ballmind.pages.dev









Är emalj mjukt eller hårt

Emalj

Emalj kunna även syfta vid Tandemalj.

Emalj existerar enstaka glas- alternativt glasliknande beläggning vilket bränns fast vid hårt underlag. detta finns tre typer från emalj: tydlig, opak samt opal (halvtransparent, ofta iriserande).

Den transparenta samt opala emaljen används främst mot prydnader samt ädla metaller. Emaljkonst existerar en konsthantverk såsom utförs genom för att man helt alternativt delvis täcker objekt (som vanligen existerar från metall) tillsammans med emalj inom olika färger.

Emalj framställs från ett mer alternativt mindre lättsmält, färgad alternativt ofärgad opak alternativt tydlig glasmassa, därför kallad glasfluss. Den består oftast från bly-, kalium- samt natriumsilikater, ibland uppblandade tillsammans med borsyrade salter, samt färgas genom tillskott från metalloxider samt andra pigment. Förr användes både arsenik, antimon, uran samt andra giftiga ämnen nära emaljproduktion.

Emalj vilket produceras inom ljus existerar många mindre hälsoskadlig; flera märken säljer helt utan bly emalj.

Emalj existerar enstaka glas- alternativt glasliknande beläggning liksom bränns fast vid hårt underlag.

Traditionellt pulveriseras emaljen, fuktas samt appliceras tillsammans med hjälp från pensel vid ytan, vilket är kapabel artikel från metall, fajans, porslin, kopp, tillsammans med mera.

För massproduktion från emaljerade metallföremål låter man sedan 1960-talet föremålet existera den en polen inom ett elektrisk krets samt den andra polen existera enstaka spraypistol tillsammans med torrt emaljpulver; emaljen kommer då för att fästa vid föremålet tillsammans statisk elektricitet[1].

Därefter bränns emaljen – ovan öppen låga alternativt inom enstaka matlagningsapparat – nära 500–800 °C sålunda för att emaljpulvret bränns fast vid underlaget. Emaljen får sedan svalna långsamt samt kunna därefter slipas samt efterbehandlas.

Emaljeringstekniker

[redigera | redigera wikitext]

Cellemalj

[redigera | redigera wikitext]

I cellemalj alternativt väggemalj (franska émail cloisonné) utförs teckningen genom för att fina metalltrådar, vanligen inom guld alternativt silver, löds fast vid ytan (på t.ex.

guld, silver alternativt koppar) samt bildar låga väggar (cloisons) mellan dem olika figurerna samt figurdelarna. Mellanrummen (cellerna) fylls tillsammans med emalj. Detta emaljeringssätt utövades tidigt inom Bysans samt överfördes därifrån mot västra europa, var Köln, Trier samt andra städer nära nedre Rhen beneath den äldre medeltiden plats huvudorter på grund av tillverkningen.

inom start vid 1900-talet utfördes cellemaljer tillsammans med massiv skicklighet inom Indien, Kina samt Japan, dock vid enklare ämne (koppar, porslin, mässing). Gamla cellemaljer existerar ytterst sällsynta samt dyrbara.

Gropemalj

[redigera | redigera wikitext]

I gropemalj (franska émail champlevé) utförs teckningen genom etsning alternativt gravyr, genom för att figurerna samt figurdelarna alternativt mellanrummen mellan figurerna fördjupas inom metallytan, samt dem vid detta sätt uppkomna fördjupningarna (groparna) fylls tillsammans med emalj.

Emalj existerar detta yttersta skiktet från din tand samt består mot största delen från kalcium samt fosfor.

Underlaget existerar ofta koppar, vars oemaljerade partier då vanligen förgylls, sålunda för att figurerna antingen framstår inom emalj mot guld alternativt inom guld mot emalj. Denna teknik utövades ifrån samt tillsammans 300-talet f.Kr. bland folken norr angående Alperna.

Reliefemalj

[redigera | redigera wikitext]

I reliefemalj (franska émail dem basse taille alternativt émail translucide sur relief) utförs teckningen tillsammans med gravstickel inom nedsänkt relief samt färgläggs därefter tillsammans transparent emalj liksom bildar ett jämn yta genom vilken reliefens högre ställen skimrar mer ljus samt dem lägre mörkare.

Detta görs vid en underlag från guld alternativt silver. Arbetssättet uppkom inom Italien, överfördes därifrån mot land i västeuropa samt Tyskland, samt blomstrade vid 1400-talet inom Montpellier samt nära Rhen.

Emaljen existerar enstaka glasyta såsom fästs vid metall, tunn plåt alternativt gjutjärn.

Dess äldre alster existerar många sällsynta.

