Där dog erik den xiv

Erik XIV, född 13 december1533 vid Tre Kronor, död 26 februari1577 vid Örbyhus slott, fanns Sveriges monark mellan 1560 samt 1568. liksom monark tog denne norra land i baltikum beneath sitt beskydd samt inledde detta förödande nordiska sjuårskriget tillsammans land.

enstaka period från sinnessjukdom inleddes tillsammans med Sturemorden 1567, samt fastän Erik XIV senare tillfrisknade bidrog detta mot för att denne året därpå avsattes samt efterträddes från sin broder Johan III. Denne höll honom inledningsvis fången dock beordrade troligen mot senaste för att han skulle dödas genom förgiftning.

Erik XIV fanns son mot Gustav Vasa samt Katarina från Sachsen-Lauenburg.

han härstammade genom sin mor ifrån såväl Erikska ätten såsom Bjälboätten. Katarina från Sachsen-Lauenburg härstammade ifrån Ingeborg Birgersdotter, dotter mot Birger jarl samt prinsessan Ingeborg Eriksdotter från landet. Ingeborg Birgersdotter gifte sig tid 1270 tillsammans hertigJohan inom från Sachsen-Lauenburg. Erik fanns vidare halvbror mot Johan III samt Karl IX samt onkel mot Sigismund samt Gustav II Adolf.

denne gifte sig inom juli 1568 tillsammans Karin Månsdotter (1550–1612).

Erik XIV plats inspirerad från Johannes Magnus historiska verk saga dem omnibus Gothorum Sveonumque regibus vilket innehöll enstaka utdragen rad påhittade kungar tillsammans med namnen Erik samt Karl. Erik XIV accepterade detta liksom historisk sanning samt antog detta höga talet XIV (14) liksom sitt regentnummer till för att visa vilken utdragen samt ärorik bakgrund landet ägde (hans broder Karl IX gjorde detsamma då han blev kung).

vid den vedertagna listan ovan Sveriges regenter finns ej tretton kungar tillsammans med namnet Erik före Erik XIV, utan såsom maximalt åtta. Numret XIV följer ej heller strikt Johannes Magnus regentlängd, vilket innehåller tolv kungar tillsammans med namnet Erik dock exkluderar Erik Magnusson från land.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Barn- samt ungdomsår

[redigera | redigera wikitext]

Erik XIV föddes vid slottet Tre Kronor klockan 9 vid aftonen lördagen den 13 månad 1533.

Före numeriskt värde års ålder förlorade han sin mor, samt innan han ännu fyllt tre ägde han fått ett styvmor, Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud). Erik fick enstaka ytterst god uppfostran. Hans förste pedagog blev den lärde tysken Georg Norman, vars tjänster dock snabbt behövdes vid andra håll inom den svenska offentlig förvaltning.

han ersattes från den franske kalvinistenDionysius Beurreus, likt även undervisade Eriks broder Johan, samt verkar äga varit uppskattad från båda. Även Olaus Canuti Helsingius tjänade såsom prinsens informator.

Erik nådde höjden från sin tids bildning: denne ägde utmärkta insikter inom främmande tungomål samt matematik, fanns väl bevandrad inom bakgrund samt skrev tillsammans ett smakförmåga samt enstaka tydlighet, liksom röjde hans förtroliga bekantskap tillsammans retoriken samt logiken.

han plats även välbevandrad inom astrologi. denne plats dessutom enstaka mästare inom ridderliga idrotter, sjöng samt spelade (luta) väl samt kunde teckna skickligt. Framträdande dåliga attribut hos Erik fanns hans koleriska samt misstänksamma läggning, vilket även uppvisades från såväl hans far såsom hans bröder.

Kung Gustav skrev sitt testamente 1557 samt delade upp riket inom ärftliga hertigdömen åt sina söner.

Johan ägde redan året innan blivit tilldelad mot hertig ovan land i norden samt manliga barn Magnus samt Karl fick för tillfället sina hertigdömen. ifrån detta för att Erik började uppträda offentligt, kallades han "utvald konung" (men efter riksdagen inom huvudstaden 1560 blev han Sveriges "arvkonung"). kalenderår 1557 fick Erik likt hertig Kalmar samt Kronobergs län samt Öland inom förläning (vartill 1559 kom Tjust) samt höll därefter sitt hov inom Kalmar.

Bland andra fick Jöran Persson var sin fristad, efter för att denne blivit förvisad från monark Gustav ifrån hovet inom huvudstaden. inom Kalmar lade han grunden mot sitt påverkan hos Erik.

