ballmind.pages.dev









När räknas en bil som lastbil

Lastbil

En lastbil existerar en motorfordon såsom existerar avsett till godstransport. Lastbilar varierar många inom storlek beroende vid modell samt användningsområde. Lastbilen kunna definieras likt ett fordon såsom varken kunna anses existera ett personbil alternativt ett kollektivfordon. inom landet delas dem in inom lätta lastbilar, likt högst får väga 3½ ton, samt tunga lastbilar liksom balanserar mer än 3½ ton.[1]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Den inledande lastbilen inom världen byggdes från Daimler 1891.[1] Den inledande Sverigebyggda lastbilen tillverkades 1897 från Scania.

inom götet provkördes ett lastbil 17 femte månaden i året 1900 genom ett tur mellan götet samt Kungsbacka. Den fanns tillverkad från Motorfahrzeug- und Motorenfabrik Berlin Aktien Gesellschaft inom Berlin samt inköpt från bryggeriet J. A. Pripp & Son inom götet. Bilen kunde lasta drygt 3 000 kilo vid slät väg. Farten kunde ställas in vid fyra nivåer; 4, 7, 10 alternativt 14 km/tim.[2]

I start ansågs lastbilen existera en komplement mot hästdragna lastvagnar, järnvägar samt sjöfartstransporter.[3] beneath 1920-talet utvecklades lastbilarna snabbt, samt gick ifrån kedjedriftssystem samt solida gummidäck mot kardandriftssystem samt tryckluftsdäck.[4] Volvos inledande lastbil tillsammans med boggiaxel plats LV64 LF (Long Frame), vilken kom 1929.[5] Lastbilstillverkaren Tidaholm introducerade sin treaxliga långtradare 1930 samt Scania Vabis inledande lastbil tillsammans boggi plats modell 355 såsom kom 1933.

Under andra världskriget samt 1940-talets inledande hälft såldes ej sålunda flera lastbilar, även angående lastbilar blev ett sektion från arméerna.[6] beneath 1950-talet ersattes bensinmotorer samt rudimentära dieselförbränningsmotorer från verksamma dieselmotorer, vilket ledde mot för att lastbilarna blev längre samt tyngre.[7] beneath 1960-talet blev lastbilen detta vanligaste transportmedlet, både beroende vid förbättring från infrastrukturen samt lastbilarna.[8] beneath 1980-talet blev lastbilarna miljövänligare, tillsammans förbättrad, effektivare samt starkare motorer samt luftfjädringssystem.[9] beneath 1990-talet fortsatte miljöutvecklingen, samt datorerna blev ett större sektion från lastbilarna tillsammans olika IT-lösningar.[10]

Daimler-Lastwagen, 1896

Svenska tillverkare

[redigera | redigera wikitext]

Svenska Volvo samt Scania besitter ett upphöjd andel från världsmarknaden på grund av lastbilar.

Detta beror delvis vid den starka konkurrensen dem emellan, dock även andra faktorer vilket hör samman tillsammans med enstaka små dock krävande hemmamarknad. på grund av detta inledande besitter den ringa storleken vid hemmamarknaden tvingat företagen för att expandera genom export. Samtidigt besitter detta inom land länge varit tillåtet tillsammans längre samt tyngre lastbilar än vid andra håll inom Europa, dessutom utförs många trafikarbete beneath svåra förhållanden vilket inom skogen.

detta besitter drivit vid tillväxt från motorer, drivlinor samt chassi likt således ständigt varit inom framkant. då därför Västtyskland införde minimikrav vid påverkan per viktenhet inom slutet från 60-talet till för att erhålla lastbilarna för att förbättrad följa trafikrytmen kunde Volvo samt Scania ta stora andelar från marknaden tillsammans sina redan välbeprövade idé tillsammans med motorstarka turbodieseldrivna lastbilar.

dock även fackligt drivna krav vid ergonomi samt komfort, samt tidigt införda krav vid hyttsäkerhet inom landet äger bidragit mot enstaka framskjuten ställning inom hyttdesign likt även uppskattas internationellt.

Modern lastbil tillverkad från Scania.

Klassisk lastbil ifrån Volvo.

Typer

[redigera | redigera wikitext]

Registreringstyper

[redigera | redigera wikitext]

Lastbilar indelas legalt i:

  • Lätt lastbil, totalvikt högsta 3 500 kg.
  • Tung lastbil, totalvikt likt överstiger 3 500 kg, kräver speciell körkortsbehörighet.

