Varför mår barn och unga dåligt idag

I medier påtalas ofta den ökande psykiska ohälsan bland små människor inom land, kunskap likt mot massiv sektion baseras vid Folkhälsomyndighetens samt Världshälsoorganisationens (WHO) återkommande enkäter »Skolbarns hälsovanor« [1]. Andelen ungar liksom rapporterat minimalt numeriskt värde påtagliga psykiska och/eller somatiska besvär mer än ett gång inom veckan beneath dem senaste 6 månaderna äger ökat kontinuerligt dem senaste decennierna, samt problemen ses hos allt yngre (Figur 1) [1, 2].

Även andelen såsom uppger för att dem känner sig stressade från skolarbetet ökar (Figur 2) [1]. sidled tillsammans den självrapporterade ohälsan äger diagnoser likt nedstämdhet samt ångest samt förskrivningen från SSRI ökat bland unge [3]. Mellan år 2017 samt 2021 ökade antalet aktuella ungar samt unga inom BUP tillsammans med 14 andel (+17 700 patienter) samt antalet årliga mottagning tillsammans med 16 andel (+160 000 besök).

[4].Oroande existerar även den stora andelen studenter tillsammans problematisk skolfrånvaro [5, 6] samt andelen utan gymnasiebehörighet [7], grupper tillsammans med kända risker på grund av socialt utanförskap samt till framtida ohälsa [8].

Ständig jämförelse.

Under identisk tidsperiod liksom den självrapporterade psykiska ohälsan besitter ökat visar studier tillsammans actimeter för att bara 23 andel från flickor samt 46 andel från pojkar inom tonåren når upp mot WHO:s minimi­krav vid kroppslig handling [9]. Denna låga fysiska handling samt en ökat bruk från digitala medier reducerar tiden till sömn samt andra hälsofrämjande aktiviteter [1, 2].

I Folkhälsomyndighetens analyser påtalas stora förändringar inom skolan, bland annat en nytt betygssystem, liksom bidragande faktorer mot den psykosomatiska stressen.

Skolan samt elevhälsan äger således ett huvud roll på grund av hälso­främjande insatser. Dessa insatser gagnar varenda studenter, dock särskilt dem tillsammans utvecklingsrelaterade samt neuropsykiatriska tillåtelse samt tillsammans ogynnsamma alternativt socialt belastade uppväxtmiljöer. identisk resonemang finns inom den statliga utredningen »Börja tillsammans barnen!

Sammanhållen god samt nära vård på grund av ungar samt unga« [10]. Även inom skollagen framhävas elevhälsans hälsofrämjande samt förebyggande uppgift [11].

Även ifall livsstilsfaktorers effekt vid psykisk välmående besitter varit känd äger detta saknats en konkret kunskapsunderlag. Svenska läkaresällskapets (SLS) arbetsgrupp besitter sammanställt en vetenskapligt underlag tillsammans med målet för att illuminera detta medicinska perspektivet vid förebyggande samt hälsofrämjande insatser samt uppmärksamma beslutsfattare vid vikten från samarbete mellan hälso- samt medicinsk vård, socialtjänst samt skolan tillsammans dess elevhälsa [12].

Arbetsgruppen besitter fokuserat vid interventioner såsom besitter en vetenskapligt underlag samt liksom existerar relativt enkla för att implementera inom skolans miljö. dem berör kroppslig handling, balans mellan sömn samt vaken period, digitala medier, livskunskapsprogram, skolans läro­plan samt tidig upptäckt från riskgrupper. Enfullständig redovisning finns publicerad vid SLS webbplats [12].

Regelbunden kroppslig aktivitet

Enligt WHO:s samt CDC:s (Centers for Disease Control and Prevention) rekommendationer bör 6–17-åringar ägna sig åt minimalt 60 minuters daglig kroppslig handling.

Andelen unge inom land såsom når upp mot dessa rekommendationer existerar inom ljus påfallande låg: 9 andel från 15-åriga flickor samt 23 andel från 11-åriga pojkar [1]. Kraftigt minskad kroppslig handling samt ökad resurs mot mer kaloririk kost besitter inom sin tur en samband tillsammans ökningen från övervikt samt fetma.

Överviktiga små människor liksom samling äger sämre självförtroende samt existerar mer utsatta på grund av mobbning. dem äger även ett högre förekomst från utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar, särskilt ADHD [13, 14].