Den försiktige samt konservative gamle kungen kom ofta inom konflikt tillsammans sin snabbtänkte samt bildade äldste son, såsom ville modernisera riket samt ej fanns lika sparsam vilket kungen.

dock kungen oroades även väl därför många från hertig Johans obetänksamma samt självsvåldiga politik gentemot Livland, Ryssland samt Polen. Riktigt rasande blev kungen ovan hanteringen från den tidens stora skandal, "bullret inom Vadstena". Skandalen skedde efter bröllopet 1559 mellan hertigarnas systra prinsessan Katarina Gustavsdotter Vasa samt greve Edzard II från Ostfriesland, då julfirande vidtog vid Vadstena slott.

Brudgummens broder greve Johan ertappades därvid vid nattligt mottagning inom brudens systers, den sköna prinsessan Cecilias vilorum, blev haffad samt kastad inom tornet. Kungen blev rasande framför allt vid hertig Erik egen till för att han gjort offentlig sak från enstaka incident liksom borde äga stannat inom familjen.

Skulle hans döttrar bli ett visa ovan all Europa?

Eriks lättsinniga liv ingav fadern allvarliga oro. Sonen betedde sig hånfullt samt trotsigt mot den gamle kungen samt svarade ett gång vid dennes förebråelser tillsammans med enstaka uppmaning för att Gustav Vasa ej borde nedteckna mot "arvkonungen" vid identisk sätt liksom denne skrev mot sina fogdar.^[2] Allra maximalt motbjudande fanns detta dock till Gustav Vasa för att bevittna sonens nyckfullhet samt instabila sinnelag.

Bittert utgöt denne sig ovan sonens "barnsliga samt kvinnliga affekt". "Gud förbarme sig däröver", skrev han nära en situation, "att din affekt skall plats således massiv, för att denne skall föra både dig, oss alle samt vårt kära fädernesland uti allsomstörste fördärv samt undergång."^[2]

Redan före Gustav Vasas död ägde Erik även perioder från sjuklig misstänksamhet mot sin omgivning.

Misstänksamheten riktade sig även mot fadern, liksom denne spionerade vid via ombud. Gustav fick vetskap angående detta samt beklagade sig inom en meddelande mot Johan ovan dem "paddor" liksom Erik ägde hos sig, samt liksom underblåste hans naturliga misstänksamhet.^[3] inom en skrivelse mot Erik skrev Gustav för att han hoppades för att Gud skulle titta mot för att sonen ej blev "förd ifrån allt mänskligt förnuft samt in uppå all vilket största fördärv samt galenskap".^[4]

Då monark Gustav började bli äldre måste arvingarna organisera till framtiden.

Hertig Erik behövde titta sig angående efter ett passande framtida drottning. Hans mormor Katarina från Braunschweig-Wolfenbüttel, änkehertiginna från Sachsen-Lauenburg, liksom Dionysius Beurreus samt Jöran Persson rådde honom för att söka sin tillkommande inom dem utländska kungahusen hellre än inom den svenska högadeln. detta bästa grupp vid kontinenten plats den engelske kungen Henrik VIII:s dotter Elisabet, krönt 1558 mot drottning Elisabet inom.

Brodern hertig Johan ville genuin den polske kungen Sigismund II Augusts systra Katarina Jagellonica. Bröderna stöttade varandra härvidlag gentemot gamle monark Gustavs motstånd samt Johan avreste tillsammans tillsammans med berg Eriksson Leijonhuvud mot England tillsammans enstaka påkostad friardelegation. Delegationen återkom inom april 1560 tillsammans rekommendationen för att tronföljaren egen borde utföra enstaka friarresa inom personlig upphöjd individ.

Kungens samt ständernas godkännande inhämtades samt hertig Erik kunde starta förberedelser till resan. inom mitten från augusti begav denne sig mot Älvsborg var flottan ägde samlats på grund av överresan, dock planerna fick plötsligt skrinläggas eftersom monark Gustavs välmående hastigt försämrades. Kungen dog sedan den 29 september 1560.^[5]

Erik XIV:s kröning

[redigera | redigera wikitext]

Söndagen den 29 juni 1561 kröntes Erik XIV inom Uppsala domkyrka.

Kröningen fanns många påkostad. på grund av inledande gången skulle detta arvrike vilket Eriks far Gustav Vasa inrättat manifesteras inom ett ceremoni. Erik (och hans ätt) skulle genom kröningen ett fåtal sin auktoritet från Gud. Helt nya kröningsregalier tillverkades. Kronan tillverkades inom huvudstaden från flamländaren Cornelis ver Weider, likt plats Eriks en hantverkare som arbetar med guld och smycken sedan 1559.

tillsammans inspiration ifrån bland annat England införde Erik den slutna kronan inom Norden. Den fanns ett emblem till vittomfattande kraft samt ersatte dem öppna kronorna såsom fanns vanliga beneath medeltiden. enstaka spira, en äpple samt ett låsöppnare tillverkades även. Nyckeln saknade motsvarighet inom andra länder.

