannmål samt 1849 avskaffade Sveriges statsmakt exporttullen vid spannmål. Den största delen exporterades mot England, såsom även dem avskaffat sin tull 1846. Länge fanns Landskrona den viktigaste exporthamnen inom Skåne, dock beneath denna tidsperiod tog Helsingborg ovan den rollen samt vid 1870-talet exporterade man tre gånger sålunda många spannmål liksom både ifrån Ystad samt ifrån malm.
Förbättrade kommunikationer
[redigera | redigera wikitext]Stor sektion från den succé Helsingborg ägde beneath 1800-talets senare hälft beror vid dem flera förbättringar inom järnvägskommunikation samt hamnanläggningar likt genomfördes inom staden. vid 1850-talet avgjorde riksdagen för att anlägga en antal stambanelinjer genom landet ifrån vilka man kunde att koppla eller förena med något bibanor nära behov.
inom Helsingborg beslöt man kalenderår 1860 för att finansiera enstaka bibana mellan staden samt Remmarlöv väster angående Eslöv. på grund av för att erhålla råd slog man sig samman tillsammans Landskrona samt 1862 bildades Helsingborgs-Landskrona-Eslövs järnvägsaktiebolag, efter för att anslutningspunkten flyttats ifrån Remmarlöv mot Eslöv. såsom sektion inom bygget uppfördes en stationshus nära strandkanten samt den 31 juli 1865 invigde monark Karl XV den nya järnvägslinjen, helsingborgs inledande.
nära mötet tid 1860 ägde spannmålshandlaren Petter Olsson föreslagit en alternativ mot bansträckning vilket istället skulle dras mot Finjasjön längre norrut. vid 1870-talet väcktes åter tanken vid detta arbete samt tillsammans tillsammans med hovstallmästare Rudolf Tornérhielm bildade han 1872 en bolag på grund av för att samla ihop valuta mot projektet. 1875 stod sedan järnvägen mellan Helsingborg samt Hässleholm genomskinlig.
på grund av för att binda samman Helsingborg tillsammans detta bördiga Nordvästskåne bildades ännu en bolag till för att bygga ett järnväg ifrån Helsingborg, genom Ängelholm samt upp mot Halmstad. inom bygget ingick ännu enstaka stationsbyggnad norr ifall hamnen, nuvarande Färjestationen, samt enstaka viadukt inom stål nära Örestrandsbadet, samt banan öppnades 1885.
Det förbättrade järnvägsnätet förde stora mängder produkter mot Helsingborg samt på grund av för att föra ut detta plats man tvungen för att bygga ut hamnanläggningarna till för att handha samtliga produkter. Den inledande hamnutbyggnaden skedde inom samband tillsammans den inledande järnvägen samt stod genomskinlig sommaren 1867.
Dess utsträckning motsvarar ungefär den nuvarande Inre hamnen. på grund av inledande gången ägde man denna plats använt betong inom större utsträckning. inom samband tillsammans nästa järnvägsutbyggnad mot Hässleholm lades vid initiativ från Petter Olsson, likt för att inom både hamndirektionen samt stadsfullmäktige, en förslag fram angående för att bygga ut hamnen ytterligare 1872 samt 1880 stod den nya hamnen tydlig, detta likt för tillfället existerar Södra hamnen.
Följaktligen kom nästa stora järnvägsprojekt även för att följas från ännu en hamnbygge inom norra delen från hamnen, vilket stod tydligt 1891, numera Norra hamnen.
"Konsulernas stad"
[redigera | redigera wikitext]Under denna period verkade en flertal affärsmän inom staden, vilka samtliga ägde sektion inom den kraftiga expansion såsom Helsingborg idag upplevde.
varenda dessa grundade rederier samt fabriker, dock inga inom den skal liksom numeriskt värde från helsingborgs maximalt viktiga medborgare gjorde beneath slutet från 1800-talet. Dessa numeriskt värde visade beneath sin levnad vid massiv framsyn samt affärsmässig talang då detta gällde för att förbättra sina olika verksamheter, samtidigt vilket dem satt inom stadens styrelse, fanns ledamöter inom riksdagen samt slutligen utnämndes båda mot konsuler.
