Hur gick det till när columbus upptäckte amerika
Europeiska koloniseringen från Amerika
Europeiska koloniseringen från Amerika inleddes tillsammans med Christofer Columbus inledande utflykt ovan Atlanten mot Amerika ifrån Sevilla 1492. Columbus sökte tillsammans fartyget Santa Maria tillsammans tillsammans numeriskt värde andra ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig sjövägen mot Indien.
Man kände mot landvägen, samt visste för att detta fanns ocean utanför Indien, dock man visste ej hur man kom dit sjöledes. då Columbus kom fram mot Karibien fanns denne övertygad ifall för att detta fanns mot Indien denne kommit. Därav namnet Västindien vid området samt indianer till befolkningen. då man fick ett förbättrad foto från geografin blev Columbus utsedd mot ståthållare ovan dem nya territorierna.
Columbus fanns ej den förste europé såsom besökte Amerika, dock han brukar ändå kallas Amerikas upptäckare. denne gjorde senare flera resor ovan Atlanten. Columbus brukar betraktas likt ett föredömlig sjöfarare dock plats ett urusel administratör samt blev fråntagen sin ståthållaretitel kalenderår 1500.
Samtidigt liksom européerna började kolonisera Amerika försökte sydamerikanska indianstammar, liksom själva kallade sig kariber, erövra dem västindiska öarna – därför kom denna övärld för att kallas till Karibien.
Européerna utrotade inom detta närmaste kariberna. dem kvarvarande resterna drevs igen mot detta zon oss inom solens tid kallar Venezuela. Kariberna sades existera människoätare, samt Columbus kallade dem caribales, vilket anses existera ursprunget mot begreppet kannibal.
Europeiska gäst samt upptäcktsresande
[redigera | redigera wikitext]I skrifter ifrån antiken påträffas enstaka sektion sägner angående ett ö långt borta inom Atlanten.[1] Även hos kinesiska författare ifrån 5:e århundradet e.Kr.
finns beskrivningar ifall kontakter mellan Kina samt en stort nation, Fu-sang, vilket vissa besitter velat känna igen tillsammans med Amerika. Dessa beskrivningar existerar dock inga pålitliga bevis till kontakter mellan dessa civilisationer samt Nordamerika.
Den inledande säkert kända upptäckten från Nordamerika från gäst ifrån enstaka ytterligare kontinent stod vikingarna för.[1] enstaka från dem inledande isländska kolonisterna, Leif Eriksson (även kallad Leif den lycklige, likt mot Erik röde), blev vid våren kalenderår 1000 beneath enstaka utflykt ifrån Norge mot Grönland vinddriven mot en okänt nation inom väster.
Året efter genomfördes beneath hans ledning enstaka expedition dit, dock den misslyckades samt kom inte någonsin fram. kalenderår 1003 genomfördes ett färsk färd dit, beneath isländaren Thorfinn Karlsefni, såsom nådde Helluland ("klipplandet", sannolikt Labradorhalvön), Markland ("skogslandet", sannolikt Newfoundland) samt Vinland (sannolikt Nova Scotia tillsammans med Kap Bretonön).
vid sommaren 1006 återvände man mot Grönland. Inga isländska källor talar ifall något nytt kolonisationsförsök, dock däremot lär Grönlands förste biskop, Erik Gnupsson, 1121 äga "dragit ut för att söka Vinland", samt kalenderår 1371 omtalas för att detta mot Island kom en litet ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig, vilket varit inom Markland. Upptäckten från Nordamerika blev emellertid bortglömd vid Island,[2] samt även ifall Christofer Columbus varit var, torde han knappast äga hört någon historia angående dessa gamla upptäcktsresor.
Den andra europeiska upptäckten från Amerika berodde vid önskemål angående för att hitta enstaka västlig väg mot Indien.[1] Den förste likt föreslagit denna program, plats den florentinske läkaren Paolo ravin Pozzo Toscanelli, såsom tid 1474 sände enstaka program han ägde utarbetat, tillsammans tillsammans med ett landskapsbild, mot Portugal.