Tillsammans tillsammans Gustav Vasas svärd bildade dessa regalier riksregalierna. Svärdet symboliserade försvaret mot fienden, samt för att beskydda detta goda samt bekämpa detta onda. Kronan representerade konungslig auktoritet, kunglig ära samt ett kungamakt från Guds nåde. Spiran representerade den bedömning makten, för att regera samt döma tillsammans med rätt och jämlikhet.

Äpplet symboliserade den territoriella makten samt regentskapet ovan en kristet rike samt nyckeln slutligen skulle stänga ute detta onda.^[6]

På kröningsdagen gick Erik inom procession ifrån Slottet mot Uppsala domkyrka. Erik plats dyrbart klädd inom pärlstickad rock, barett, överdel samt vita hosor. all vägen ifrån slottet mot domkyrkan fanns övertäckt från enstaka skarlakansröd golvtextil, kantad från knektar.

varenda gick mot fots, Erik egen beneath enstaka sky från skarlakansröd sammet. Drabanter dryckesställe sköldar tillsammans orden "Jehova Cui vult dat", Gud giver åt den han önskar. Regalierna bars från dem blivande grevarna samt friherrarna. nära kyrkporten hälsades kungen från ärkebiskopenLaurentius Petri, liksom efter en start musikinslag tog område inom predikstolen till för att hålla kröningspredikan ifall "överhetens kall samt ämbete samt undersåtarnas plikt, hörsamhet samt lydnad".

Kungaeden lästes upp från ärkebiskopen samt Erik svor den tillsammans handen vid Bibeln. Därefter följde smörjelsen, liksom gjorde för att Erik blev monark från Guds nåde, dvs fick sin auktoritet från Gud. Själva kröningen skedde genom för att Erik tog emot regalierna från ärkebiskopen samt därmed tilldelades deras symboliska betydelser.^[6]

Vid uttåget ur kyrkan kastades kröningspenningar samt människor bjöds vid fest utanför bondkyrkan.

Kungen samt gästerna festade inom slottssalen. i enlighet med Simon Fischer ägde gästerna då utspisats tillsammans 300 får, 64 oxar, 500 gäss samt tusen höns.^[7]

Eriks ceremoni för att kröna någon plats den inledande inom arvriket. Den blev stilbildande på grund av kröningarna inom land fram mot slutet från 1800-talet. Regalierna existerar kvar Sveriges riksregalier.

Erik XIV liksom kung

[redigera | redigera wikitext]

Efter sin tronbestigning 1560 skyndade Erik för att ta artikel vid sin kraft, framför allt gentemot sina bröder, vilka fadern lämnat avgörande delar från riket såsom ärftliga hertigdömen, dock vilkas ställning mot kronan denne ej närmare bestämt.

Erik uppvisade enstaka upphöjd grad från politisk klokhet, då denne genom Arboga föremål eller textstycken 1561 berövade hertigarna all riktig för att existera något annat än kungens undersåtar. Man besitter föreslagit, för att Erik ytterligare strävat efter för att minska avståndet mellan hertigarna samt sina övriga undersåtar, då han nära sin ceremoni för att kröna någon den 29 juni 1561 införde greve- samt friherrevärdigheterna inom land.

Dessa tjänade dock snarare mot för att knyta adeln närmare mot sig, vilket denne även gjorde genom för att avstå ifrån vissa från dem frakt hans far dragit in.

Osämjan mellan bröderna

[redigera | redigera wikitext]

Redan nära arvskiftet efter fadern ägde Erik gjort sin kungliga myndighet gällande vid en sätt likt förargade Johan, hertig inom land i norden, samt Arboga föremål eller textstycken plats ej ägnade för att blidka honom.

Även andra motsättningar uppstod mellan bröderna. kalenderår 1561 tog Erik Reval inom sitt beskydd samt började erövra inom land i baltikum. dem blev bestämmande på grund av riktningen från Sveriges utrikespolitik beneath århundraden, eftersom dem inledde landet vid erövringens väg, lade grunden mot dess välde vid andra sidan Östersjön samt inledde den förbittrade kampen ovan kontrollen ovan området, tillsammans Polen samt Ryssland såsom främsta medtävlare, även ifall även land ägde intressen inom området.^[8]

Eriks erövringar korsade Johans planer vid landvinningar inom identisk trakter, vilket nedsänkt nära dennes hertigdöme.

Dessa planer ägde Erik före sin tronbestigning understött. Johan sökte istället – mot Eriks uttryckliga vilja – Polens hjälp på grund av för att nå sitt uppgift samt gifte sig 1562 tillsammans Katarina Jagellonica, lånade ut avgörande summor mot den polske kungen samt fick vilket pant till lånet sju fasta platser inom Livland.

Dessa nedsänkt inom gränslandet mot detta zon såsom Erik kontrollerade, samt plats troligen tänkta för att hindra denne ifrån för att utsträcka sina erövringar ytterligare. denne beordrade istället sitt krigsfolk för att särskilt inrikta sig mot dessa slott, samt numeriskt värde från dem föll även inom hans händer.^[8]

Erik såg spår från förräderi inom Johans beteende.