Den förste besitter redan omnämnts denna plats ovan, nämligen handlaren Petter Olsson, liksom började sin yrkesliv inom Helsingborg tid 1853 genom för att börja sälja utomlands spannmål ifrån detta bördiga skånska landskap mot främst England. på grund av för att underlätta till sin exportverksamhet stod denne likt tidigare nämnts på baksidan en flertal från dem förbättrade kommunikationer såsom hjälpte Helsingborg inom sin framväxt såsom viktig hamn- samt industristad.
Stora delar från sina valuta investerade han även inom stadens industrier, liksom bidrog mot flera välgörenhetsorganisationer samt 1870 utnämndes denne mot tysk diplomat. Något yngre än Petter Olsson plats Nils Persson. 1860 ägde han startat ett diversehandel inom Helsingborg genom vilken denne bland annat importerade guano till för att användas likt mineralgödsel från bönderna.
Senare började han utforska möjligheterna för att starta personlig produktion från mineralgödsel samt 1875 grundade denne Skånska Superfosfat- & Svavelsyrefabriks AB, bland annat tillsammans Petter Olsson inom styrelsen. tillsammans med hjälp från denna aktivitet startade denne ännu fler fabriker samt utvidgade sitt verksamhetsområde. 1875-1903 fanns Nils Persson nederländsk vicekonsul samt ifrån 1894 även tysk diplomat.
dem numeriskt värde herrarna konkurrerade inte någonsin riktigt tillsammans varandra, dem höll sig båda inom sina verksamhetsområden samt ifall något därför gynnade båda varandras verksamheter. dem båda plats diametralt olika ifrån varandra, Olsson plats enstaka hårt arbetande samt sluten individ, starkt religiös samt nykterist, medan Persson fanns utåtriktad samt öppen samt gärna syntes inom stadens sällskapsliv, mot modell dem flera baler likt hölls nära Ramlösa brunn.
Epitetet "konsulernas stad" fick Helsingborg dem detta sedan slutet från 1800-talet styrdes från sina konsuler. ifrån 1888 mot 1903 fanns diplomat Petter Olsson ordförande inom stadsfullmäktige tillsammans med diplomat Nils Persson vilket vice ordförande ifrån 1899. diplomat Persson tog ovan ledarskap efter Olsson 1904 samt innehöll detta fram mot 1908.
beneath utdragen tidsperiod fanns Persson även ordförande inom drätselkammaren (dåtidens kommunstyrelse) tillsammans diplomat Oscar Trapp vilket vice.
Kommunen
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartikel helsingborgs tätort (stadskommun)
I samt tillsammans 1862 års kommunallagar förändrades styrelsen inom helsingborgs ort vilket då omvandlades mot ett stadskommun var samtliga medborgare liksom betalade avgift mot kommunen ägde riktig för att välja, mot skillnad ifrån förr då bara män likt innehade burskap ägde rösträtt.
Den högsta styrelsen plats kvar enstaka magistrat, dock städer tillsammans ovan 3 000 invånare skulle i enlighet med kommunallagarna upprätta en stadsfullmäktige. Då Helsingborg tid 1860 ägde 5 333 invånare beslöt man för att antalet fullmäktige skulle existera 26. enstaka stadsfullmäktige innehade sin brev inom fyra tid samt omröstning hölls vartannat tid vilket gällde halva antalet fullmäktige.
eftersom detta beneath denna tidsperiod ej förekom några politiska partier inom staden plats dem politiska debatterna ej därför polariserade samt därför väckte valen mot fullmäktige inget större nyfikenhet hos befolkningen. Valsystemet plats strukturerat därför för att man fick en något som ökar i storlek eller antal antal röster tillsammans med hur många man betalade inom kommunalskatt, vilket gjorde för att enstaka enskild medborgare kunde inneha ovan 100 röster, detta sänktes 1909 mot högsta 40 samt ej förrän 1918 avskaffades systemet.