    • Tunga lastbilar indelas även inom numeriskt värde kategorier. Tunga lastbilar tillsammans totalvikt upp mot 16 500 kg samt därefter ovan 16 500 kg. Tunga lastbilar beneath 16 500 kg existerar oftast tvåaxlade samt används därför ofta inom distributionstrafik.
    • I Norge existerar "lett lastebil" enstaka lastbil tillsammans totalvikt mellan 3 500 kg samt 7 500 kg samt "tung lastebil" existerar ett lastbil vid ovan 7 500 kg.

      Båda kräver speciell behörighet, norsk C1-behörighet existerar begränsad mot norsk enkel lastbil[11] medan C-behörighet gäller på grund av båda.[12]

Användningstyper

[redigera | redigera wikitext]

Lastbilar indelas även efter användningssätt:

Lastbilstillverkarna bygger nästan uteslutande bara chassin, medan påbyggnadsföretag bygger själva lastbärarna mot exempelvis tankbilar, timmerbilar, sopbilar, brandbilar samt kylbilar.

Dessutom finns särskilda tillverkare från trailers samt släpvagnar.

En "lastväxlare" existerar ett lastbil vilket kunna bära olika typ från flak alternativt containrar, öppna alternativt slutna, samt såsom äger enstaka kran till för att lasta samt lossa dessa. Medan vanliga täckta lastbilar framförallt används på grund av styckegods alternativt frakt vid lastpallar, används lastväxlare mot containergods samt bulkgods, mot modell sopor.

eftersom lasten ej höjs ovanför lastväxlarens höjd nära växling, således förmå lastväxlare även användas inom låga utrymmen.

Lastbilar inom trafik inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Vid slutet från tid 2014 fanns inom landet 79 544 tunga lastbilar (>3.5 ton) registrerade. Därtill fanns 501 661 lätta lastbilar registrerade, vilket totalt ger 581 285 lastbilar[13].

Maxvikt samt trafiksäkerhet

[redigera | redigera wikitext]

Den högsta tillåtna bruttovikten vid lastbilsekipage skiljer sig åt mellan olika länder.

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Inom landet tillåts fr o m 1 femte månaden i året 2018 allmänt lastbilsekipage såsom balanserar 74 ton[14][15].

detta finns undantag, mot modell E6 malm - götet, var maxvikten existerar 80 ton nattetid[16].

I land utgör tunga lastbilar närmare 16 andel från fordonstrafiken dock medverkar nära ca 23 andel från trafikolyckorna tillsammans dödlig utgång[17]. Flera studier visar för att svåra tragedier var enstaka massiv lastbil existerar inblandad sällan beror vid lastbilsföraren.

Vanligast existerar kollision tillsammans med mötande personbil vilket kommit ovan inom fel körfält[18].

Lastbil 1.

Genom för att ersätta flera små lastbilar tillsammans färre dock större lastbilar därför reduceras antalet lastbilsfronter för att sladda in i[19][20]. Större lastbilar sänker transportkostnaden, vilket utför för att transportköpande industrins konkurrenskraft ökar sålunda många för att antalet lastbilar kanske förmå nära nog bibehållas.

Därmed kunna trafiksäkerhetseffekten från större lastbilar delvis ätas upp, dock inom därför fall alltså mer än väl uppvägt från samhällsnyttan inom näringslivet[21]

En olyckstyp var lastbilsföraren ofta existerar vållande, existerar krock tillsammans med cyklist nära högersväng. inom innerstäder tillsammans flera cyklister finns olika begränsningar vid lastbilarnas storlek.[22][23].

Allt fler lastbilar äger struktur på grund av för att detektera samt varna till cyklister inom närheten via kameror samt andra typer från sensorer[24].

Modern lastbil tillverkad från Volvo kopplad mot enstaka påhängsvagn.

Europa

[redigera | redigera wikitext]

De flesta europeiska länder tillåter högsta 40-48 ton bruttovikt[25].

Finland

[redigera | redigera wikitext]

I land i norden tillåts sedan oktober 2013 upp mot 76 ton bruttovikt.

USA

[redigera | redigera wikitext]

I USA existerar maximal bruttovikt vid detta federala Interstatevägnätet allmänt 36 ton[26], dock inom dem flesta delstater tillåts högre bruttovikt vid Interstatevägarna[27].

Exempelvis tillåts inom staten New York bruttovikter vid 65 ton. vid viktigare stråk inom delstaternas egna vägnät tillåts inom flera fall betydligt längre samt tyngre fordon än vid detta federala interstatevägnätet.

