När började tåg gå i sverige
Sveriges tåg och järnvägar.Järnvägshistoria
Järnvägshistoria avser främst tiden efter för att ånglok vid allvar började användas inom mitten från 1800-talet, dock även före dess fanns detta spårbanor till för att underlätta frakt.
Spårbanor till frakt tillsammans vagnar
[redigera | redigera wikitext]Spårbanor förekom redan inom detta forna Egypten var stenblock forslades ifrån stenbrotten mot den tidens monumentala byggen.
ett typ från spårbanor fanns likaså inom antikensGrekland, var heliga offervagnar flyttades längs tempelgatorna inom spår uthuggna inom stenläggningen. ovan sundet nära Korinth byggdes ett bro tillsammans med spår till frakt från skepp.[1]
Våra järnvägars ursprung existerar dem gruvbanor, vid vilka trälådor tillsammans flänsförsedda hjul forslade stenkol samt malm inom gruvor.
Den 5 mars 1856 gick detta inledande tåget mellan Örebro samt Nora samt den officiella trafiken började den 5 juni identisk kalenderår då tidtabellen började gälla.Den tyske mineralogen Georgius lantbrukare beskriver 1556 inom sitt verk De Re Metallica hur hundar drar vagnar inom gruvor.[1] sådana vagnar kunde även dras respektive knuffas fram vid långa syllar från virke tillsammans hjälp från mänsklig muskelkraft alternativt dras från hästar. Early Wooden Railways från M J T Lewis (1970) nämner enstaka uppfordringsbana vid räls nära Smedjebacken inom Dalarna 1698.
Denna ägde en hjul likt drivkälla.[1] inom övrigt nämns till inledande gången inom land enstaka spårbana tillsammans vagnar nära Falu koppargruva 1711.[1]
Vid en prisfall vid tackjärn inom England beneath slutet från 1700-talet började gjutjärnsplattor användas inom stället till träsyllar, samt då fördelen ur förslitningssynpunkt fanns uppenbar började gjutjärnsplattor användas mer allmänt.
Inom kreditkort visade detta sig dock för att sprödheten hos gjutjärn ej gjorde materialet mot detta ideala till järnvägsspår. Tanken uppstod då för att istället nyttja smidesjärn, samt sedan dem inledande riktiga skenorna blivit utvalsade inom England tid 1808,[1] kunna den moderna järnvägen kanske sägas äga tagit sin start.
Året innan blev tagna ett hästdriven järnväg inom Wales inom bruk till persontrafik.
Ångans tid
[redigera | redigera wikitext]Den sannolikt inledande gången man anbringade ett ångmaskin vid en rörligt fordon avsett till spårtrafik fanns 1804 nära Merthyr-Tydfil-banan inom Syd-Wales till framförandet från kolvagnar. Ångloket ägde konstruerats från Richard Trevithick.
lokomotivet slukade dock många kol samt fanns till tungt på grund av den svaga banan samt orsakade upprepade skenbrott, varför driften snart lades ned. Trevithick ägde använt glatta järnhjul vid sitt lok, dock troligen haft på grund av tungt lastade vagnar samt därför slirat vid rälsen. detta gjorde för att man inom dem konstruktioner liksom följde fick uppfattningen för att man måste tillgripa olika konstruktioner till för att utveckla friktionen.
John Blenkinsop lät 1811 bygga en lokomotiv likt framdrevs genom en kugghjul likt grep in inom enstaka bredvid en skenan utlagd kuggstång. William Brunton konstruerade 1813 en lokomotiv tillsammans 5 hästkrafter såsom genom för att "sparka" sig fram tillsammans med långa stöttor kunde färdas inom enstaka hastighet från omkring fyra kilometer inom timmen.
William Hedley lät inom samarbete tillsammans med Christopher Blackett 1813 konstruera loket Puffing Billy samt kunde tillsammans detta visa för att glatta järnhjul vid skenor kunde ge tillräckligt tillsammans med dragkraft till för att framdriva en lokomotiv. Puffing Billy fanns även detta inledande loket tillsammans ett ångpanna inom smidesjärn.[2]
George Stephenson ritade samt lät bygga sitt inledande ångdrivna lok likt 25 juli 1814 sattes inom trafik nära Killingwortgruvans järnväg utanför Newcastle.
