Vad är en växtvård tagg
Botanisk ordlista
Det denna plats existerar enstaka inventering ovan mening såsom existerar vanligt förekommande inom botaniken. Denna inventering bör förklara dem vanligaste begreppen såsom används då växters utseende, förökning, växtplats samt växtsätt beskrivs. enstaka sektion mening förklaras inom mer intensiv föremål eller textstycken, medan andra förklaras inom sin totalitet denna plats.
ifall något mening saknas därför går detta utmärkt för att ta upp detta vid diskussionssidan, alternativt helt enkelt lägga mot detta på denna plats. Denna skrivelse existerar dock beneath avveckling samt planeras bli ersatt tillsammans fullständiga föremål eller textstycken vid samtliga ämnen. Bidra gärna!
Ordlista
[redigera | redigera wikitext]A
[redigera | redigera wikitext]| Ord | Förklaring | |
|---|---|---|
| Abskission | fällning från ark, blommor samt frukter.
Ofta beneath effekt från detta gasformiga växthormonet eten. | |
| Abskissionsskikt | avskiljningsskikt alternativt fällningsskikt likt utbildas vid blad- samt fruktskaft. Celler upplöses samt skiktet försvagas. | |
| Adventiv | kommer ifrån latinets, adventivus samt betyder något likt bryter fram, inom botaniken enstaka planta liksom existerar temporärt inkommen.
titta adventivväxt samt adventivrot. | |
| Adventivskott | biknopp alternativt ny tillväxt såsom bildats ifrån rötter, ark alternativt stjälk, oftast efter beskärning. | |
| Aktinomorf | radiärsymmetrisk, sålunda kallas blomsymmetri liksom uppifrån förmå delas in inom numeriskt värde lika delar, tre alternativt flera gånger genom centrum. | |
| Akrokarp | bladmossa tillsammans sporkapseln högst upp vid skottet. Ofta upprättstående samt ej mattbildande (jämför pleurokarp). | |
| Alvar | eller alvarmark, existerar enstaka hedlik vegetation vid kalkhällmark, tillsammans med tunt jordlager, såsom inom land endast finns vid Öland samt Gotland. | |
| Annulus | en ring; området mellan numeriskt värde koncentriska cirklar, inom botaniken väggen runt sporgömmet liksom består från elastiska celler. | |
| Apomikt | är fenomenet för att enstaka organism förökar sig utan vare sig befruktning, meios alternativt produktion från gameter. titta apomixis. | |
| Apokarpi | Om karpellerna existerar fria ifrån varandra samt bildar flera pistiller. | |
| Art | är en term inom detta biologiskasexualsystemet, skapat från Carl von Linné, till för att kategorisera varenda vilt, växter samt mineraler. | |
| Areol | kuddliknande, små rund, tillväxtpunkt liksom taggar samt blommor växer ut ifrån vid kaktusar, samt även är kapabel bära styva hår exempelvis på en borste samt kalufs. | |
| Ax | sädesslag samt övriga växttäcke små frukter från växter sina frön inom småax. detta kunna artikel tätt packade såsom hos vete, korn, majs samt råg, samt bildar då tillsammans en ax, dock även glest placerade inom enstaka vippa likt hos havre. | |
| Axfjäll | är ett struktur från ark likt ger stöd mot blommorna inom en ax hos exempelvis viden samt starrar. | |
| Axill | bladveck, vinkeln mellan en blads ovansida samt bladets huvuddel hos växter.Adult. |
B
[redigera | redigera wikitext]| Balja | en skidliknande kapsel, bestående från en fruktblad, vilket omsluter fröna hos ärtväxterna samt bildar ett fruktbarhet. |
|---|---|
| Baljkapsel | det omslutande bladet liksom håller ihop frukten hos ärtväxter samt öppnas längs enstaka söm. |
| Bestånd | flera individer från identisk art inom ett större katalog. |
| Bikrona | ytterligare bladbildningar inom blomman, infästade inom kronbladen. Växter tillsammans tydliga bikronor existerar påsklilja samt rödblära. |
| Bladöron | utväxter nere nära bladets bas. |
| Blomblad | avser foder samt kronblad var dessa ej existerar differentierade.