Miljöpåverkan

[redigera | redigera wikitext]

Lastbilar bidrar likt personbilar mot buller, luft- samt vattenföroreningar.

Moderna lastbilar tillsammans Euro 6-motorer släpper emellertid ut många mindre luftföroreningsutsläpp än personbilar[28]. Sett mot buller avger lastbilar avsevärt högre ljudnivåer nära samtliga hastigheter jämfört tillsammans typiska fordon. Den denna plats kontrasten existerar särskilt massiv bland tunga lastbilar.[29]

Man äger oroat sig till lastbilstransporters inflytande vid miljön, speciellt vilket ett sektion från debatten ifall global uppvärmning.

Mellan 1990 samt 2003 ökade koldioxidsutsläppen ifrån transportkällor tillsammans 20%, trots förbättringar inom fordonens bränsleeffektivitet.[30]2005 stod transporter till 27% från USA:s växthusgasutsläpp, vilket ökade snabbare än någon ytterligare sektor.[31] i enlighet med enstaka kalkyl ifrån USA:s statsmakt ifrån 1995 existerar energiförbrukningen till för att bära en ton leverans ett kilometer ligger genomsnittligt vid 337 kJ till dricksvatten, 221 kJ på grund av järnväg samt 2 000 kJ till lastbilar, samt nästan 13 000 kJ till lufttransporter.[32].

Genom för att nyttja lastbilar tillsammans högre kapacitet samt effektivare logistik uppnås betydligt förbättrad energieffektivitet till lastbilstransporter inom land än inom t.ex. USA. i enlighet med Miljöpartiet[33] (2008) förbrukade svenska lastbilar nära oklar tidpunkt inom snitt 0.25 kWh/ton*km, vilket motsvarar 900 kJ/ton*km samt därmed beneath hälften från energiförbrukningen vid lastbil inom USA före 1995 i enlighet med ovan.

Emellertid besitter land minskat lastbilarnas energiförbrukning per ton*km genom för att höja största tillåtna bruttovikt ifrån 60 mot 64 ton (2015). Uppföljning från testfordon tillsammans med upp mot 90 ton bruttovikt genomförs inom arbetsuppgift "High Capacity Transports"[34] inom landet. konsekvens visar vid energieffektivisering vid upp mot ca 20 %, jämfört tillsammans med ekipage tillsammans 60 tons bruttovikt.

beneath 2017 planerar regeringen höja högsta rätt bruttovikt på grund av lastbilar ifrån 64 mot 74 ton[35]. Detta kommer alltså för att minska energiförbrukningen per ton*km ytterligare vid svenska lastbilar, jämfört tillsammans med inom USA var lastbilarna existerar många mer energislukande per ton*km vid bas från deras låga lagliga bruttovikt.

Idag finns detta bio-syntetiska dieseldrivmedel såsom ger betydligt mindre miljöpåverkan, liksom t.ex. NexBTL. detta existerar ett typ från Hydrogenated vegetable oil (HVO). flera olika sorters biobaserade, syntetiska dieseldrivmedel, liksom existerar många renare än råljebaserad dieselolja, samt vilket även ger många renare avgaser, existerar beneath tillväxt.

Via Fischer-Tropsch-processen kunna s.k. BTL-drivmedel produceras ur skogsavfall, m.m. Idag existerar ca 20 volymprocent från den dieselolja såsom säljs inom land baserad vid biomassa, i enlighet med SPBI. angående motorvägarna skulle förses tillsammans med elledningar, vid identisk sätt likt järnvägar, skulle långtradarna även behärska äga ett elmotor samt köras långa sträckor vid el.

numeriskt värde pilotprojekt tillsammans med elvägar genomförs inom landet, varav den inledande ligger vid E16 nära Sandviken[36] samt öppnades tid 2016. Beslutet för att elektrifiera vägar inom större skal ligger hos politikerna, ej näringslivet, inom samt tillsammans med för att vägarna ägs från staten samt ej från företag.

i enlighet med Siemens, ABB, m.fl. existerar detta betydligt mer prisvärd för att elektrifiera vägar samt bygga vid långtradare tillsammans med enstaka elmotor, än för att bygga fler nya järnvägar.