Den identisk kalenderår mot Portugal invandrade genuesarenChristofer Columbus fick lyssna angående detta, skaffade sig kopia från Toscanellis landskapsbild samt program samt lade kurera sin energi vid för att realisera denna koncept. Slutligen erhöll han från Kastiliens drottning Isabella inom nödvändiga ekonomiska medel för att utrusta tre små ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig.
Tidigt vid morgonen den 3 augusti gav dem sig iväg.denne avseglade 3 augusti 1492 ifrån Palos dem la Fronteras hamn samt landsteg 12 oktober vid ön Guanahani, ett från Bahamas-öarna (sannolikt den nuvarande San Salvador). vid identisk utflykt upptäcktes Kuba samt Haiti (Hispaniola). vid sin andra utflykt 1493, upptäckte Columbus flera från Små Antillerna samt Puerto Rico samt Jamaica, vid sin tredjeplats utflykt (1498) Trinidad samt Orinocos mynning, vid sin fjärde samt sista (1502) Honduras samt Darién.
Columbus resor gick alltså mot Karibien, Centralamerika samt nordöstlig delen från Sydamerika. Redan innan Columbus nått Syd- samt Centralamerikas fastland, ägde dock venetianaren Giovanni Caboto (på engelska Johan Cabot) beneath enstaka upptäcktsfärd till engelsk räkning (1497) nått Labradorhalvön samt Newfoundland. Cabot blev alltså den förste europé efter vikingarna likt tog sig mot detta nordamerikanska fastlandet.
Fler andra besättning följde inom Columbus spår. ett från dessa plats Amerigo Vespucci, såsom reste mot delar från den sydamerikanska landremsa vid havet samt liksom skrev den inledande beskrivningen från detta nya landet, vilket även kom för att ett fåtal hans namn.[1] Den inledande viktiga erövringen vid fastlandet gjorde spanjorerna beneath Hernán Cortés, liksom 1518–1521 erövrade Mexiko samt vilket styresman inom detta nation sände expeditioner både ned inom dem inre delarna från Centralamerika samt sjövägen utefter Stillahavskusten åt norr.
ifrån Mexico genomfördes sedan även landexpeditioner inåt Nordamerika. vid ett sådan expedition tågade Francisco Vázquez dem Coronado 1540–1542 ovan prärierna ända upp mot Kansas, dock då denna expeditionen avgjorde för att detta ej fanns guld inom dessa trakter, förlorade spanjorerna intresset för att tränga fram längre åt detta håll. Norra landremsa vid havet från Mexikanska golfen utforskades 1519–1520 från Francisco dem Garay.
1526 kom Ayllon fram mot Charlestonfloden, samt Hernando dem Soto genomförde 1539–1541 ett expedition ifrån Florida genom Georgia samt Alabama mot stat i usa samt sedan inom båtar utför Mississippifloden. Därefter upphörde spanjorernas upptäcktsresor åt detta håll.
Efter spanjorerna började istället människor ifrån andra europeiska länder besöka dessa områden inom Nordamerika.
På sin andra utflykt 1493, upptäckte Columbus flera från Små Antillerna samt Puerto Rico samt Jamaica, vid sin tredjeplats utflykt (1498) Trinidad samt Orinocos mynning, vid sin fjärde samt sista (1502) Honduras samt Darién.ifrån England företog Sebastiano Caboto 1503 ett utflykt mot Nordamerika. numeriskt värde portugiser tillsammans med namnet Corte-Real ägde redan 1500–1502 seglat utefter den nordamerikanska landremsa vid havet, möjligen ända upp mot Baffins vik; namnet Labrador existerar portugisiskt. Giovanni da Verrazano, florentinare inom fransk service, seglade 1523 längs landremsa vid havet mellan 30° samt 50° nordlig bredd samt gav Rhode Island dess namn.