vilket hos kaktusar, magnolior samt liljesläktet. |
| Blomma vid dryckesställe kvist | då blomning sker innan bladen träffar ut. |
| Blomsamling | en större ansamling från blommor hos ett planta. Flock, knippe samt klase existerar modell vid blomsamlingar. |
| Blomställning | en sektion från växten, liksom blomman alternativt enstaka grupp från blommor. |
| Borst | små tunna spröt vilket ej sticks, såsom taggar. |
| Borstudd | yttersta delen från en borstspröt likt oftast existerar ofärgat samt något vasst. |
| Botaniker | person vilket yrkesmässigt ägnar sig åt botanik. |
| Botanist | person liksom ägnar sig åt botanik, ofta såsom hobby e d. |
| Brännhår | styva borstliknande kalufs såsom nära kontakt släpper ut ett hudirriterande vätska samt går sönder, finns bland annat hos brännässlan. |
| Buske | växt likt blir vedartad likt växt, dock liksom grenar sig redan nere nära basen samt ej blir mer än tio meter upphöjd. |
| Bär | en köttig sektion vilket omsluter frösamlingen samt bildar ibland ätliga frukter.
titta exempelvis blåbär. |
C
[redigera | redigera wikitext]D
[redigera | redigera wikitext]E
[redigera | redigera wikitext]| Ekotyp | är ett ärftligt specialiserad variant (inom ett art), anpassad mot ett viss miljö dock ej avskild ifrån andra ekotyper. | |
|---|---|---|
| Elaiosom | hos frön alternativt frukter finns en särskilt område likt innehåller bland annat olja samt vilket äts från myrorna. | |
| Elater | (även elatär) en hygroskopiskt grupp vid sporer liksom underlättar spridningen. Förekommer hos fräkenväxterna. | |
| Enbyggare | se Sambyggare. | |
| Endem | förekommer endast inom en definierat region. enstaka art såsom existerar endemisk till landet förekommer sålunda endast var.
ett vanlig missförstånd existerar för att ett endem även måste äga ett små utbredning, dock detta existerar rätt för att, t. ex. till enstaka planta liksom äger nära utbredning inom Afrika dock saknas vid andra kontinenter, yttra för att den existerar endemisk på grund av Afrika. inom praktiken används dock termen oftast på grund av arter tillsammans med små utbredningar, inskränkta mot enstaka viss ö, ett viss topp etc. | |
| Enkelblommig, enkla blommor | blommor tillsammans med, till arten, naturligt antal kronblad.Appen till växtdiagnostik ger brukare tillfälle för att diagnostisera växtskyddsproblem genom för att analysera bilder såsom tagits tillsammans ett smartphone. Används vanligen bara ihop tillsammans begreppen fylldblommig alternativt dubbelblommig. Ex. ett enkelblommande ros besitter fem (eller färre) kronblad. | |
| Epidermis | Ett skyddande ytterlager vid växter samt vävnader vilket ej besitter sekundär tillväxt. Motsvarar barken (peridermis vid växter tillsammans med sekundär tillväxt. | |
| Epifyt | är växter vilket lever vid andra växter mot modell träd. Epifytiska kärlväxter förekommer maximalt inom regnskogar, medan epifytiska mossor samt lavar existerar vanligt förekommande inom dem flesta klimatzoner. | |
| Epigyn | undersittande fruktämne, vilket betyder för att hyllebladen fäster ovanför fruktämnet.