Vägtullar till buller samt luftförorening

[redigera | redigera wikitext]

I Tyskland, Schweiz samt Österrike finns särskilda vägtullar på grund av lastbilar.

inom Tyskland gäller vägtullen vid motorvägar till lastbilar ovan 12 ton. Tullavgiften ligger sedan 2009 vid 14 mot 29 eurocent per kilometer, beroende vid lastbilens storlek samt miljöklass.[37] inom Österrike tillämpas enstaka avgift för att använda väg vid 15-37 eurocent per kilometer vid motorvägar på grund av varenda fordon likt kunna lastas mot ett totaltvikt vid minimalt 3,5 ton.[38] Även inom Schweiz tillämpas avgift för att använda väg till lastbilar ovan 3,5 ton, dock på denna plats gäller tullavgiften vid varenda vägar, ej bara motorvägar, samt avgiften beräknas mot cirka 0,03 franc per tonkilometer.[39]

Sommaren 2011 antog Europeiska unionen enstaka regel vilket säger för att medlemsländerna förmå ta ut enstaka extra avgift för att använda väg till lastbilar.

Mellan tre samt fyra eurocent per fordon samt kilometer ytterligare får medlemsländerna lägga vid priset på grund av användning från vägarna till för att behärska täcka dem kostnader, till bland annat luftföroreningar samt buller, liksom vägtransporten orsakar. till för att motarbeta trafikstockning får tullavgiften varieras ovan dygnet.

Direktivet angående vägtullar gäller till fordon ovan 3,5 ton. [40]

Många miljöorganisationer söker lagar samt incitament till för att uppmuntra företag för att byta ifrån väg mot järnväg.[41] Svenska Naturskyddsföreningen önskar äga ett kilometerskatt vid numeriskt värde kronor per kilometer på grund av fordon ovan 3,5 ton. [42]

Kilometerskatt till vägslitage

[redigera | redigera wikitext]

Regeringen besitter tillsatt ett analys ifall avståndsbaserad vägslitageskatt på grund av tunga lastbilar[43], vardagligt kallad kilometerskatt.

Utredningen leds från den s.k. Vägslitageskattekommittén (Fi 2015:13). Förhandsinformation äger nämnt för att skatten kunna anlända för att ge enstaka intäkt vid ca 4 miljarder kr per tid. Uppdraget skulle i enlighet med direktiv 2015:47 äga redovisats senast den 9 månad 2016, dock ännu inom januari 2017 existerar arbetet ej slutfört.

Åkeribranschen äger låtit genomföra enstaka personlig analys angående vilka kostnader till vägslitage liksom vållas från tunga fordon.

Den utredningen redovisades inom ett lägesrapport 2016-05-23, samt inom ett slutrapport 2016-09-27[44]. Resultaten visar för att från Trafikverkets kostnadsposter till underhållsbeläggningar, grusvägsunderhåll samt reparation från vägskador, härrör endast enstaka fjärdedel ifrån slitage samt skador vållat från trafiklast, medan tre fjärdedelar härrör mot "tidens tand" inom form eller gestalt från klimat (tjälskador, frys-/töcykler, UV-strålning m.m.), dålig dränering, byggfusk osv.

inom 2015 års prisnivå kostar den tunga trafikens vägslitage 0.91 Miljarder kr alternativt ca 0.11 kr per ESAL10*km, var ESAL10 står på grund av vägslitagemåttet "10-tonsstandardaxel". Utredningen visar även hur massiv vägslitagekostnad vilket vållas från elva olika fordonskombinationer, redovisat per ton*km transportarbete. från dem elva analyserade fordonskombinationerna ges lägst vägslitagekostnad från föreslagna ekipage tillsammans högsta 74 ton bruttovikt (väntas bli tillåtet beneath kalenderår 2017), medan Europas vanligaste lastbilskombination på grund av transport på avstånd 40 tons EU-semitrailer ger drygt dubbelt därför upphöjd vägslitagekostnad.

ett orsak mot 40 tons semitrailerekipagens höga vägslitageeffekt existerar för att dem besitter exceptionellt upphöjd drivaxellast; 11.5 ton lagligt. i enlighet med rapporten äger Trafikverkets kontrollmätningar demonstrerat för att dessa EU-semitrailers inom verkligheten ofta äger illegalt överlastad drivaxel; ej sällan inom intervallet 13 - 16 ton. Detta ger inom praktiken betydligt högre vägslitageeffekt än vad utredningen redovisar.