CDC genomförde tid 2010 enstaka evaluering från 50 interventioner till kroppslig handling inom anslutning mot skoltid, flertalet tillsammans med ett longitudinell uppföljning.

Bland dem inkluderade studierna kunde en stort antal påvisa en samband mellan kroppslig handling samt skolprestationer, kognitiva färdigheter samt attityder [15]. kroppslig handling beneath skoldagen kunna utveckla akademiska prestationer. ett svensk lärande äger demonstrerat för att 40 minuters daglig kroppslig handling beneath all grundskoletiden ökade andelen pojkar tillsammans gymnasiebehörighet signifikant, ifrån 88 andel år före interventionen mot 95 andel efter.

Bland flickorna sågs ej identisk effekt: var fanns gymnasiebehörigheten redan före interventionen 95 andel samt marginalen på grund av förbättringar små [16]. detta finns även evidens till för att kroppslig handling reducerar nedstämmande symtom hos unge samt ungdomar tillsammans alternativt utan diagnostiserad depression [17].

En forskargrupp nära Gymnastik- samt idrottshögskolan äger sammanställt konkreta råd på grund av ökad kroppslig handling tillsammans rekommendation angående fler idrottstimmar inom skolan samt regelbundna rörelsepauser likt avbrott beneath stillasittande lektioner.

Rörelse bör existera ett sektion från undervisningen, exempelvis organiserade rastaktiviteter såsom leds från anställda alternativt studenter. andra konkreta råd existerar för att initiera samarbete tillsammans med idrottsföreningar vilket erbjuder fysiska aktiviteter direkt efter skolan samt för att utomhusmiljön ses ovan sålunda för att tillräckligt tillsammans utrymme ges till aktiva lekar [12].

Balans mellan digitala medier samt andra aktiviteter

Användning från digitala medier till jobb samt underhållning besitter blivit ett integrerad sektion från dagens samhälle [18].

ifrån 13 års ålder använder 2 från 5 ungar mobilen mer än 4 timmar per dygn, ett andel likt ökar tillsammans med åldern. Samtidigt ökar tiden vid sociala medier samt datorspel [19].

En sektion unge lever tillsammans med föräldrar samt vårdnadshavare liksom brister inom sin omsorgsförmåga vid bas från beroendeproblem alternativt psykisk ohälsa, alternativt till för att våld förekommer inom familjen.

dem rapporterade negativa effekterna från skärmtid innefattar inflytande vid utvecklingen [20], enstaka ökning från psykiska symtom såsom aggression, ångest samt nedstämdhet [21], minskad period till sömn samt kroppslig handling samt sekundära effekter såsom övervikt samt fetma [22]. detta finns även en samband mellan många skärmtid samt nedsänkt kroppslig handling tillsammans med lägre livstillfredsställelse samt psykosomatiska symtom [23, 24].

»Internet gaming disorder« existerar tillsammans inom sektion III inom den femte utgåvan från Dia­gnostic and statistical man­ual of mental disorders (DSM-5) liksom enstaka föreslagen bedömning [25].

Tillståndet kännetecknas från överdriven skärmtid, ett mental upptagenhet från spel, svårigheter för att granska speltiden samt psykiska symtom liksom nedstämdhet, humörsvängningar samt psykologisk preferens på grund av snabba mentala belöningar. unge tillsammans med utvecklingsrelaterad problematik, mot modell ADHD samt pojkar tillsammans med svårigheter inom skolan samt bristande impulskontroll, besitter visats särskilt utsatta till för att förbättra en problematiskt spelande [26].

Ett ökat bruk från sociala medier kunna äga enstaka negativ påverkan vid barns psykiska välbefinnande [27, 28].

en antal studier rapporterar undanträngningseffekter vid sömnen samt för att den ökade tiden vid digitala medier medför ett förhöjd fara för att drabbas från nätmobbning samt trakasserier. Effekterna tycks således bero både vid vilka friskfaktorer liksom användandet går ut ovan samt vid hur man interagerar tillsammans med ämne vid skärmen [29, 30].En forskning liksom följt cirka 3 800 ungar beneath 4 års tidsperiod kunde konstatera för att mer period vid sociala medier förutspådde enstaka ökning från nedstämmande symtom [31].

Konkreta råd mot skolan innefattar bland annat insatser liksom främjar detta mellanmänskliga samspelet: mobilfria lektioner, raster samt måltider samt energisk resultat ifall hälsoeffekter från medieanvändning samt hjälp på grund av ungar för att uppleva igen problematiskt innehåll samt olika typer från trakasserier vid nätet [12].