1899 valdes den inledande socialdemokraten in inom fullmäktige efter initiativ från konsulerna Nils Persson samt Oscar Trapp, vilket ansåg för att arbetarrörelsen borde äga enstaka representant inom stadens styrelse. Genom 1909 års rösträttsreform ökade detta socialdemokratiska inslaget mot detta tredubbla samt 1918 blev detta detta största inom fullmäktige.
idag ägde även intresset hos stadens invånare ökat på grund av för att delta inom kommunalvalen.
Industristaden
[redigera | redigera wikitext]I slutet från 1800-talet samt start vid 1900-talet ökade antalet industrier inom Helsingborg drastiskt. Den fabrik såsom beneath sålunda utdragen period varit stadens enda beneath detta tidiga 1800-talet, Ruuthska bruket, fick snart sällskap från allt fler industrier.
Förutom den från diplomat Persson grundlagda svavelsyrefabriken, även kallad "Fosfaten" alternativt lite mer frispråkigt "skitfabriken", vid Söder, lade samme man även bas mot en stort antal ytterligare verksamheter inom staden. Redan 1873 ägde hans startat helsingborgs Ångtegelbruk AB samt 1886 bildade han helsingborgs Kopparverks AB inom anknytning mot svavelsyrefabriken.
Tillsammans tillsammans bland annat Petter Olsson startade han även helsingborgs Sockerfabrik AB. Olsson plats även denne starkt pådrivande inom flera industriprojekt inom Helsingborg. han plats störste aktieägare inom helsingborgs Jern- samt Lerkärlsfabriks AB, såsom 1869 ägde övertagit Ruuthska bruket ifrån dess dåvarande ägare Johan August Dreilick. kalenderår 1885 flyttades järngjuteridelen mot enstaka tomt söder angående Centralstationen samt bytte då namn mot helsingborgs Mekaniska Verkstad.
vid 1880-talet startade Olsson helsingborgs Träförädlings AB, 1884 fanns denne enstaka från bakgrundsmännen på baksidan helsingborgs Ångqvarns AB, 1891 tog denne initiativ mot helsingborgs Cinders- samt Kalkfabriks AB samt 1896 grundade han Skånska Jutefabriks AB. Olsson plats även ett från dem vilket stödde grundandet från helsingborgs Gummifabriks AB från ingenjör Johan Dunker.
Dennes son, Henry Dunker, vidareutvecklade företagets aktivitet samt tillsammans med dess expansion bytte detta således småningom namn mot Tretorn AB.
Det grundades självklart även industrier utan dem numeriskt värde konsulernas inblandning. såsom några modell är kapabel nämnas för att kalenderår 1879 grundades helsingborgs Litografiska AB från Herman Hirschlaff, tid 1881 Margarinbolaget AB från dansken Carl Rydberg, tid 1896 helsingborgs Jacquardväfveri AB från tysken Julius Nathan, kalenderår 1903 helsingborgs Choklad- & Konfektyrsfabrik Kärnan AB från Gustav G.
Johansson samt tid 1919 grundades ännu ett chokladfabrik, Coralli AB, från Nils Sjunnesson jr. mot detta lades grunden mot några från dem mer kända varumärkena ifrån Helsingborg nära denna tiden, Zoégas, såsom startade vilket ett anspråkslös aktivitet från italienaren Carlos Zoéga 1886 samt Ramlösa, vilket 1912 började buteljera vattnet ifrån den nya källan till salg.
Dessutom uppkom en flertal rederier inom staden samt beneath enstaka massiv sektion från 1900-talet plats Helsingborg Sveriges tredjeplats största sjöfartsstad efter götet samt huvudstaden. 1903, då staden plats vid höjden från sin framgångskurva, hölls enstaka industri- samt slöjdutställning inom staden till för att visa upp stadens framgångar samt framtidsplaner.
inom samband tillsammans med denna invigdes en spårvägsnät inom staden beneath namnet helsingborgs stads spårvägar.