Den tunga trafikens vägslitageeffekt är kapabel halveras, genom för att förstärka underdimensionerade landsvägar sålunda för att dem får bärförmåga likvärdig tillsammans med modernt byggda vägar. Orsaken existerar i enlighet med rapporten för att den vägvänliga nyttan från för att bygga fordon sålunda för att axlar arrangeras inom axelgrupper, den nyttan uppstår ej vid underdimensionerade vägar dock bara vid normalt byggda vägar.

Framkomlighet

[redigera | redigera wikitext]

För för att ge utmärkt framkomlighet till tunga lastbilar vilket kör vid anläggningsbyggen, utför rundvirkestransporter alternativt rent från kör offroad, existerar chassit designat på grund av för att medge flexrörelser. inom landsvägsfart utgör flexrörelser ("beam bending") bekymmer, då dem ökar förarens exponering från helkroppsvibration.

Lastbilars framkomlighet vintertid

[redigera | redigera wikitext]

I flera länder tillsammans med kallt klimat (där detta ofta förekommer fryst vatten samt frost vid vägarna) lider trafiken från dålig framkomlighet på grund av lastbilsekipage inom långa branta motlut. Lagstiftade motmedel förmå existera vinterdäck (i landet team vid vinterdäck vid drivaxeln ifrån 1 jan 2013) samt snökedja (i Norge team sedan utdragen tid).

Lastbilar klarar långa branta stigningar även tillsammans kontinentala "plastdäck" beneath förutsättning för att vägfriktionstalet existerar minimalt 0,25 samt detta existerar tillräcklig gods vid drivaxel/-ar. Medan personbilar besitter 45–55 andel från bilens vikt vid drivaxeln, besitter flera lastbilsekipage svårt för att nå ens 25 andel vid drivande axel/axlar.

Halare än vägfriktionstal 0,25 får detta inte någonsin existera vid "saltvägar" (dvs statliga landsvägar inom Trafikverkets driftklasser 1-3); inom annat fall uppfylls ej Trafikverkets kontraktskrav vid förebyggande halkbekämpning[45]. Nordiska dragbilar besitter ofta boggimonterade bakhjul liksom lastas tillsammans upp mot 19 ton.

inom svåra motlut kunna föraren hissa boggiaxeln till för att öka drivaxelns marktryck, minska slirningen samt därmed öka framkomligheten[46]. Då passeras ofta tvåaxliga dragbilar liksom står samt slirar sönder vägbanan tillsammans snökedjor vid underlastad drivaxel[47]. Boggilyft inom svåra backar existerar praxis sedan ovan 70 tid (exempel vid tillverkare/varumärke: Zetterbergs "Zeta-lyften" ifrån tidigt 1940-tal) samt existerar ej känt på grund av för att skada vare sig nedisade (oftast stelfrusna) vägkonstruktioner alternativt fordon/däck.

(Däremot finns rapporter ifall vägskador ifrån massiv trafik inom svåra stigningar inom söderläge. Dessa skador existerar orsakade från för att asfaltens bitumen mjuknar inom extrem sommarvärme, vilket medför för att vägbeläggningen förlorar många från sin lastfördelande egenskap sålunda för att vägens bärförmåga sjunker beneath varma sommardagar).

Många åkare inom Norge monterar inte någonsin dem snökedjor man i enlighet med team medför. då detta blir sålunda halt stannar bilen man samt ringer efter plog-/sandbilen. mot orsakerna hör existerar för att detta är kapabel artikel svårt för att utan trafikolycksrisk montera av/på kedjorna (vägen saknar lämplig "kättingplats"; d.v.s. ett bred samt utdragen speciellt skyltad ficka var lastbilsekipaget samt föraren ryms bredvid vägbanan, placerad vid lagom accelerationssträcka före stigningen), samt för att länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något bullrar (stressar vilt nära djurtransport), förmå orsaka gnistbildning (farligt, särskilt nära försändelse från brandfarligt gods) samt träffar sönder vägbanan (i synnerhet då vägytan består från tjockt lager hårdpackad is/snö)[48].

Körtips på grund av för att ta en tungt lastbilsekipage upp på grund av samt ned till långa branta hala backar finns vid YouTube[49].

Tillverkare

[redigera | redigera wikitext]

Några tillverkare från lastbilar alternativt delar mot lastbilar är:

Lastbilssläp

[redigera | redigera wikitext]

Media

[redigera | redigera wikitext]

Musik

[redigera | redigera wikitext]

Lastbilen samt trucker-livsstilen hyllas inom enstaka rad låtar, framförallt inom countrymusiken.

Även inom andra genren förekommer hyllningar mot lastbilen.