Stephensons lok utvecklade 6 á 7 hästkrafter samt kunde dra ett vagnslast angående 30,5 ton inom ett stigning vid 1:450 inom ett hastighet från vilket högst 6 kilometer inom timmen.[2] Detta samt dem nästa sexton loken denne lät bygga till identisk gruva gick vid gjutjärnsräls.[3] han lät inom sina fortsatta konstruktioner gå vidare för att utveckla lokomotiven.
dem inledande saknade helt fjädring. Stephenson försökte sig inledningsvis vid något han kallade ångfjädrar. vid lagerboxarna placerades kolvstänger, vilkens kolvar stod inom förening tillsammans med pannans vattentryck. Ångtrycket fungerade alltså liksom fjädring. Konstruktionen blev dock misslyckad samt betalkort därefter började bärfjädrar från stål för att användas.[2]
Benämningen järnhäst vid lokomotiv finns dokumenterad sedan 1853.[4] Järnhäst användes dessförinnan vilket benämning vid en slags tortyrredskap.[5] nära järnhästens genombrott inbillade sig flera för att både vilt samt människor skulle bli dödligt förskrämda från dem ohyggliga tågvidundren, likt tillsammans med sina 30 - 40 km/tim hotade för att spränga varenda kända fartgränser.
Hönsen skulle bli oförmögna för att värpa, fåren tappa sin ull, korna vandra inom sin samt även dem trägnaste arbetshästarna skulle – liksom järnhästarna – börja skena. inom några tid plats den kniviga frågan ifall spårvidden vid mångas läppar, samt ett kyrkoherde Wennerström gav tydligt besked ifall sitt hjärtas fras ifrån riksdagens talarstol: ”Här såsom annars leder den breda /spår/vägen mot fördärvet samt ytterst mot helvetet”.[6]
Stockton‑Darlington
[redigera | redigera wikitext]Ett engelskt regeringsbeslut 1821 tillät byggandet från enstaka järnväg mellan stad i kalifornien samt Darlington såsom transportlänk till områdets varenda kolgruvor.
detta fanns tänkt för att hästdragna vagnar skulle framföras vid räls från metall. Stephenson blev kontaktad, samt han påbörjade utstakandet från banan redan identisk tid, dock han ägde inga reflektioner vid för att utföra bruk från hästar. Samtidigt avtalade denne nämligen enstaka mekanisk verkstad såsom skulle bygga detta lok han ämnade nyttja.
Välkommen vid enstaka utflykt genom den svenska järnvägens historia.Fyra tid senare fanns järnvägen samt loket klara. Loket kallades mot enstaka start Active dock namnet ändrades inom vykort mot Locomotion. Järnvägen invigdes den 27 september 1825; Stephenson egen körde loket. Detta drog vagnar tillsammans kol samt mjöl tillsammans med ett sammanlagd vikt från 80 ton samt höll enstaka snitthastighet från 7 km/tim.
Topphastigheten vid enstaka begränsad sträcka fanns dock 39 km/tim. betalkort senare byggdes enstaka passagerarvagn likt kopplades mot tågsettet. ett assemblage höga dignitärer blev dem inledande människor inom världen för att agera resenär vid ett ångloksdrivet järnvägsfordon.
Ytterligare enstaka linje byggdes, denna gång tillsammans med räls från smidesjärn.
Järnvägar samt järnvägsfordon började användas inom start från 1800-talet.Stephenson valde spårvidden mot 4 tramp 8½ tum, detta önskar yttra 1435 millimeter, samt detta blev ej bara standardspårvidden inom England utan inom bota världen.[3]
Liverpool‑Manchester
[redigera | redigera wikitext]Redan nära byggandet från Stockton‑Darlington‑linjen upptäckte Stephenson för att minsta stigning försinkade tåget avsevärt.[7] Dessutom innebar varenda nedförslut för att lokets många enkla bromsar inom princip blev värdelösa.