Fransmannen Jacques Cartier upptäckte 1534–1535 Saint Lawrenceviken samt Saint Lawrencefloden, likt han seglade uppför mot nuvarande Québec. Detta gav anledning mot franska kolonisationsförsök inom dessa trakter, dock dem lyckades ursprunglig inom start från 1600-talet, då Samuel dem Champlain lade grunden mot detta franska Kanada.
Även detta arktiska Nordamerika blef objekt till upptäcktsresor, likt berodde vid strävandet för att på denna plats leta efter ett genomfartsväg mot Indien.[1] Den förste, likt gjort sig en namn beneath dessa resor, plats engelsmannen Martin Frobisher (1576–1578).
Efter en kreditkort uppehåll vid Jamaica seglade Columbus mot Centralamerika samt anlände mot Guanaja (Isla dem Pinos) inom Islas dem la Bahía utanför Honduras kust 30 juli.Hans landsman John Davis nådde vid sin sista utflykt (1587) trakten från Upernavik vid Grönland. Engelsmannen Henry Hudson seglade inom holländsk arbete eller position inom en organisation 1609 utefter Nordamerikas kust ifrån 44° 58’ mot 35° 41’ nordlig bredd samt tog sig inom samband tillsammans detta inom båt uppför den stora älv, liksom för tillfället kallas Hudsonfloden.
nära flodens mynning grundade holländarna året efter staden Nya Amsterdam, vid platsen från detta senare New York. tid 1610 trängde denne genom Hudsonsundet in inom Hudsonviken. William Baffin nådde vid sin sista utflykt, 1615, genom Baffinbukten fram mot Lancastersundet, den verkliga "nordvästpassagen", dock hindrades från fryst vatten för att anlända längre.
Efter detta upphörde forskningarna inom dessa trakter inom numeriskt värde århundraden.
Nordamerikas inre blev beneath 1600-talet mer kändt särskilt genom fransmännen, liksom ifrån Kanada framträngde mot dem stora sjöarna.[3] 1640 nådde jesuitpatern Bréboeuf fram mot Niagarafloden, samt 1664 kom jesuiten Mesnard mot Övre stort insjövatten.
ifrån Michigansjön framträngde pater Marquette 1673 mot Mississippifloden, samt tid 1678 reste René Robert Cavelier dem La Salle utför kurera denna älv mot dess mynning. detta stora region vilket denne passerade, kallades Louisiana samt blev tagna inom ägande på grund av land i västeuropa.
Nordamerika
[redigera | redigera wikitext]England
[redigera | redigera wikitext]Nya England hette Englands koloni inom Amerika.
Nya England nedsänkt norr ifall Nya land samt Nya Nederländerna. Engelsmännen plats ett betydande sektion till koloniseringen från Nordamerika, samt grundlade bland annat Boston.
The explorer Christopher Columbus made fyra voyages across the Atlantic Ocean from Spain: in 1492, 1493, 1498 and 1502.Frankrike
[redigera | redigera wikitext]Fransmännen slog sig ned inom detta likt idag existerar Louisiana, inom södra delen från Nordamerika, samt även inom dagens Québec, Kanada.
Sverige
[redigera | redigera wikitext]Även land ägde beneath ett period enstaka små ägande, Nya landet. land skaffade sig vid Axel Oxenstiernas beställning 1638 mark på grund av denna koloni vid fredlig väg genom inköp ifrån Delaware-indianerna.
Projektet stöddes från Clas Fleming. dem inledande svenskarna anlände tillsammans skeppen Kalmare Nyckel samt Fågel Grip. Holländarna, såsom ägde koloni intill, gjorde efter begränsad tidsperiod krav vid detta svenska området.
Christofer Columbus plats ett italiensk sjöfarare likt vid enstaka utflykt västerut ovan Atlanten kom mot Amerika kalenderår 1492.Efter många bråk, samt mot slut tillsammans med holländska kanoner riktade mot detta svenska Fort Christina (nutida Wilmington) kapitulerade 1655 den lilla svenska garnisonen angående 30 man inför den holländska övermakten angående ovan 500 man. dem flesta svenska kolonisatörerna pausade kvar beneath den holländska tiden, samt även sedan Storbritannien senare övertagit styret.
då Delaware slutligen förklarade sig självständigt beräknades ättlingar mot dem ursprungliga invandrarna ifrån land uppgå mot ungefär 20 000.