titta även hypogyn. | |
| Ettåriga växter | växter likt endast lever samt fortplantar sig beneath ett säsong. |
F
[redigera | redigera wikitext]| Fertil | som kunna föröka sig sexuellt. | |
|---|---|---|
| Fjolårsskott | bladlösa ny tillväxt såsom flora fram beneath föregående växtsäsong. | |
| Flytjord | siltjord likt äger många högt vatteninnehåll samt upphöjd kapillaritet inom kombination tillsammans med dålig kohesion. Den höga vattenhalten fullfölja marken rörlig samt instabil, inom synnerhet vid sluttningar. | |
| Foderblad | blad liksom bildar ett krans noggrann beneath kronbladen.
existerar oftast gröna alternativt bruna. | |
| Fruktgömme | den från en förblad något som har fått en viss form eller struktur flaskliknande bildning, vilken hos arterna inom starrsläktet omsluter ursprunglig honblomman samt senare den nöt liksom denna bildar. | |
| Fruktkudde | uppsvällning vid fruktträd var bär tidigare flora samt likt existerar källa mot nya blomknoppar. | |
| Fruktämne | de vävnader nära basen från blommans pistill likt senare skall forma frukten. titta bär. | |
| Fröfjäll | platta fjäll tillsammans med fröanlag spiralformigt placerade vid barrträdens honkottar, vanligen sammanväxta tillsammans täckfjäll. | |
| Fröhylle alternativt frömantel | köttigt hölje runt plantdel, ofta starkt färgat till för att attrahera fåglar. | |
| Frösådd | fortplantning genom plantdel, mot skillnad ifrån asexuell förökning genom mot modell revor alternativt sticklingar. | |
| Fröämne | de cellanlag vilket innehåller dem obefruktade äggcellerna inom fruktämnet. dem sitter inom fruktämnet. | |
| Fylldblommig, fulla blommor | blommor då antalet kron- alternativt blomblad överstiger detta till arten naturliga antalet.
Detta sker vanligen genom för att ståndare samt pistiller inom olika grad omvandlas mot kronblad alternativt genom för att själva kronbladen dubbleras. fulla blommor anses ofta vackert samt existerar vanligt bland trädgårdsväxter. dem existerar ofta sterila. | |
| Fyllokladier | bladskaft liksom blivit bladliknande samt tagit ovan själva bladskivans roll.
Förekommer bland annat hos akacior (Acacia) samt stickmyrtensläktet. |
G
[redigera | redigera wikitext]H
[redigera | redigera wikitext]| Halofyt | (av grek.hals "salt" samt phyton "växt"), saltväxt, ett flora likt lever vid starkt salthaltig mark. | |
|---|---|---|
| Halvbuske | växt var stjälken existerar vedartad nedtill samt örtartad upptill. | |
| Halvparasit | växt liksom lever delvis vid andra växter. | |
| Hamla | att ta lövrika grenar mot foder. | |
| Hanblomma | blomma vilket endast innehåller ståndare, inga pistiller. | |
| Handdelat | blad (palmatisect) existerar en handflikigt ark såsom flikigt nästan ner mot mittnerven. | |
| Handflikig | är ett bladform. dem existerar enkla likt äger tre mot flera flikar likt utgår ifrån identisk punkt. Detta motsvarar engelskans palmate. | |
| Hapaxant | en flora liksom blommar endast ett gång innan plantan dör. | |
| Heterokladi[1] | är förekomsten från grenar alternativt ny tillväxt från olika stöt hos identisk flora, mot modell långskott samt kortskott. | |
| Heterostyli | när olika individer besitter olika längd vid stiften. | |
| Hjärtblad | de ark såsom ursprunglig bildas ifrån detta groende fröet. Avviker ofta inom utseende ifrån dem vanliga bladen. | |
| Holk | ||
| Holkfjäll | fjällika växtdel runt enstaka korgblomställning. | |
| Homostyli | liklånga stift hos varenda individer från enstaka art. | |
| Honblomma | blomma likt endast innehåller pistiller, inga ståndare. | |
| Honungsblad | ofta små kronbladslika ark tillsammans nektarier. | |
| Hypanthium | Blombotten | |
| Hybrid | korsning mellan numeriskt värde arter.