  • Ett modell existerar thrash-metal bandet BigRig[50], vilket t.o.m. tog sitt namn efter en amerikanskt smeknamn vid semitrailerekipage.
  • Red Sovine besitter gjort ett rad lastbilslåtar; Giddyup Go[51], Teddy Bear[52] samt Phantom 309[53].
  • Cold Shoulder[54] från Garth Brooks handlar ifall ett lastbilschaufför liksom blivit stående vid vägrenen beneath en oväder, samt var fantiserar angående för att artikel hemma hos sin fru.
  • Convoy[55] existerar enstaka countrylåt från C.

    W. McCall.

  • Eighteen Wheels and a Dozen Roses[56] blev 1987 enstaka hit på grund av countrysångaren samt låtskrivaren Kathy Mattea.
  • Papa Loved Mama[57] från Garth Brooks handlar ifall enstaka lastbilschaufför samt hans fru.
  • Roll On (Eighteen Wheeler)[58] från Alabama handlar ifall ett lastbilschaufför liksom varenda natt ute vid vägarna ringer bostad mot sin familj.
  • Six Days on the Road[59] tillsammans Dave Dudley.
  • Truck Drivin' Song[60] från Weird Al Yankovic handlar angående enstaka kvinnlig lastbilschaufför, samt framförs från ett man tillsammans mörk stämma.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [ab] Åsander, Sven: Lastbil.

    Hämtat ifrån Nationalencyklopedins nätupplaga den 28 augusti 2010.

  2. ^Hvar 8 Dag : illustreradt magasin, [Första årgången, 1 oktober 1899 - 23 september 1900], götet 1900 s. 577
  3. ^”Decades of Driving Progress”. History. Volvo Trucks. Arkiverad ifrån originalet den 1 september 2010. https://web.archive.org/web/20100901143248/http://www.volvotrucks.com/trucks/australia-market/en-au/aboutus/History/Pages/in_brief.aspx. Läst 29 augusti 2010. 
  4. ^”Back in the dånande Twenties”. History.

    Volvo Trucks. Arkiverad ifrån originalet den 17 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110717232120/http://www.volvotrucks.com/trucks/australia-market/en-au/aboutus/History/Pages/1920s.aspx. Läst 29 augusti 2010. 

  5. ^”Serie 3 samt 4”. History. Volvo Trucks. http://www.volvotrucks.com/trucks/sweden-market/sv-se/aboutus/historik/1920s/Pages/series_3_and_4.aspx. Läst 3 månad 2012. 
  6. ^”Trucks Join the Army”. History.

    Volvo Trucks. Arkiverad ifrån originalet den 17 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110717232032/http://www.volvotrucks.com/trucks/australia-market/en-au/aboutus/History/Pages/1940s.aspx. Läst 29 augusti 2010. 

  7. ^”The Dynamic Age”. History. Volvo Trucks. Arkiverad ifrån originalet den 17 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110717232103/http://www.volvotrucks.com/trucks/australia-market/en-au/aboutus/History/Pages/1950s.aspx. Läst 29 augusti 2010. 
  8. ^”King of the Road”. History.

    Volvo Trucks. Arkiverad ifrån originalet den 17 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110717232041/http://www.volvotrucks.com/trucks/australia-market/en-au/aboutus/History/Pages/1960s.aspx. Läst 29 augusti 2010. 

  9. ^”Taking Care of the Environment”. History. Volvo Trucks. Arkiverad ifrån originalet den 17 juli 2011.

    https://web.archive.org/web/20110717232008/http://www.volvotrucks.com/trucks/australia-market/en-au/aboutus/History/Pages/1980s.aspx. Läst 29 augusti 2010. 

  10. ^”Entering the IT Era”. History. Volvo Trucks. Arkiverad ifrån originalet den 17 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110717232048/http://www.volvotrucks.com/trucks/australia-market/en-au/aboutus/History/Pages/1990s.aspx. Läst 29 augusti 2010. 
  11. ^Klasse C1 (lett lastebil)Arkiverad 7 månad 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine., Statens vegvesen.
  12. ^Klasse C (lastebil)Arkiverad 29 april 2015 hämtat ifrån the Wayback Machine., Statens vegvesen.
  13. ^Fordon 2014.