Inkorporeringar
[redigera | redigera wikitext]- Huvudartiklar Hälsingborgs ort, Raus landskommun, helsingborgs landskommun
Den kraftigt expanderande bebyggelsen inom Helsingborg gjorde för att staden snart växte fram mot gränsen mot sina omgivningar.
Detta gjorde för att man inom start från 1900-talet såg detta viktig för att införliva delar från dem omgivande municipalsamhällena samt landskommunerna. 1905 inkorporerades större delen från helsingborgs landskommuns municipalsamhälle samt 1907 återstående delar. 1914 inkorporerades delarna Pålsjö, Sofiero, Tinkarp samt Senderöd samt återstående delar nord samt nordväst angående Ängelholmsvägen ifrån helsingborgs landskommun.
bota Raus landskommun inkorporerades 1918, vilken även innehöll municipalsamhällena Raus odling, Köpinge samt platsnamn samt slutligen återstående delar från helsingborgs landskommun.
Andra världskriget
[redigera | redigera wikitext]Mellan år 1940 samt 1943 kom detta andra världskriget påtagligt nära inom Helsingborg, då den svenska regeringen gett tyskarna status för att föra trupper genom landet på grund av för att föras mot ryska fronten inom land i norden samt mot ockupationen från Norge, dem således kallade permittenttågen.
dem tyska transporttågen ägde sin början inom Helsingborg efter för att trupperna förts ovan ifrån Helsingör. Tyska armén ägde en litet antal soldater stationerade inom staden till för att administrera överfarten samt ifrån Färjestationen något som har transporterats eller flyttats dem sedan norrut. Då kriget därför småningom började vandra sämre till Tyskland sade mot slut regeringen upp avtal tillsammans permittenttågen 1943.
identisk kalenderår började nazisterna tydlighet ockupationsmaktens grepp angående land. mot enstaka start gav dem sig efter danska officerare samt ordningsmän, dock den 1 oktober började förföljelsen från judar inom land. Detta ledde mot för att den blygsamma flyktingström vilket tidigare gått ovan sundet växte drastiskt.
Hundratals judar flydde ovan mot Helsingborg varenda mörker samt blev tagna var emot från polisväsendet inom deras lokaler vid stadshuset. Snart ägde man ej område till samtliga samt därför arrenderades Ramlösa brunnshotell likt flyktingförläggning. vid den danska sidan organiserades flykterna från bland andra krögaren vid Snekkerstens Kro, H.
C. Thomsen, liksom dock senare tillfångatogs från tyskarna samt dog inom koncentrationsläger.
Helsingborg existerar ett från Nordens äldsta städer tillsammans med rötter tillbaka mot vikingatiden, kring 800-1000 e Kr. Dock plats bebyggelsen nära denna period många sparsam, då detta istället fanns kring Råån liksom dem viktigaste handelsplatserna låg.Dessutom fanns den därför kallade "Helsingørs Syklub", enstaka hemlig organisation tillsammans med både danska samt svenska medlemmar såsom organiserade överfarten åt flera flyktingar. liksom tackar på grund av staden helsingborgs samt enskilda invånares insatser reste man ifrån dansk blad enstaka minnessten vilket numera förmå ses utanför stadshuset.
Inskriptionen lyder inom översättning mot svenska:
- "Rest tid 1945 från danska flyktingar såsom inom Helsingborg fann fristad samt vänner."
Kriget äger även satt sina spår inom Helsingborg genom för att man vid Pålsjö kyrkogård är kapabel titta gravar från både omkomna allierade soldater, mestadels flygare, samt tyska soldater samt besättning.
47 flygare ifrån detta brittiska samväldet besitter sin viloplats vid kyrkogården, liksom 93 tyska soldater, var även en antal liksom omkommit beneath inledande världskriget existerar inräknat.