han insåg för att varenda tåglinje måste byggas således plan detta bara fanns möjligt. Detta synsätt överförde han inom därför massiv utsträckning likt detta lät sig utföra nära varenda fräsch tåglinje.[3]
Vid byggandet från Liverpool‑Manchester‑banan utlystes ett pristävling angående vem såsom kunde bygga detta bästa samt maximalt allsidiga loket.
samtliga deltagande lok skulle köras beneath olika förutsättningar beneath ett hel sju dagar. ursprunglig därefter skulle enstaka vinnare koras. Stephensons "Rocket" vann, dock mot massiv sektion från ren tur. Hans allvarligaste konkurrent, den svenske ingenjören John Ericssons lok "Novelty" ledde stort, dock pausade plötsligt vid bas från en maskinhaveri.[8]
Stephensons lok överträffade uppenbart dem uppställda tävlingsvillkoren.
Därmed kunde problemet tillsammans dragkraften anses artikel löst. Liverpool-Manchester-banan, liksom blev den inledande europeiska järnvägen på grund av persontrafik, öppnades på grund av allmänheten 15 september 1830.
De tidiga lokomotiven ägde huvudsakligen sina cylindrar inom lodrätt läge. Stephenson ägde dock inom sina senare lokomotiv låtit cylindrarnas läge ändras mot en alltmer nära lodrätt läge.
I land byggde samt kontrollerade Statens Järnvägar (SJ) stambanorna medan lokala banor sköttes från privata (ofta delvis kommunägda) företag.Timothy Hackworth, såsom 1829 deltagit inom pristävlingen på grund av Liverpool‑Manchester‑banan tillsammans loket Sanspareil lät 1830 konstruera en lok tillsammans med cylindrarna inom fullt vågrätt läge beneath pannan mellan hjulen, något liksom sedan kom för att bli standard på grund av varenda framtida ånglok.[9]
Efter invigningen från banan Stockton-Darlington tillkom snabbt nya järnvägar.
1833 beslutades ifall bygget från Grand Junction Railway vilket sammanband Liverpool & Manchester tillsammans Birmingham, identisk tid även banan mellan Birmingham samt London. 1834 beslutades ifall en järnvägsbygge mellan London samt Southamton. 1835 påbörjades bygget från Great Western Railway.[10]
Europeiska kontinenten samt USA
[redigera | redigera wikitext]I USA öppnades 7 oktober 1827 ett hästdragen järnväg på grund av frakt från granitblock ifrån Wuincy mot Milton, enstaka allmän godstransporterande hästdragen järnväg öppnades 24 femte månaden i året 1830 mellan Baltimore samt Ellicott's Mill.
1825 ägde enstaka små ångjärnväg anlagts vid en cirkelrunt spår nära överste John Stevens bostad inom Hoboken, New Jersey. 1829 importerades en engelskt lok, Stourbridge Lion. 1830 bygges loket Tom Thumb från Peter Cooper inom New York. 25 månad 1830 öppnade South Carolina Railroad den inledande linje tillsammans reguljär trafik tillsammans ångloket Best Friend of Charleston.[11] 1836 invigdes ett järnväg inom Kanada mellan Lapraire samt Saint John.[12] Marc Seguin byggde detta inledande franska ånglokomotivet 1829.
ett hästdragen järnväg ägde öppnats redan 1827 mellan Saint-Étienne samt Andrézieux, dock började ej tillsammans passagerartrafik förrän 1832. Den inledande passagerarlinjen inom Europa plats troligen den 13 kilometer långa sträckningen Dudweis-Trojanov inom Österrike, öppnad 7 september 1827.[12] dem inledande järnvägarna tillsammans med ångdrift vid kontinenten blev dels den mellan Bryssel samt Malines, öppnad inom femte månaden i året 1835, dels den mellan Nürnberg samt Fürth, öppnad inom månad 1835.
Efter dessa började järnvägar byggas snart sagt överallt inom Europa.
Västra Stambanan började byggas 1856 samt plats ljus 1862.1839 öppnades enstaka linje mellan Amsterdam samt Haarlem inom Nederländerna. 1839 öppnas ett linje mellan Neapel samt Portici inom Italien. inom Spanien beslutades 1844 angående anläggandet från enstaka järnvägslinje samt 1848 öppnades sträckan Barcelona-Mataró. inom Ryssland öppnades 1836 ett linje mellan Pavlovsk samt Tsarskoye Selo, 1843 påbörjades linje mellan Sankt Petersburg samt Moskva såsom öppnades inom sin totalitet 1851.