Fönsteremalj

[redigera | redigera wikitext]

Fönsteremalj (franska émail plique à jour) består från trådmönster utan bakgrund, vanligen inom guld alternativt silver, vilket fylls tillsammans färgad, tydlig emalj, såsom släpper igenom ljus. Emaljen införs inom pulverform inom mellanrummen samt smälts de jour (för dagen, d.v.s.

utan underlag, tillsammans med arbetets baksida obetäckt) inom flera upprepade rundor. Denna teknik äger använts mot modell mot skedskaft, prydnader samt små vaser.

Emalj vid upphöjda partier

[redigera | redigera wikitext]

Emalj vid upphöjda partier (franska baisse taille alternativt émail dem haut relief): metallföremål tillsammans upphöjda partier från olikartad form eller gestalt, överdragna tillsammans målade glasflusser.

Emalj förmå även appliceras genom plätering, siktning alternativt air-brush, samt emaljerade ytor är kapabel även påföras keramiska dekaler, bladguld etc.

Tandemaljen existerar detta hårdaste ämnet inom vår lekamen, dock då den blir skadad förmå kroppen ej laga den.

Målaremalj

[redigera | redigera wikitext]

Målaremaljen (franska émail peint) existerar ett autentisk konstverk tillsammans med emaljfärger vid metall (vanligen koppar), oftast vid en grundlager från emalj. Denna teknik uppkom, sannolikt beneath inverkan från glasmålningen, vid 1300-talet inom Limoges (sådana arbeten benämns därför även Limoges-emaljer), nådde enstaka upphöjd grad från fulländning vid 1500-talet samt besitter därefter utövats inom dem flesta europeiska länder.

inom landet plats Johan Georg Henrichsen (död 1779) framstående vid detta sektor. Även inom Kina samt Japan äger denna konstart varit känd många länge. Emaljmålning äger använts vid ett mängd olikartade föremål: inom äldre tider vid bords- samt dryckeskärl samt vid tavlor, beneath senare tider framför allt vid smärre objekt, liksom dosor, etuier, urfoder, prydnader samt miniatyrporträtt; inom Kina samt Japan vid husgeråd, såsom brickor, skrin, dosor, kannor samt mot samt tillsammans med möbler (bord samt liknande).

Emaljliknande lackering

[redigera | redigera wikitext]

Besläktad tillsammans målaremaljen, dock vanligen tillsammans ett ytterligare beteckning existerar emaljdekorationer vid fajans, porslin samt kopp.

Andra användningsområden

[redigera | redigera wikitext]

I slutet från 1800-talet ägde kostnaden till emaljering sjunka därför många för att emaljerade objekt kunde saluföras vilket bruksvaror.

Är emalj hårt?

Genom sin täta samt lättrengjorda yta blev emaljerad plåt en populärt ämne till badkar samt husgeråd. kalenderår 1884 började Kockums sin tillverkning från emaljerade flaska. vid senare tidsperiod äger användningsområdena till emalj breddats. Numera återfinns emalj både likt exempelvis väggmaterial vid fasader samt inom gång- samt biltunnlar samt vilket alternativ mot kakel inom köket.

Smyckesemalj skiljer sig ifrån fabriksmässig emalj vid därför vis för att den fabriksrelaterade emaljen liknar lera alternativt engobe samt oftast påförs inom flytande form eller gestalt genom plätering alternativt airbrush.

Emalj existerar detta hårda, skyddande yttre lagret från dina tänder, känt till för att existera detta hårdaste ämnet inom människokroppen.

Den bildar, inom motsats mot smyckesemalj, en homogent skikt inledningsvis beneath bränning.

För för att stå emot meteorologi samt luftström utfördes ofta gatuskyltar emaljerade. inom ett sektion svenska städer finns liknande kvar kvar, exempelvis inom Uppsala samt Borlänge, samt liknande skyltar nyproduceras även. detta vanligaste utförandet existerar ljus ord vid azurblå botten.

Kall emalj existerar ett benämning vilket använts angående vissa lackfärger vilket äger viss likhet tillsammans med emalj, dock annars ej besitter någon likhet tillsammans med den verkliga emaljen.[2]

I forntiden fanns babylonierna, assyrierna samt elamiterna mästare inom konsten för att emaljera tegel.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Coffee, R.A. (1963). ”Basic principles and advantages of the”. Anti-Corrosion Methods and Materials 10 (12): sid. 323–324.

    doi:10.1108/eb020133. ISSN0003-5599. 

  2. ^Svensk uppslagsbok, malm 1931

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån skandinavisk familjebok, Emalj, 29 september 1907.

Linda Darty: The art of enameling; Techniques, projects, inspiration datum=2004

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]