Efterkrigstiden
[redigera | redigera wikitext]Efter kriget återgick näringslivet alltmer mot detta normala, samt glädjen fanns massiv då färjeförbindelserna mot Helsingör återupptogs inom femte månaden i året 1945.
Precis såsom andra städer växte helsingborgs befolkning, samt 1948 bröt staden sig ut ur Malmöhus läns landsting samt valde för att sköta landstingsuppgifterna själva. Man återgick dock mot landstinget 1971 eftersom kostnadsutvecklingen ansågs artikel till krävande.
Utvecklingen på grund av näringslivet inom staden liksom befolkningsutvecklingen fanns dock svagare inom Helsingborg jämfört tillsammans flera andra städer från identisk storlek nära denna period inom land.
tid 1950 bodde 86 000 inom Helsingborg, 1970 drygt 100 000. inom rangordningen ovan rikets städer sjönk stadens ställning. Orsaker mot detta besitter sökts inom för att staden mot skillnad ifrån andra svenska städer ej ägde någon utvidgande verkstadsindustri från större magnitud samt för att näringslivet inom övrigt ej ägde behov från expansion.
1955 hölls boendeutställningen H55 liksom brukar sägas existera enstaka från dem maximalt framgångsrika svenska bostadsutställningarna inom landet genom tiderna, ej minimalt genom för att flera nya vardagsföremål, formgivna möbler samt nya maträtter ifrån USA visades upp. 1999 hölls utställningen H99 inom detta liksom sedermera blev Norra hamnen.
Spårvagnstrafiken inom staden blev efterhand enstaka fabel blott. Lagom mot Dagen H lades spårvagnstrafiken ned inom september 1967 samt ersattes tillsammans med moderna stadsbussar, anpassade på grund av högertrafik.
Gustaf oss Adolf ägde sitt sommarresidens vid Sofiero slott inom helsingborgs norra utkant. Kungen fanns vid sommarvistelse inom staden inom augusti 1973 då denne plötsligt insjuknade samt dog vid helsingborgs lasarett.
Efter kungens död donerades slottet mot helsingborgs ort, vilka håller slottet öppet på grund av allmänheten samt räknas vilket ett från dem vackraste trädgårdarna inom landet.
Staden utvecklades kraftigt beneath slutet från 1900-talet. kalenderår 1991 invigdes Knutpunkten vilket ersatte stadens numeriskt värde järnvägsstationer tillsammans enstaka enda, samtidigt såsom enstaka fräsch färjeterminal invigdes.
Befolkningsökningen tilltog beneath identisk tidsperiod, främst genom kraftig invandring. 2002 invigdes Dunkers kulturhus, finansierat genom Dunkerfonden.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Bååth, L.
M. (red.) (1933). Hälsingborgs bakgrund, sektion II:2 : Den senare medeltiden. Helsingborg: AB Killbergs bokhandel.
- Herlin, Tylle & Moberg, Rune (red.) (1985). Helsingborg 900 år. Helsingborg: helsingborgs samhälle. ISBN 91-7690-156-4
- Johannesson, Gösta (1980). Helsingborg : tätort inom 900 år.
Stockholm: AWE/Geber. ISBN 91-20-06249-4
- Jönsson, Charlotta (red.) (2003). Fragment : ett utställning angående helsingborgs historia. Helsingborg: Stadshistoriska avd., Dunkers kulturhus. ISBN 91-974550-0-8
- Ranby, Henrik (2005). Helsingborgs bakgrund, sektion VII:3 : Stadsbild, stadsplanering samt arkitektur - helsingborgs bebyggelseutveckling 1863-1971.
Helsingborg: helsingborgs tätort. ISBN 91-631-6844-8
- Helsingborgs lokalhistoriska förening (2006). Helsingborgs stadslexikon. Helsingborg: helsingborgs lokalhistoriska förening. ISBN 91-631-8878-3