Vid platsen till nuvarande Philadelphia uppfördes fästningen Fort Nya götet.
Det gick för att ta sig sjövägen ifrån Kanarieöarna mot Indien dock ack vilket denne bedrog sig.då 300-årsminnet från Nya Sveriges grundande firades 1938 avtäcktes inom Wilmington Delawaremonumentet, skapat från skulptörenCarl Milles. inom anslutning mot 300-årsminnet utgav svenska Postverket enstaka serie frimärken tillsammans motiv tillsammans anknytning mot Nya land. Dagens Delaware ägde 1957 ungefär 0,4 milj invånare, 2003 ägde invånarantalet ökat mot ca 0,8 milj.
Nederländerna
[redigera | redigera wikitext]Ryssland (Alaska)
[redigera | redigera wikitext]Mellan- samt Centralamerika
[redigera | redigera wikitext]Spanien
[redigera | redigera wikitext]Kurland
[redigera | redigera wikitext]Hertigdömet Kurland fanns den minsta nationen för att kolonisera Amerika, samt ägde enstaka kortlivad koloni inom Tobago mellan 1654 samt 1659, samt återigen mellan 1660 samt 1689.
Sverige
[redigera | redigera wikitext]Sverige köpte 1784 ön Saint-Barthélemy inom Karibien från land i västeuropa. Ön saknade naturtillgångar samt ägde ont ifall vatten. Ursprungsbefolkningen levde inom huvudsak vid fiske samt salt-tillverkning. Ön blev dock beneath svensk ledning ett ganska massiv samt lyckad frihamn tillsammans huvudorten Gustavia.
Man införde särskilda regler mot förmån på grund av handel med slavar, särskilt ifrån Angola inom Afrika.
Ingenting fanns sig likt efter för att Christofer Columbus upptäckt Amerika.En kreditkort period (1813-1814) tillhörde , såsom ett resultat från turbulensen kring Napoleonkrigen, kurera Guadeloupe-området var Saint Barthélemy ingår, land. England ägde erövrat detta från land i västeuropa samt skänkte detta mot land likt tackar till Sveriges medverkan vid engelsk blad. Guadeloupe (exklusive Saint Barthélemy) lämnades strax åter mot land i västeuropa, samt vilket kompensation betalade land i västeuropa mot landet 24 miljoner franc, vilket bildade den än inom solens tid befintlig Guadeloupefonden beneath svenska statens förvaltning.
Sveriges finanser plats beneath 1800-talet usla, samt på grund av för att skrapa ihop lite valuta såldes ön 1877 åter mot land i västeuropa, dit den ännu hör samt tillsammans tillsammans några andra västindiska småöar bildar en eget département.
Nederländerna
[redigera | redigera wikitext]Sint Maarten
[redigera | redigera wikitext]Ön Saint Martin delades 1648 upp inom ett fransk sektion samt ett nederländsk sektion.
Sydamerika
[redigera | redigera wikitext]Spanien (de västra delarna)
[redigera | redigera wikitext]Spanjorerna for våldsamt fram tillsammans med dem fruktade conquistadorerna samt utrotade inkafolkets högtstående traditioner samt stal deras guld.
Portugal (de östra delarna)
[redigera | redigera wikitext]Spanien samt Portugal ingick inom Tordesillasfördraget beneath överinseende från påven Alexander oss likt delade upp den okända delen från världen emellan sig längs meridianen vilket löper 370 sjömil väster ifall Kap Verde.
Allt nation väster ifall meridianen skulle tillhöra Spanien samt detta öster angående den blev portugisiskt. Brasilien blev ett portugisisk koloni efter för att Pedro Álvarez Cabral upptäckte kontinenten kalenderår 1500. Självständighet utropades 1822 tillsammans Peter inom likt kejsare.
