Hur många protoner har argon

Argon
Violett inom sitt plasmatillstånd Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa	39,948(1)[1]u
Utseende	Färglös inom gasform
Fysikaliska egenskaper
Densitet nära 0 °C samt 101,325 kPa	1,784 g/L
– flytande, nära kokpunkten	1,3954 g/cm3
Aggregationstillstånd	Gas
Smältpunkt	83,81 K (−189,34 °C)
Kokpunkt	87,302 K (−185,848 °C)
Trippelpunkt	83,8058 K (−189,3442 °C) 68,89 kPa[2]
Kritisk punkt	150,687 K (−122,463 °C) 4,863 MPa[2]
Molvolym	22,56 × 10−6m³/mol
Smältvärme	1,18 kJ/mol
Ångbildningsvärme	6,52[3]kJ/mol
Specifik värmekapacitet	520 J/(kg × K)
Molär värmekapacitet	20,85[4]J/(mol × K)
Tr. (Pa) 1 10 100 1 k 10 k 100 k Te. (K) 47 53 61 71 87
Atomära egenskaper
Atomradie	71 pm
Kovalent radie	106 pm
van der Waalsradie	188 pm
Elektronaffinitet	0 kJ/mol
Jonisationspotential	Första: 1 520,6 kJ/mol Andra: 2 665,8 kJ/mol Tredje: 3 931 kJ/mol Fjärde: 5 771 kJ/mol (Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	[Ne] 3s2 3p6
e− per skal	2, 8, 8
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd	0
Elektronegativitet	3,242 (Allenskalan)
Diverse
Kristallstruktur	Kubisk ytcentrerad (fcc)
Ljudhastighet	319 m/s
Värmeledningsförmåga	0,01772 W/(m × K)
Magnetism	Diamagnetisk[5]
Magnetisk susceptibilitet	−1,1 × 10−8[6]
Brytningsindex	1,000281
Identifikation
CAS-nummer	7440-37-1
Pubchem	23968
RTECS-nummer	CF2300000
Historia
Namnursprung	Från grekiskaargos, ”på tomgång”.[7][8]
Upptäckt samt inledande isolation	Lord Rayleigh samt William Ramsay (1894)
Stabilaste isotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE(MeV) SP 35Ar {syn.} 1,775 s β+ 5,965 35Cl 36Ar 0,337 % Stabil 37Ar {syn.} 35,04 d ε 0,813 37Cl 38Ar 0,063 % Stabil 39Ar Spår 269 a β− 0,565 39K 40Ar 99,6035 % Stabil 41Ar {syn.} 109,61 min β− 2,492 41K 42Ar Spår 32,9 a β− 0,6 42K
Säkerhetsinformation
Säkerhetsdatablad: Sigma-Aldrich
H-fraser	H280
P-fraser	P403
SI-enheter samt STP används ifall inget annat anges.

Argon existerar en icke-metallisktgrundämne liksom besitter atomnummer 18 samt kemiskt teckenAr.

Argon existerar den vanligaste ädelgasen samt den finns inom jordens atmosfär inom enstaka halt från cirka 0,93 %. Argon används ibland såsom förpackningsgas inom livsmedel samt besitter E-nummer E 938.

Användning

[redigera | redigera wikitext]

Argon används ofta vilket skyddsgas då kväve existerar till reaktivt samt andra ädelgaser till kostsam.

Argon äger enstaka massiv användning inom glödlampor var den skyddar volframtråden ifrån oxidering.

Argon existerar en icke-metalliskt grundämne såsom besitter atomnummer 18 samt kemiskt indikator Ar. Argon existerar den vanligaste ädelgasen samt den finns inom jordens atmosfär inom ett halt från cirka 0,93 %.

Gasen används även liksom skyddsgas nära svetsning från mot modell järn var metallen annars ägde reagerat tillsammans luftens syre vid bas från hettan. Flytande argon kunna användas nära behandling från cancer då cellerna dör från den kraftiga nedkylningen. Även på grund av för att utveckla isolervärdet vid öppning.

Förekomst

[redigera | redigera wikitext]

Argon existerar den vanligaste ädelgasen samt jordens atmosfär består mot 0,934 volymprocent från gasen.

Gas	Procent inom atmosfären (volym)
Kväve	78,084 %
Syre	20,946 %
Argon	0,934 %
Koldioxid	0,035 %
Övrigt	ca 0,001 %

(Atmosfären består även från vattenånga, oftast mellan 1 samt 4 %, likt ej räknas tillsammans då kvantiteten varierar stort, bland annat tillsammans med temperatur samt höjd.)

Framställning

[redigera | redigera wikitext]

Argon utvinns huvudsakligen ifrån atmosfär genom fraktionerad destillering.

Argon bildas även genom sönderfall från den naturligt förekommande radioaktivaisotopen⁴⁰K.

Få uppgifter ifrån periodiska systemet ifall dem kemiska samt fysikaliska egenskaperna hos grundämnet argon.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Engelsmannen Henry Cavendish utförde vid 1780-talet experiment tillsammans urladdningar inom ett blandning från kväve samt en överskott från syre, varvid denne erhöll kväveoxider såsom denne absorberade inom enstaka alkalilösning. Efter för att äga absorberat kvarvarande syrgas tillsammans kaliumsulfid fick han kvar ett små gasmängd, vilken bestod från ädelgaser ifrån luften.

denne fastställde dock inte någonsin dessa glasblåsor liksom en nytt ämne.^[9]

När John William Strutt vid 1880-talet bestämde densiteten till olika gaser upptäckte han för att kväve liksom ägde framställts ur atmosfär ägde lite högre densitet än detta kväve vilket framställts ur ammoniak. Strutt hittade ingen förklaring vid problemet dock skotten sir William Ramsay gjorde ett spektralanalys vid atmosfär befriad ifrån syre samt kväve samt hittade då linjer såsom inte någonsin förr ägde hittats inom atmosfär.

När Ramsay 1894 ledde luftkväve ovan brinnande magnesium, vilket reagerar tillsammans med kväve, fann han för att 1/80-del från gasen ej reagerade tillsammans med magnesium.

Argon existerar en kemiskt grundämne inom detta periodiska systemet tillsammans kemisk beteckningen Ar samt atomnummer 18 tillsammans med enstaka atomvikt vid 39.792 u samt klassas likt ädelgas samt ingår inom lag 18 (ädelgaser).

Forskarna kom då överens angående för att detta plats en nytt grundämne liksom upptäckts samt döpte gasen mot argon efter detta grekiska termen argos likt betyder trög alternativt lat.

Då Ramsay 1898 tillsammans tillsammans Morris Travers, destillerade argonet fann han för att detta innehöll ytterligare tre ädelgaser - neon, krypton samt xenon.^[9]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]