Livskunskapsprogram

Skolbaserade livskunskapsprogam ingår inom ordinarie aktivitet inom flera länder, dock ej inom landet.

Skol­läkarföreningens enkät mot 600 skolor tid 2015 visade för att ovan 80 andel från grundskolorna saknade nedskrivna strukturerade schema på grund av för att främja psykisk välmående [32]. för att hälsofrämjande schema ej används förmå bero vid otillräckliga kunskaper ifall dessa.

Allt fler människor inom land mår dåligt.

Goda kontaktytor mellan folkhälsoforskning samt pedagoger existerar ett förutsättning på grund av för att ge varenda studenter passage mot utvärderade hälsofrämjande schema inom skolan.

WHO:s globala arbete »Health promoting schools« (HPS) startade 1995 tillsammans med avsikt för att främja god skolmiljö tillsammans med fokus vid mental välmående samt lärande.

Initiativet omfattar enstaka rad skilda insatser gjorda tillsammans olika metoder inom varierande områden. ett Cochrane-metaanalys från 67 kontrollerade HPS-studier påvisade flera positiva effekter från livsstilsinterventioner tillsammans koppling mot psykisk välbefinnande. Även angående effekterna inom sig plats relativt små förmå dem artikel viktiga vid befolkningsnivå [33].

Statens beredning till medicinsk samt social bedömning (SBU) äger en uppgift för att titta ovan detta aktuella kunskapsläget på grund av skolprogram liksom syftar mot för att främja psykisk välbefinnande samt förebygga psykisk ohälsa hos unge.

Granskningen från skolprogram liksom förebygger psykisk ohälsa publicerades 2021 [34], medan granskningen från dem främjande insatserna pågår. SBU besitter även tidigare utfört granskningar från skol­baserade schema [35-37].

Vilken roll agerar skolans samt läroplanens krav?

En fräsch läroplan på grund av grundskolan lanserades inom landet 2011 [38].

inom denna anges på grund av varenda ämnen dem specifika kunskapskrav vilket bör uppnås på grund av olika godkända betygsnivåer (A–E).

100 000 unga liksom står inom kö mot Barn- samt ungdomspsykiatrin, BUP, besitter väntat längre än vårdgarantins trettio dagar, visar rapporten.

Betyget F innebär ej erkänd. inom denna läroplan äger kraven ökat särskilt vid barns kognitiva/exekutiva förmågor, liksom exempelvis för att självständigt söka förståelse, resonera samt tänka. Dessa krav gäller även dem traditionellt praktiska ämnena. Dagens läroplan fullfölja för att studenter tillsammans mer praktisk än teoretisk talang får svårt för att lyckas även inom en praktiskt material.

Trots goda färdigheter riskerar dem för att ej ett fåtal en erkännande inom struktur från en bra/godkänt bedömning. enstaka sammanfattning ifrån Skolverket visar för att mindre än hälften från lärarna upplever för att kunskapskraven existerar tydliga. detta framkommer även svårigheter till pedagog för att förklara till studenter vad liksom behövs till för att erhålla olika bedömning [39].

För studenter tillsammans svag teoretisk talang inom normalvariationen finns inget anpassat pedagogiskt stöd specificerat inom läroplanen.

Även studenter tillsammans med specifika kognitiva/exekutiva svårigheter, likt nära ADHD, språkstörning samt autism, får bekymmer tillsammans med dagens läro­plan trots ett generell talang inom normalvariationen. enstaka svensk forskning visade för att studenter tillsammans icke godkänt bedömning inom minimalt en material ägde signifikant lägre påverkan inom kognitiva test [40].

inom ett ytterligare svensk undersökning undersöktes elevernas påverkan vid ämnesprovet inom matematik samt förekomst från särskilt stöd. Författaren konkluderar för att situationen till studenter likt tidigt uppvisar många låga prestationer behöver uppmärksammas, samt frågan väcktes angående samtliga studenter besitter förutsättningar för att nå grundskolans kravnivå [41].

Skollagen anger för att skolan bör främja samtliga elevers tillväxt samt utbildning [11]. inom utbildningen bör hänsyn tas mot barns samt elevers olika behov. en betygssystem tillsammans högt satta krav vid exekutiva funktioner samt ej ständigt tydliga kunskapskrav riskerar däremot för att påverka elevers självkänsla negativt.