Monarkin störtades samt republik infördes 1889. Efter enstaka militärkupp 1964 tog militären makten samt styrde landet mot 1985 då demokratiskaval åter kunde behållas.
Tyskland
[redigera | redigera wikitext]Den tyska koloniseringen från Amerika bestod från en inom stort misslyckat försök för att kolonisera Venezuela beneath 1500-talet.
England
[redigera | redigera wikitext]Falklandsöarna
[redigera | redigera wikitext]Falklandsöarna tillhör i enlighet med internationellt erkännande Storbritannien, dock Argentina, liksom kallar ögruppen Islas Malvinas, äger gjort krav vid området. Detta ledde mot en kreditkort konflikt beneath Margaret Thatchers premiärministertid.
Storbritannien avgick tillsammans med segern.
Nederländerna
[redigera | redigera wikitext]Nederländska Guyana
[redigera | redigera wikitext]Columbus siktade Guyanas kust 1498 beneath sin tredjeplats utflykt mot Amerika, dock holländarna plats dem inledande européerna såsom bosatte sig inom vilket likt idag utgör Guyana. Nederländerna ägde blivit oberoende ifrån Spanien inom slutet från 1500-talet samt ägde tidigt vid 1600-talet planta fram såsom ett kommersiell kraft, tillsammans köp tillsammans med oerfarna engelska samt franska kolonier vid Små Antillerna.
1616 byggde holländarna den inledande bosättningen inom Guyana, enstaka handelsplats 25 kilometer uppströms ifrån Essequiboflodens mynning. andra bosättningar följde, mot största delen några ett fåtal kilometer inåt landet nära dem stora floderna. detta start syftet tillsammans dem holländska bosättningarna plats affär tillsammans ursprungsbefolkningen. dem holländska strävandena ändrades dock snart mot för att förvärva territorier då andra europeiska krafter skapade kolonier vid andra platser inom Karibien.
Trots för att spanjorerna, liksom periodvis sände ut trupper inom bota område, gjorde krav vid Guyana, tog holländarna kontrollen ovan distrikt tidigt vid 1600-talet. Den holländska suveräniteten erkändes officiellt inom freden inom Münster såsom skrevs beneath 1648.
Utbytet mellan Gamla samt Nya Världen
[redigera | redigera wikitext]Många varelse samt växter blev tagna ifrån Europa mot Amerika samt ifrån Amerika mot Europa.
Européerna tog tillsammans sig varelse liksom hästar, getter, katter, höns, mulor samt nötkreatur mot Amerika, vilket plats varelse liksom fanns nya på grund av Amerika. flera från djuren förökade sig även snabbt, man kunde titta hjordar från mot modell får långt ifrån platsen var dem inledningsvis kom mot Amerika. Dessutom började indianerna nyttja sig från hästar samt förtära nötkött.
Européerna förde även ovan växter ifrån den Gamla världen mot Amerika, mot modell vete, sockerrör, bananer samt citron. ifrån Amerika förde man ovan majs, frön från växter ofta använda som mat, rotfrukt samt tomater mot den Gamla världen. Dessa odlade växter förändrade matvanorna inom den Gamla världen. Kakao, enstaka ytterligare gröda liksom något som har transporterats eller flyttats ovan ifrån Amerika, förändrade helt den Europeiska konfekttillverkningen genom för att presentera choklad inom Europa.
Dessutom något som har transporterats eller flyttats flera sjukdomar ifrån den Gamla världen mot den Nya världen, såsom sjukdom, barnsjukdom, böldpest, tyfus, kolera, malaria samt många annat. Eventuellt kunna syfilis äga varit ett sjukdom vilket kom ifrån den nya världen mot den gamla världen, dock vetenskapsman existerar osäkra ifall sjukdomens ursprung.[4]
Utbytet besitter kommit för att kallas detta columbianska utbytet efter Christofer Columbus.