    Trafikanalys, statistik 2015:5

  14. ^”Nya regler banar väg på grund av 74 ton”. www.transportstyrelsen.se. https://www.transportstyrelsen.se/sv/Nyhetsarkiv/2018/nya-regler-banar-vag-for-74-ton/. Läst 19 januari 2022. 
  15. ^”Bruttoviktstabeller - Transportstyrelsen”. www.transportstyrelsen.se. https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/Yrkestrafik/Gods-och-buss/Matt-och-vikt/viktbestammelser/Bruttoviktstabeller/. Läst 19 januari 2022. 
  16. ^Transportstyrelsens föreskrifter angående färd tillsammans med långa samt tunga fordonståg mellan malm samt götet TSFS 2012:3
  17. ^Data ifrån myndigheten Trafikanalys 2013
  18. ^”Lastbilar på baksidan flera olyckor”. Svenska Dagbladet.

    7 september 2008. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/lastbilar-bakom-manga-olyckor_1682289.svd. 

  19. ^”Högkapacitetsfordon, Infrastruktur samt Trafiksäkerhet, NVF narrativ 1 2013”. Arkiverad ifrån originalet den 6 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160306133451/http://www.nvfnorden.org/library/Files/Utskott-och-tema/Fordon-och-transporter/Seminar/NVF%20report%201%202013%20HCT%20fordon%20infrastuktur%20och%20trafiks%C3%A4kerhet%20final.pdf. Läst 11 femte månaden i året 2021. 
  20. ^”Tunga fordon samt infrastruktur till tryggare trafik”.

    Som personbil i enlighet med ML anses även kollektivfordon samt lastbil tillsammans med skåpkarosseri angående fordonets totalvikt existerar högst 3 500 kg samt lastbilens förvaring samt förarhytt ej existerar separata karosserienheter.

    Arkiverad ifrån originalet den 18 femte månaden i året 2015. https://web.archive.org/web/20150518084633/http://www.nvfnorden.org/lisalib/getfile.aspx?itemid=5456. Läst 20 augusti 2013. 

  21. ^”Understanding the effects of introducing lorry charging in Europe”. Arkiverad ifrån originalet den 29 september 2014. https://web.archive.org/web/20140929103612/http://www.transportenvironment.org/publications/understanding-effects-introducing-lorry-charging-europe. Läst 5 september 2013. 
  22. ^”Högersväng enstaka dödsfälla till cyklister”. Svenska Dagbladet.

    26 oktober 2011. http://www.svd.se/nyheter/stockholm/hogersvang-en-dodsfalla-for-cyklister_6581295.svd. 

  23. ^”Nu förbjuds långa fordon inom city – samt överträdelser blir kostsam. Vårt Göteborg”. Arkiverad ifrån originalet den 18 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140818103023/http://www.vartgoteborg.se/prod/sk/vargotnu.nsf/1/trafik,nu_forbjuds_langa_fordon_i_city__och_overtradelser_blir_dyra?OpenDocument. Läst 6 mars 2012. 
  24. ^Mercedes-Benz äger hittat döda vinkeln Arkiverad 8 femte månaden i året 2018 hämtat ifrån the Wayback Machine./
  25. ^Permissible Maximum Weights in EuropeArkiverad 26 november 2012 hämtat ifrån the Wayback Machine.

    International försändelse Forum

  26. ^US Department of Transportation.

    Lastbil existerar ett fordon likt existerar inrättad huvudsakligen på grund av godstransport.

    Commercial Vehicle storlek and vikt Program

  27. ^”FEDERAL storlek REGULATIONS FOR COMMERCIAL MOTOR VEHICLES”. Arkiverad ifrån originalet den 26 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150726023912/http://ops.fhwa.dot.gov/FREIGHT/publications/size_regs_final_rpt/size_regs_final_rpt.pdf. Läst 10 juli 2015. 
  28. ^”Privatbiler mye verre enn lastebiler”.

    Anlegg & försändelse at.no. Arkiverad ifrån originalet den 18 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170118135744/http://www.at.no/transport/2015-11-10/Privatbiler-mye-verre-enn-lastebiler-18148.html. Läst 17 januari 2017. 

  29. ^C. Michael Hogan (1973). ”Analysis of highway noise”.

    Springer Science+Business Media. sid. 387–392. doi:10.1007/BF00159677. https://link.springer.com/article/10.1007/BF00159677. 

  30. ^”U.S. Carbon Dioxide Emissions from Energy Use bygd Sector”. United States Department of Transportation. Arkiverad ifrån originalet den 16 september 2008.

    https://web.archive.org/web/20080916145832/http://www.bts.gov/publications/national_transportation_statistics/html/table_04_49.html. Läst 6 september 2008. 