Tidiga insatser mot unga tillsammans fara på grund av psykisk ohälsa

Funktionsnedsättningar uppträder ofta inom kombinationer, besitter sin debut beneath barndomen samt riskerar, angående dem ej uppmärksammas, för att leda mot skolsvårigheter, upphöjd skolfrånvaro samt reducerad psykisk välbefinnande.

Psykisk ohälsa drabbar nästan 20 andel från unga idag samt självmord existerar den fjärde vanligaste dödsorsaken bland 15-19-åringar.

Andelen studenter inom grundskolan likt får avgörande svårigheter, speciellt vid högstadiet, mot resultat från kognitiva funktionsproblem alternativt funktionsnedsättningar uppgår mot minimalt 15 andel, samt ca 10 andel möter kriterier på grund av ett utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning [42]. Ytterligare enstaka andel besitter svårigheter, vilket mot modell svag teoretisk talang, utan för att uppfylla kriterier till enstaka bestämd dia­gnos.

På identisk sätt såsom hos vuxna finns skillnader inom barns psykiska välmående beroende vid familjens socioekonomiska ställning eller tillstånd samt ärftliga faktorer relaterade mot kognitiv förmåga [43].

Coronapandemin äger belyst hur ojämlik hälsan inom landet existerar, samt detta äger blivit ännu tydligare hur angeläget detta existerar tillsammans hälsofrämjande samt förebyggande insatser.

Våldsutsatthet kunna förklara enstaka sektion från den rapporterade psykiska ohälsan. kalenderår 2016 gjordes enstaka nationell kartläggning var totalt 44 andel från eleverna uppgav för att dem varit utsatta på grund av någon typ från misshandel från enstaka myndig inom alternativt utanför familjen [44].

inom Brottsförebyggande rådets skolundersökning 2017 uppgav drygt hälften från eleverna för att dem besitter utsatts for någon typ från förbrytelse beneath detta senaste året [45]. Även mobbning plats vanligt förekommande. Elevernas våld inom skolmiljön drabbar även pedagog samt skolpersonal [46].

Elevhälsan besitter haft goda konsekvens då detta gäller för att tidigt känna igen fysiska funktionsbegränsningar, dock varit mindre lyckad då detta gäller den psykiska hälsan.

ungar tillsammans svårigheter för att klara kunskapskraven inom skolan alternativt andra bekymmer behöver uppmärksammas samt utredas gällande bakom­liggande svårigheter. tillsammans sådan förståelse är kapabel stöd samt behandling utformas samt ges. Detsamma gäller unge tillsammans med ångestsyndrom, nedstämdhet samt andra psykiska bekymmer [47, 48], vilket dock ej sällan existerar associerade tillsammans med utvecklingsrelaterade/neuropsykiatriska status.

ungar tillsammans fara till sämre psykisk välmående äger ofta bedömts samt utretts sent, samt resurser vid förebyggande schema alternativt stödresurser varierar påtagligt inom landet [32].

Behov från kompetenshöjande insatser samt samverkan

Utbildning inom medicinsk elevhälsa föreslås inom den statliga utredningen »Bättre möjligheter på grund av studenter för att nå kunskapskraven« [49] samt besitter nyligen blivit examenskrav till speciallärare samt specialpedagoger [50].

Ibland får man intrycket för att dagens unga mår sämre än någonsin psykiskt.

Skolans pedagogiska kunskapsmål bör formuleras utifrån ett bred förståelse ifall barns kognitiva tillväxt samt förmågor.

Stödet mot unga tillsammans med neuropsykiatrisk problematik, inom struktur från resurser mot multiprofessionell analys, synen vid utvecklingsrelaterade status samt graden från myndighetssamverkan, varierar kraftigt mellan olika regioner.

nödvändigheten från samarbete besitter uppmärksammats inom den statliga utredningen »En sammanhållen god samt nära vård till ungar samt unga« [10]. ESSENCE-team (Early symptomatic syndromes eliciting neurodevelopmental clinical examinations) [42] skulle sannolikt påtagligt underlätta sådan samverkan.

Det finns flera problem att diskutera från kritisk innebörd till elevers psykiska välbefinnande såsom ligger inom händerna vid såväl Skolverket liksom professionella.

tillsammans med en nationellt, tvärprofessionellt råd skulle man behärska lägga grunden på grund av enstaka utbildningsinstitution var varenda ungar får utvecklas samt lyckas efter sina förutsättningar.

Läkartidningen.

2022;119:22020

Läkartidningen 40/2022

Lakartidningen.se