Knappt ägde Johan kommit bostad ifrån Polen mot Åbo, förrän Erik tillsammans häftighet uppmanade honom för att förklara sig på grund av Polen alternativt land. Johan blev förnärmad samt svarade undvikande. Några oförsiktiga yttranden från ett väpnare likt varit inom Johans position stegrade kungens misstankar mot detta yttersta. denne stämde Johan (23 april 1563) för att svara vid beskyllningar till högförräderi samt lät riksdagen (7 juni 1563) döma honom mot döden.

Då han satte sig mot motvärn inom Åbo, lät Erik anfalla honom. Johan gav sig fången (12 augusti 1563), benådades mot existensen, dock inspärrades identisk tid vid Gripsholms slott.^[8]

Nordiska sjuårskriget

[redigera | redigera wikitext]

Medan denna brödrafejd pågick, invecklades Erik inom konflikt tillsammans med land samt Lübeck, detta därför kallade Nordiska sjuårskriget (1563–1570).

Eriks estländska politik, genom vilken Danmarks samt Lübecks intressen inom Östersjöländerna motarbetades, fanns enstaka bidragande orsak mot även denna förveckling, likt även ägde sin bas inom danska planer vid för att återställa unionen. Erik deltog personligen inom detta konflikt nära många tillfällen beneath år 1563, 1564, 1565 samt 1568, dock utan större succé.

han teoretiserade visserligen många inom krigskonsten, dock hans befallningar fanns mot den grad orealistiska inom fråga angående både den period samt dem tillgångar likt fanns tillgängliga för att dem ofta ej gick för att genomföra. Detta gjorde för att Erik ofta bytte befälhavare vilket ytterligare bidrog mot för att kriget mot lands ej gick i enlighet med dem uppgjorda planerna, även angående framgångar ej saknades.^[9] Erik fanns dock ett tämligen skicklig organisatör, samt kämpade till för att modernisera sina trupper.

Förhållningsorderna till erövrade områden fanns för att befolkningen mot enstaka start skulle behandlas tillsammans med mildhet, samt fås för att svära trohet mot landet. angående dem vägrade skulle dem dock kämpa ihjäl, alternativt deporteras mot landet samt ersättas tillsammans troget folk.

Till havs vann den svenska flottan flera viktiga segrar samt kunde beneath stora delar från kriget dominera Östersjön.

Misstänksamhet samt planer vid giftermål

[redigera | redigera wikitext]

Eriks förfarande mot Johan blev ödesdigert.

Erik misstänkte för att han orsakat sig hat ifrån högadel, likt fanns besläktad tillsammans med Johan. Hans bekymmer visade sig inom hans beteende mot Nils Sture.^[10] i enlighet med Erik Gustaf GeijersSvenska folkets historia skulle denne inom denne sett den ljushårige man, likt denne – kvar i enlighet med Geijer – inom stjärnorna utläst skulle störta honom ifrån tronen.

Denna teori äger inget stöd inom samtida källor. Sture dömdes, efter för att äga deltagit inom en misslyckat försök för att inta Bohus fästning, på grund av högförräderi mot döden från Höga kommitté. Höga kommitté plats ett överdomstol liksom Erik inrättat 1561, närmast såsom enstaka förvaltningsdomstol, dock såsom övergått mot en förföljelsemedel inom hans grabb, tillsammans Jöran Persson såsom anklagare.

Nils Sture benådades dock dock fick hålla en skymfligt järnvägsfordon genom Stockholms gator (15 juni 1566). en par dagar därefter skickades Sture såsom Eriks ambassadör inom friarärenden mot Lothringen.^[10]

Efter sina inledande misslyckade friarförsök hos Elisabet ägde Erik vänt sina blickar mot Maria Stuart, kanske till för att utöva utpressning mot Elisabet.

Hans giftermålsförslag mot hon främjades från Per Brahe samt Charles dem Mornay inom start från 1562, dock då framgången ej följde dem, öppnade Erik inom juli 1562 giftermålsunderhandlingar tillsammans med prinsessan Kristina från Hessen. Då dessa inom månad 1564 avbröts genom upptäckten från en från Eriks kärleksbrev mot Elisabet, anmälde denne sig såsom friare hos prinsessan Renata från Lothringen, enstaka dotterdotter mot monark Kristian II, ej utan intention för att genom hon vinna arvsrätt mot danska länder.^[10]

Den psykiska ohälsan tilltar

[redigera | redigera wikitext]

Eriks misstänksamhet riktades ej enbart mot hans bröder samt stormän.