förmå visa karaktärer ifrån båda alternativt ifrån nästan bara en föräldern. | |
| Hylle, hylleblad | Avser både ett blommas kronblad samt dess foderblad, vanligen var dessa ej existerar differentierade. | |
| Hypogyn | är detsamma liksom översittande fruktämne, var bota pistillen sitter ovanför hyllebladsfästena. | |
| Hårpensel | se pappus. | |
| Hänge | hängande ax. | |
| Hängefjäll | litet fjäll likt stöder blommorna inom en hänge. | |
| Högblad | små bladlika bildningar vilket sitter strax beneath blommorna. Kallas även stödblad. Dessa förmå inom flera fall äga ett ytterligare färg än övriga ark samt används då för att locka insekter mot själva blomman.
titta exempelvis Julstjärna alternativt Trillingblommor. | |
| Hölster, hölsterblad | stora, ofta kulörta högblad vilket omsluter blommorna.Varför äger enstaka sektion blommor taggar? |
I
[redigera | redigera wikitext]J
[redigera | redigera wikitext]K
[redigera | redigera wikitext]Kalk (botanik), kalkblad | termen används vanligen till blommor var foderbladen ej existerar gröna utan mer kronbladslika, alternativt var foder- samt kronblad ej existerar differentierade.
titta hylle samt blomblad. |
|---|---|
| Kalkborst | kalkblad vilket omvandlats mot hårlika bildningar. |
| Kantblomma | Kantblommor existerar blommor liksom befinner sig ytterst inom blomkorgen. dem blommor såsom sitter innanför kallas kantblommor. Blomkorg existerar den blomsterarrangemang vilket mot modell maskrosor samt prästkrage äger.
Kantblommor besitter ofta en kronblad såsom existerar många stort. ett sådan kantblomma kallas även strålblomma. |
| Kapsel (botanik) | torr bär liksom öppnas. Bildad från flera fruktblad. |
| Karpell | ett hon-fertilt ark identisk vilket fruktblad |
| Karpofor | förlängning mellan hyllebladens fäste samt fruktens. |
| Kleistogam | en självbefruktande färgglad växtdel såsom inte någonsin öppnar sig. |
| Kladod | Ett ny tillväxt alternativt ett kvist vilket tagit ovan bladets funktion, ofta genom för att bli bladliknande. |
| Klon | genetiskt lika individer likt bildats asexuellt ifrån enstaka mamma/pappa. |
| Klyvfrukt | frukt vilket faller sönder inom enfröiga, nötlika delfrukter. |
| Klängen | smala klätterorgan, omvandlade småblad alternativt grenar. |
| Knapp (botanik) | den sektion från ståndaren var pollenkornen bildas. |
| Knopp | förstadiet mot enstaka växtdel alternativt blomman innan den slagit ut. |
| Knoppfjäll | det alternativt dem fjäll liksom täcker knoppen innan den träffar ut. |
| Kolv | eller spadix existerar en ax tillsammans förtjockad stjälk. Förekommer framför allt hos kallaväxter. |
| Konnektiv | översta delen från ståndarsträngen var knapphalvorna existerar fästa. |
| Korklister | korkartade lister vid kvistar. |
| Korkporer | upphöjda, millimeterstora bildningar tillsammans smal öppning överst.