  31. ^”Trends in Greenhouse Gas Emissions” (PDF). United States Environmental Protection Agency. http://epa.gov/climatechange/emissions/downloads06/07Trends.pdf. Läst 6 september 2008. 
  32. ^”U.S.

    Domestic Freight Transportation”. United States Department of Energy. Arkiverad ifrån originalet den 22 september 2008. https://web.archive.org/web/20080922145824/http://www.eia.doe.gov/emeu/efficiency/ee_ch5.htm. Läst 6 september 2008. 

  33. ^Mycket koldioxid inom lasten, Miljöpartiet juli 2008
  34. ^”Färdplan High Capacity Transports - Väg”.

    Arkiverad ifrån originalet den 18 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170118052553/http://closer.lindholmen.se/sites/default/files/content/resource/files/2013-04-10_fardplan_hct-vag_slutlig_2.pdf. Läst 17 januari 2017. 

  35. ^74 tons lastbilar till klimatsmartare transporter samt fler jobb
  36. ^Första elvägen igång
  37. ^Die Lkw-Maut: Fragen und AntwortenArkiverad 26 augusti 2014 hämtat ifrån the Wayback Machine.

    Tyska trafikministeriet

  38. ^ASFINAG: Bemautung von Kfz über 3,5t hzGArkiverad 23 femte månaden i året 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine. ASFINAG hanterar vägtullar inom Österrike
  39. ^Leistungsabhängige Schwerverkehrsabgabe (LSVA)Arkiverad 17 juni 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine. Schweizs hemsida
  40. ^Europaparlamentet.

    En personbil existerar ett fordon vilket existerar försedd tillsammans högst åtta stolar eller bänkar utöver förarplatsen.

    Lastbilar är kapabel ett fåtal erlägga till buller samt luftföroreningar.

  41. ^”How Government policy can realize rail freight’s role in reducing carbon emissions”. FreightOnRail.org.uk. Arkiverad ifrån originalet den 20 augusti 2008. https://web.archive.org/web/20080820002032/http://www.freightonrail.org.uk/ConsultationsEnvironmentalAuditCommittee.htm. Läst 6 september 2008. 
  42. ^Naturskyddsföreningen.

    Kilometerskatt – god till miljön, god på grund av ekonomin

  43. ^Avståndsbaserad vägslitageskatt till tunga lastbilar, direktiv 2015:47
  44. ^”Förkortad väglivslängd - Orsaker samt kostnader; uppdragsrapport ifrån WSP landet AB mot Sveriges Åkeriföretag, Volvo Lastvagnar samt Mercedes Benz Sverige”. Arkiverad ifrån originalet den 18 januari 2017.

    SVAR: ifall enstaka skåp- alternativt kombibil liksom tar högst åtta resenär utöver föraren bör klassificeras liksom personbil alternativt lastbil beror vid vilket bilen huvudsakligen existerar inrättad på grund av, hur stort lastutrymmet existerar samt hur massiv maxlast bilen klarar av.

    https://web.archive.org/web/20170118231519/http://www.akeri.se/sites/default/files/uploaded_files/forkortad_vaglivslangd_-_orsaker_och_kostnader_rev_2016-09-27.pdf#. Läst 18 januari 2017. 

  45. ^Trafikverket/Vägverket ATB Vinter 2003Arkiverad 7 månad 2022 hämtat ifrån the Wayback Machine. ( PDF)
  46. ^”NVF narrativ "Forsøk tillsammans tunge kjøretøy inom stigning"”.

    Arkiverad ifrån originalet den 29 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130129231213/http://www.nvfnorden.org/lisalib/getfile.aspx?itemid=3071. Läst 3 månad 2012. 

  47. ^Foreign truckers on norwegian snow
  48. ^Vehicle and human vibration due to road condition - ROADEX IV
  49. ^How to klättra & Descend a halt Grade in a Tractor Trailer
  50. ^BigRig
  51. ^Red Sovine - Giddy up go
  52. ^Red Sovine - Teddy Bear
  53. ^Red Sovine - Phantom 309
  54. ^Garth Brooks & Kent Blazy - Cold Shoulder
  55. ^C.W.

    McCall - Convoy

  56. ^Kathy Mattea - Eighteen Wheels And A Dozen Roses
  57. ^Garth Brooks - Papa Loved Mama
  58. ^Alabama - Roll On 18 Wheeler
  59. ^Dave Dudley - Six Days on the Road
  60. ^Weird Al Yankovic - Truck Drivin' Song

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]