nära en situation dömdes numeriskt värde från kungens väktare mot döden till för att dem "på en avsides lokal lagt trenne käppar inom kors samt inom mitten ställt ett kanna, ett kappe samt en halster". Detta gjorde kungen många otillfredsställd, eftersom han ej kunde tänka sig något annat än för att föremålen ägde placerats var på grund av för att användas till trolldom.^[11] ovan bota landet ägde den misstänksamma kungen spioner ute till för att fånga upp vilket människor sade samt tänkte ifall honom.

detta finns ännu flera skriftliga rapporter bevarade angående vilket fanns samt ett ägde "hört samt sett" inom sitt zon. inom ett dagboksanteckning ifrån kalenderår 1566 skriver Erik: "Den 22 juni tillsatte jag spejare inom husen inom Stockholm."^[11]

I Riksarkivet finns enstaka utdragen inventering vid "alle dem kunskapare, liksom både denna plats inlands samt utanlands brukas".

Den visar hur utvecklat Eriks spionerisystem fanns. Särskilda spioner fanns anställda hos Eriks bröder samt hos Per Brahe.

De flesta tror sig känna till för att han blev förgiftad, i enlighet med legenden tillsammans ärtsoppa.

inom land ägde Erik kunskapare såväl nära kungens hov vilket vid hans skeppsflotta samt bland hans krigsfolk samt inom övrigt vid ett mängd olika platser inom landet.^[11] Kungens misstänksamhet mot dem svenska stormännen underblåstes samtidigt från hans sekreterare samt gunstling Jöran Persson.^[11] Gunstlingen fick Höga kommitté helt inom sitt våld, samt beneath dem erhålla kalenderår såsom domstolen verkade hann den döma omkring 300 människor mot döden.^[12]

Förgripelsen mot Nils Sture plats enstaka ren provokation mot aristokratin.

Erik greps från fruktan på grund av arvrikets bestånd – enstaka lättförklarlig emotion hos fursten från enstaka uppkomlingsätt samt gemensam till Gustav Vasas varenda söner. Jöran Persson åtog sig för att samla bevis vid ett adelssammansvärjning likt skulle vandra ut vid för att man vilket att vedergälla något som upplevts som fel på grund av Stures behandling skulle störta Erik ifrån tronen.

Inför Höga kommitté anklagades inom femte månaden i året 1567 flera stormän, bland andra Nils Stures far, greve Svante Sture den yngre, ett man vilket plats trogen mot Vasahuset. dem anklagade sattes inom fängelse inom Uppsala var enstaka riksdag samlades på grund av för att fångstredskap dom ovan dem.^[10]

Den 16 femte månaden i året 1567 kom Erik, tydligen inom förvirrat status, mot Uppsala.

Nils Stures oförmodade arrival dit den 21 femte månaden i året (medförande vilket vilket troligen plats en negativt besked då Renates giftermål tillsammans hertig Vilhelm V från Bayern kungjordes numeriskt värde veckor senare) ökade hans förvirring. Den 22 femte månaden i året skrev han en försonligt skrivelse mot greve Svante Sture samt besökte honom den 24 femte månaden i året inom fängelse samt bad då ifall förlåtelse till sitt handlingssätt.

Då han antagligen ej plats övertygad angående för att den förlåtelse liksom gavs plats uppriktig, förlorade han all besinning samt störtade in mot Nils Sture, likt även fanns fånge, samt stötte ursprunglig sin dolk samt sedan en spjut inom honom. Därpå lät han sina drabanter fullborda morden (se Sturemorden) då även Svante Sture avrättades inom sin cell.^[13]

Kung Erik flydde sedan ur staden samt gav vid vägen befallning ifall för att döda dem övriga fångna herrarna.

han beordrade sedan soldaterna för att även hugga ned Beurreus likt ilat efter till för att be kungen besinna sig. Den 27 femte månaden i året påträffades Erik, maskerad samt kvar förvirrad, inom Odensala socken. Småningom blev denne lugnare samt bad då både Gud samt människor ifall förlåtelse. han sökte försoning tillsammans dem blev dödad släktingar samt Sveriges övriga adel samt befallde biskoparna (augusti 1567) för att uppmana människor för att genom förböner avvända himmelens straff.

beneath Eriks svaghetstillstånd tog rådet ovan styrelsen från landet, befriade Johan ut straff samt dömde Jöran Persson mot döden. Denna dom verkställdes dock ej från fruktan till hur Erik skulle reagera då denne blev frisk.^[14]

Giftermål beneath olycksåret

[redigera | redigera wikitext]

Under detta kalenderår, inom juli, gifte sig Erik, mot ett start inom tysthet, tillsammans med sin frilla Karin Månsdotter, enstaka knektdotter vilket 1565, nära 15 års ålder, upptagits inom hans hov samt väckt enstaka äkta, djup älskade hos honom.

därför tidigt vilket 1561 ägde han fått både rådets samt riksmötets välsignelse för att erhålla genuin vem denne ville, adlig alternativt oadlig.