vid frukter alternativt årskvistar. |
| Kotte | fortplantningsorgan (det finns både denna samt hankottar), barrväxters (och alars) motsvarighet mot blommor. |
| Kronblad (botanik) | den inre kransen från hylleblad, likt vanligen besitter ett skyltande funktion. |
| Kumarin | väldoftande kemisk förening vilket finns inom sötväpplingar, flera växttäcke samt några måror. |
| Kärlsträng | ledningsvävnad var försändelse från dricksvatten samt näring sker. |
| Könspelare | eller gynostemium existerar en kroppsdel hos orkidéer. |
L
[redigera | redigera wikitext]M
[redigera | redigera wikitext]N
[redigera | redigera wikitext]| Naturaliserad | införd planta vilket blivit bofast samt förökar sig. |
|---|---|
| Nektar | söt vätska såsom produceras från körtlar. Lockar insekter. |
| Nektargömme | lagringsorgan på grund av nektar. Vanligen avdelning alternativt sporrar. |
| Nektarium | Körtel vilket producerar nektar. Kallas även honungskörtel. |
| Nod | området var bladet existerar fästat nära stjälken alternativt grenen. |
O
[redigera | redigera wikitext]| Oceanisk art | växt likt existerar bunden mot en milt, fuktigt vinterklimat. |
|---|
P
[redigera | redigera wikitext]R
[redigera | redigera wikitext]| Radiärsymmetrisk | (akinomorf), således kallar man ett växt såsom uppifrån är kapabel delas in inom numeriskt värde lika delar, tre alternativt flera gånger genom centrum. | |
|---|---|---|
| Radiärtaggar | de taggar likt sitter runt ett således kallad centrumtagg vid enstaka kaktus. | |
| Racemös | En blomsterarrangemang vilket existerar obegränsad, dvs. saknar toppblomma | |
| Reva | samma sak liksom utlöpare, titta detta termen. | |
| Rikkärr | närings- alternativt ofta kalkrika kärr. | |
| Rhizom | horisontell underjordisk huvuddel vilket ofta existerar beströdd tillsammans med ärr efter ark. | |
| Ris (botanik) | låg lågväxtväxt, ej högre än 30&#;cm. | |
| Rosett (botanik) | många, nästan varenda, från växtens växtdel existerar samlade vid enstaka nedsänkt punkt vid stammen samt riktade åt olika håll, ganska jämnt fördelat vid olika riktningar. | |
| Rothår | finns vid dem minsta rötterna vid ett flora. dem existerar många tunna samt suger in vätska tillsammans med närsalter inom växten (närsalterna finns upplösta inom vattnet). | |
| Rotskott | skott ifrån rötter alternativt underjordiska stamdelar. | |
| Ruderatmark | mark var den naturliga floran störts, exempelvis utfyllnader, omlastningsplatser samt upplagsplatser. |
S
[redigera | redigera wikitext]T
[redigera | redigera wikitext]| Tagg | stickande utskott tillsammans bred bas ifrån stammens yta. |
|---|---|
| Taxon | (pluralis taxa), ordnad objekt, t. ex. ett art. Taxa vid skilda nivåer sägs äga olika rang samt bildar ett skal, t.
ex. (stigande) art, släkte, familj, ordning, klass o.s.v. Trädgårdsväxter, alternativt växter inom allmänhet, existerar ett primär sektion från ekosystemet. |
| Tepal | avser foder samt kronblad var dessa ej differentierade. såsom hos kaktusar samt magnolior. |
| Torn | stickande utskott bildat ifrån en lång- alternativt kortskott alternativt ibland ifrån ombildade ark. |
| Träd | vedväxt tillsammans med huvudstam vilket förgrenar sig ursprunglig enstaka bit upp. |
| Turion | övervintringsknopp hos vattenväxter, bildas vid sensommaren. |
| Tvåbyggare | växt tillsammans enkönade blommor vid olika individer. |
| Tvååriga växter | växter såsom lever numeriskt värde växtsäsonger samt vanligen fortplantar sig den andra säsongen, bienn.Det denna plats existerar ett register ovan mening såsom existerar vanligt förekommande inom botaniken. |
U
[redigera | redigera wikitext]| Uddsmåblad, uddblad | ensamt småblad inom spetsen från en parbladigt växtdel. |
|---|---|
| Utlöpare | sidoskott ifrån växtens basaldel. Växer ovan alternativt beneath mark samt förmå artikel rotslående. |