1847 öppnade Schweiz samt land sina inledande järnvägslinjer, 1854 tillkom den inledande inom Norge.[13]
Sverige
[redigera | redigera wikitext]I landet plats man ursprunglig avvaktande.
Sveriges järnvägshistoria.inom detta glest befolkade landet skulle byggandet från en någorlunda vältäckande järnvägsnät bli många kostsamt. Dessutom fanns ångbåtslinjer liksom redan ansågs liksom snabba. Efter några års diskussioner avgjorde man vid 1850-talet för att bygga numeriskt värde statliga stambanor: Göteborg-Stockholm samt Falköping-Malmö (Västra samt Södra stambanan).
Samtidigt beslutades för att privata samt kommunala bolag skulle ett fåtal bygga anknytande sidobanor mot stambanorna. Sveriges inledande lokdrivna järnbana plats emellertid privat samt öppnades 5 mars 1856 mellan Örebro samt Nora (Nora-Ervalla Järnväg samt Köping-Hults Järnväg). Västra Stambanan började byggas 1856 samt fanns ljus 1862. Både Norge samt land förekom landet tillsammans för att hinna inviga sina inledande järnvägar.
Staten valde för att undvika för att bygga stambanorna nära landremsa vid havet, utan istället inom inlandet var ej ångbåtar fanns, var dem fanns skyddade ifrån militära angrepp.
El samt diesel
[redigera | redigera wikitext]Ångloken besitter mött konkurrens ifrån ellok samt diesellok. Elloken kräver för att järnvägen elektrifieras, genom för att man bygger ett kontaktledning längs spåret.
Redan 1874 nedsänkt landet inom höjdpunkt inom Europa då detta gällde antalet kilometer järnväg per invånare (vilket oss ännu gör).Elektrifieringen fordrade ytterligare investeringar. Elloken fanns många mer prisvärd inom drift än ånglok, vilket inom ett sektion länder (i inledande grabb dem tillsammans prisvärd el såsom Sverige) skapade ett storskalig elektrifiering beneath cirka 1920–1950. Cirka 1950 tog dieseldriften ovan ifrån ångdriften samt detta fick elektrifieringen för att avstanna.
Höghastighetståg
[redigera | redigera wikitext]Maglevtåg
[redigera | redigera wikitext]- 1989 - provkörning från maglevtåg till passagerartrafik började inom Berlin samt allmän drift startade 1991, dock avslutades senare identisk tid vid bas från ändrade trafikmönster efter Berlinmurens fall, titta M-Bahn.
- 2002 - Maglevtrafik öppnades inom Shanghai mellan Longyang Road samt Shanghais flygplats.
- 2015 - Hastighetsrekord 603 km/h uppnåddes inom Japan från JR-Maglev
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [abcde] Järnvägar inom historien 25/3 2008Arkiverad 12 augusti 2010 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^ [abc] "Uppfinningarnas" redaktion, red (1925). Uppfinningarna.
Bd 1. Malmö: Baltiska förlaget AB. sid. 34-39
- ^ [abc] Hunter, Davies (1975). George Stephenson. Weidenfeld and Nicolson. ISBN 0-297-76934-0
- ^BREMER NVerld. 2: 228
- ^SCHRODERUS Os. 1: 253 (1635)
- ^Skenmanövrer samt rallarsvingar, krönika från Mats Parner[död länk]
- ^Smiles, Samuel (1857). The Life of George Stephenson.
London
- ^Beijer, Malte; Granér G, ökar E B (1949.). Ångloklära.. Kungliga Järnvägsstyrelsen
- ^"Uppfinningarnas" redaktion, red (1925). Uppfinningarna. Bd 1. Malmö: Baltiska förlaget AB. sid. 43
- ^Järnvägståg, John R. Day s. 15.
- ^Järnvägståg, John R.
Day s. 13–19.
- ^ [ab] Järnvägståg, John R. Day s. 22.
- ^Järnvägståg, John R. Day s. 13–22.