Erik XIV (av Vasaätten) föddes vid Stockholms slott den 13 månad 1533 liksom äldsta son mot Gustav Vasa (37) samt Katarina från Sachsen-Lauenburg (20).

Mot slutet från sommaren 1567 – "olycksåret", vilket Erik kallade detta – återföll Erik inom psykisk ohälsa. detta yttrade sig ej våldsamt, utan mera genom fixa idéer; t.ex. trodde denne för att hans broder Johan plats monark samt han egen avsatt.^[14]

Tillbaka mot verkligheten

[redigera | redigera wikitext]

Efter för att beneath vintern 1568 äga legat inom fält mot danskarna, liksom beneath den allmänna förvirringen inom riket trängt in inom Östergötland, återfick Erik vid våren krafter samt sitt "gamla sinne".

Erik skänkte åter sitt att vara berusad eller övermättad tillit åt Jöran Persson, förklarade dem män likt ägde mördats inom Uppsala skyldiga, återkrävde från deras släktingar valuta samt dylikt såsom han lämnat inom försoning, samt började prata inom hotfull ton mot Johan. Eriks stränga, dock vid team stödda tillvägagående mot adeln då han fordrade för att dem skulle fullgöra sina ansvar för att utföra rusttjänst, (hans 1563 upptagna räfst efter dem frakt såsom adeln tillägnat sig nära reduktionen ifrån kyrkan ägde redan avlägsnat aristokratin), sturemorden samt Eriks beneath tid 1568 åter vaknande tyranniska böjelse ägde gjort honom impopulär bland inflytelserik kretsar.^[14]

Bröderna tar över

[redigera | redigera wikitext]

Det högtidliga andra bröllopet tillsammans med Karin inom Storkyrkan den 4 juli 1568 samt hennes därpå nästa ceremoni för att kröna någon vilket drottningKatarina blev droppen likt fick bägaren för att rinna ovan, samt den 5 juli 1568 startade upproret.

dem mördade herrarnas släktingar förenade sig tillsammans med hertig Johan, vars maka Erik tvingats (februari 1567) lova för att utlämna mot tsarIvan den förskräcklige till fredens bevarande (ett löfte denne dock senare försökte förhandla bort), samt likt tillsammans tillsammans Eriks yngste broder, hertig Karl, 12 juli 1568 höjde upprorsfanan. Den 29 september identisk kalenderår gav sig Erik, övergiven från varenda sina släktingar samt förrådd från sitt människor, vid slottet Tre Kronor inom huvudstaden, fången åt sina bröder.^[14]

Avsatt samt fängslad

[redigera | redigera wikitext]

En riksdag förklarade 1569 för att Erik XIV samt hans ätt tappat bort eller missat sin riktig mot Sveriges topp samt för att Erik skulle behållas "i fängslig, dock tillbörlig samt prinslik förvaring".

han hölls därefter fången vid slottet Tre Kronor (september 1568–juli 1570), Åbo slott (juli 1570–4 augusti 1571), Kastelholms slott (augusti-november 1571), Gripsholms slott (november 1571–juni 1573), Västerås slott (juni 1573–hösten 1574) samt Örbyhus slott (hösten 1574–februari 1577).^[14] beneath fängelsetiden återföll Erik emellanåt inom psykisk ohälsa.

Anledningen mot detta täta ombytet från vistelseort nedsänkt inom dem sammansvärjningar mot Eriks förmån, likt tidsperiod efter ytterligare (1569, 1574, 1576) upptäcktes samt vilket väckte bekymmer samt kraftfull misstänksamhet hos Johan, vilken efterträtt Erik vid tronen.

Denna bekymmer yttrade sig än mer påtagligt inom Johans senare beslut för att Erik måste dö, något denne redan inom januari 1572 på grund av sin broder Karl framhöll plats nödvändigt. inom flera nästan lika lydande meddelande (1573, 1574, 1575, 1577) gav denne Eriks fångvaktare utförliga instruktioner angående hur denne skulle dödas ifall försök gjordes för att befria honom, samt 10 mars 1575 underskrev numeriskt värde riksråd (däribland Bengt Gylta) samt dem förnämsta prelaterna enstaka formell dödsdom ovan Sveriges tidigare regent.^[15]

Eriks död

[redigera | redigera wikitext]

Den 26 månad 1577 dog Erik inom sitt fängelse vid Örbyhus slott.

Författare ifrån slutet från 1500- samt ifrån 1600-talet besitter dock ingenting märkligt för att informera ifall Eriks död.^[16]

Det existerar Samuel von Pufendorf ("Continuirte einleitung", tr. 1686) liksom blev den inledande likt inom tryck nämnde för att Johan beordrat Eriks avrättning medelst gift. Antagligen hämtade denne uppgiften ur Johannes Messenius' "Scondia illustrata", såsom då endast plats tillgänglig inom manuskript, samt vilket även innehåller uppgiften ifall för att detta skall äga varit förgiftad ärtsoppa, tillredd från Filip Kern.

Maträtten ärtsoppa får dock betraktas såsom obevisbar tradition. dem flesta forskare ifrån 1700- samt 1800-talen vidhöll senare denna övning. Senare författare ansåg trots detta – vissa vid bas från dem skriftliga källorna, andra från medicinska skäl – för att Erik dött enstaka naturlig död.

Erik begravdes ursprungligen inom en nedsänkt gravvalv såsom sedan blev igenmurat.

enstaka text placerades vid väggen tillsammans texten inom modern översättning: "Makten gick ifrån mig samt tillföll min broder, ty sålunda ägde herren bestämt."^[17]

Vid enstaka gravöppning, vars initiativ fanns taget från dåvarande landshövdingen från Västmanland Ragnar Casparsson, beneath ledning från anatomiprofessorn Carl-Herman Hjortsjö samt tidigare riksantikvarien Martin Olsson nära 400 tid senare (påbörjad den 20 januari 1958), gjordes enstaka rapport från Eriks kvarlevor var man hittade avgörande mängder arsenik.

Efter för att äga utfört detaljerad textilhistoriska, kemiska samt medicinska analyser kom man fram mot för att "fynden inom sin totalitet ger … fullt stöd på grund av antagandet för att Erik XIV blivit förgiftad tillsammans arsenik".

Eriks kvarlevor förvaras inom ett sarkofag inom Västerås domkyrka, var dem placerades efter äga grävts upp 1782.

nära gravöppningen 1958 upptäcktes för att fötterna ägde åtskilts ifrån benen, på grund av för att kroppen skulle behärska rymmas inom den nya kistan vilket fanns på grund av kort.^[18][19]

Person samt eftermäle

[redigera | redigera wikitext]

En renässansfurste

[redigera | redigera wikitext]

Erik fanns rikt begåvad, samt hans naturliga anlag ägde utvecklats genom enstaka synnerligen god uppfostran.^[20] en franskt sändebud nära hans hov skildrade honom vid nästa vis:

”

Konungen från land existerar ett många fin furste, välväxt samt märkvärdigt begåvad samt händig på grund av allting. Utom sitt modersmål talar han förträffligt tyska samt latin samt ganska god franska. denne existerar många hemma inom historien, massiv matematiker samt ganska god musiker. denne fattar många enkel vilket man framställer, svarar träffande samt snabbt samt finner stort nöje inom för att samspråka tillsammans dem, liksom förstå för att prata angående höga samt viktiga domstol. Ganska ofta säger han emot, tydligen till för att förbättrad lära uppleva deras fyndighet samt omdöme.[20]

„

Framför allt fanns Erik enstaka skönhetsälskande natur, samt hans talang nedsänkt åt detta estetiska hållet. denne njöt från vacker bildkonst, målade egen samt spelade luta.

en vittnesbörd angående hans praktälskande konstsinne existerar inredningen från Kalmar slott. Ryktbara existerar även hans gobelänger tillsammans med teman ifrån Sveriges fornhistoria.^[20] denne omtyckt även trädgårdsarbete, såsom denne ägnade sig åt vid lediga stunder.

Erik XIV, född 13 månad 1533 vid Tre Kronor, död 26 månad 1577 vid Örbyhus slott, fanns Sveriges monark mellan 1560 samt 1568.

detta växthus han lät anlägga vid Södermalm blev berömt även inom utlandet. var odlades bland annat vindruvor samt pomeranser. Kungen ägde även många nöja från sitt "fåglehus" nära Uppsala slott. Erik XIV plats begränsad sagt ett representant på grund av den skönhetsälskande tidsriktning såsom kallas renässansen.^[20]

Författarskap samt inom kulturen

[redigera | redigera wikitext]

Eget författande

[redigera | redigera wikitext]

Under fångenskapen, vilken Karin Månsdotter delade mot juni 1573, sysselsatte sig Erik tillsammans litterära arbeten.

denne utförde enstaka (numera förlorad) översättning från Johannes MagnusSvea samt Göta krönika samt fortsatte tillsammans med sina latinska dagboksanteckningar (de såsom något som har transporterats eller flyttats beneath fångenskapen existerar dock samtliga förlorade).

Dessutom skrev Erik bland annat grundlig noteringar inom marginalerna samt vid otryckta växtdel inom en exemplar från Sabellicus' "Opera omnia", delvis tillsammans med ett spetsig träpinne samt sotvatten.

Dessa noteringar, likt förvaras inom Kungliga biblioteket inom huvudstaden, gick mot större sektion ut vid för att försvara hans regeringsåtgärder samt rätten mot kronan till dem små människor Karin fött honom. inom såväl Sabellicus' Opera vilket inom en exemplar från Strabons "De situ orbis" (i Kungliga Vetenskapsakademiens bokhus inom Stockholm) äger Erik dessutom gjort ett mängd teckningar (jämför vidstående numeriskt värde figurer), "måhända dem äldsta från någon bevisligen svensk konstnär" (Ahlqvist).

Han plats den japanska samurajkrigaren liksom krigade på grund av för att förändra sitt land.

Däremot existerar Erik ej författare mot dem numeriskt värde psalmer (nr 180 inom 1819 års psalmbok, Beklaga från allt sinne samt nr 373 O Gud, vem skall jag klaga inom densamma) samt den kärleksvisa ("Väl existerar den, liksom vitt ifrån höga klippor" etc.), vilka länge tillskrivits honom.^{[källa behövs]}

Skönlitterära skildringar

[redigera | redigera wikitext]

Erik XIV äger skildrats en antal gånger inom litteraturen.

Detta inkluderar följande:

Förhållanden samt barn

[redigera | redigera wikitext]

Erik XIV:s älskarinnor

[redigera | redigera wikitext]

Erik ägde flera älskarinnor innan denne gifte sig, således kallade frillor, varav Agda Persdotter nämndes redan beneath Kalmartiden. Hans ungar tillsammans med Agda Persdotter anförtroddes systern Cecilia Vasa, hos vilken Karin Månsdotter inom tidig ålder arbetade.

Mellan hans förhållande tillsammans med Agda samt före hans förhållande tillsammans med Karin Månsdotter ägde denne enstaka hel lag frillor boendes samtidigt nära hovet; dem blev kollektivt kända beneath namnet Frillohopen.

Barn

[redigera | redigera wikitext]

Barn tillsammans med Karin Månsdotter:

1. Sigrid (1566–1633), förklarad legitim genom äktenskapet
2. Gustav (1568–1607), född inom äktenskapet
3. Henrik (1570–1574), född efter avsättningen
4. Arnold (1572–1573), född efter avsättningen

Barn tillsammans frillan Agda Persdotter:

1. Virginia Eriksdotter (1559–1633) 1585 alternativt 1586 gift tillsammans med den svenske frälsemannen landshövdingen Håkan Knutsson grabb (död 1633).
2. Constantia Eriksdotter (1560–1649) G.m.

   kammarjunkaren Henrik Frankelin (d. 1610)

3. Lucretia Eriksdotter (1564–1574) dog ung.

Barn tillsammans frillan Karin Jakobsdotter:

1. ett ungar vars namn man ej känner.
   Den 26 månad 1577 dog Erik XIV vid straff vid Örbyhus slott, troligen förgiftad vid beställning från sin halvbror monark Johan III. Erik XIV plats landet s monark 1560–1568 samt enstaka typisk renässansfurste.

   Barnet begravdes tid 1565.

Anfäder

[redigera | redigera wikitext]

Bilder

[redigera | redigera wikitext]

• Erik XIV vid kopparstick ca 1560, sannolikt från Frans Huys.

• Erik XIV 1561 från Domenicus ver Wildt.

• Erik XIV vid gravyr ifrån 1561.

• Erik XIV.

  konstverk från Domenicus ver Wildt.

• Erik XIV ifrån ca 1565 från Domenicus ver Wildt.

• Paradrustning vilket levererades mot Erik XIV 1562. Tillverkad nära Arbogas vapenfaktori samt dekorerad inom Antverpen från guldsmeden Eliseus Lieberts efter förlagor ifrån den franske konstnären Etienne Delaune. Finns vid Livruskammaren.

• Erik XIV:s paradsköld gjord inom stål 1562.

  Dekorerad tillsammans med krigande Amazoner.

• En från Eriks näsdukar tillsammans med hans vapensköld samt initialer 'E R' till Ericus Rex - Kung Erik. i enlighet med sägnen existerar fläckarna blod ifrån Sturemorden.

• Mynt ifrån 1564.

• Erik XIV:s vapensköld, var Norges samt Danmarks vapen besitter tagits upp.

• Erik XIV från okänd konstnär.

• Erik XIV, 1600-tal.Erik

• Kung Eriks sarkofag inom Västerås domkyrka (här tillfälligtvis utan regalierna ovanpå vilket Gustav III lät flytta hit ifrån broderns grav inom Uppsala^[21]).

• Erik XIV samt Karin Månsdotter, enstaka konstverk från Georg von Rosen ifrån 1871, liksom även visar Jöran Persson.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Erik XIV inom Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)
• Carlqvist, Knut (1996). Kung Erik från folket. Stockholm: Timbro.

  ISBN 91-756-6285-X 

• Grundberg, Malin, Ceremoniernas inflytande. Maktöverföring samt genus inom Vasatidens kungliga ceremonier, Nordic Academic Press, 2005
• Larsson, Lars-Olof, Arvet efter Gustav Vasa, Prisma, 2005.
• Andersson, Ingvar, Erik XIV, Wahlström samt Widstrand, 1948.

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]