Hur går en kröning till
Svenska kröningar
Svenska kröningar börjar antagligen tillsammans Erik Knutsson såsom existerar den förste svenske regent likt man vet blev krönt. detta existerar möjligt för att hans föregångare Sverker den yngre kröntes inom Linköping 1200, dock detta existerar ej säkert.
Därefter kröntes dem flesta svenska kungar samt regerande drottningar fram mot Oscar II, vars ceremoni för att kröna någon blev Sveriges senaste (1873). Vissa medeltida kungar, såsom Albrekt från Mecklenburg, kröntes ej samt ej heller kröntes riksföreståndarna beneath Kalmarunionens period, eftersom dem ej plats kungar. Däremot kröntes vanligtvis även kungarnas drottninggemåler tillsammans egna regalier samtidigt tillsammans med regenterna, alternativt senare ifall kungen ägde krönts innan dem gifte sig.
I modern tidsperiod avstod Gustaf V ifrån ceremoni för att kröna någon samt detta besitter fortsatts från efterkommande regenter.
Under sändningen, likt pågår mot cirka 16.30, går detta dessutom för att chatta ifall kröningen vid svenska.yle.fi.Kröningsorter
[redigera | redigera wikitext]Den klassiska kröningsorten besitter varit Uppsala, inom vars domkyrka tolv kröningar besitter ägt boende mellan 1441 samt 1719. Även angående enstaka ceremoni för att kröna någon mer (tretton stycken) besitter utförts inom huvudstaden samt den inledande var ägde lokal redan 1336 plats detta ursprunglig beneath 1700-talet, vilket denna ort tog ovan såsom regelbunden kröningsort.
beneath 1200- samt 1300-talen utfördes numeriskt värde kröningar inom Gamla Uppsala, numeriskt värde inom Linköping, enstaka inom Strängnäs, ett inom Söderköping samt enstaka inom Kalmar. Därefter gjordes endast en avsteg ifrån regeln Uppsala alternativt huvudstaden, vilket fanns Gustav IV Adolfs ceremoni för att kröna någon 1800, likt ägde boende inom Norrköping, dit riksdagen plats förlagd, eftersom den politiska stämningen inom huvudstaden ansågs alltför osäker.
Tidpunkt
[redigera | redigera wikitext]Då kröningen äger varit enstaka manifestation från regentens kraft äger detta varit viktigt för att bli krönt därför snart såsom möjligt efter trontillträdet. detta förmå då noteras, för att den såsom besitter fått vänta längst bort tillsammans med kröningen äger varit drottning Kristina, likt fick vänta inom nästan 18 tid vid sin ceremoni för att kröna någon.
Här existerar varenda hålltider, information samt enstaka tidslinje på grund av kröningen.Man bör dock minnas för att detta inom hennes samt flera andra regenters fall (Birger Magnusson, Magnus Eriksson samt Karl XI) äger berott vid, för att regenterna besitter varit omyndiga samt för att kröningen ej besitter skett sålunda långt efter deras myndighet. Valdemar Birgersson blev emellertid krönt redan beneath sin omyndighetstid. ifall man beräknar tiden efter myndigheten existerar Birger Magnusson den vilket fick vänta längst bort vid sin ceremoni för att kröna någon, cirka sju kalenderår.
Kortast väntetid fick Karl X Gustav, likt kröntes identisk dygn liksom denne blev monark.
Kröning blev omodernt vid 1900-talet.Ceremonin
[redigera | redigera wikitext]Från samt tillsammans med Erik XIV etablerades en mönster till kröningsceremonin, vilken förrättades från ärkebiskopen (genom smörjelsen fick regenten religiös sanktion på grund av sitt trontillträde).[1] plats regenten gift kröntes gemålen samtidigt, inom annat fall efter vigseln. Regenten trädde beneath kröningen fram inför biskoparna utanför domkyrkan var ärkebiskopen hälsade honom tillsammans orden "Välsignad vare han, såsom kommer inom Herrens namn!" varefter biskopen från Linköping läser nästa bön;
| ” | O!
Herre Gud! Himmelske Fader! ni, vilket vet, för att ingen menniska förmår af sin personlig kraft blifva väl bestående, gif Nåd, för att denne Din Tjenare hvilken ni öfver Ditt människor mot ett Regent satt hafver, må igenom Din Gudomliga hjelp styrk varda, allom mot tröst samt hugad, likt Dess Regemente undergifne äro, genom Din Son, vår Herre, Jesum Christum![2] | „ |
Därefter steg kungen tillsammans tillsammans biskoparna, mot körers låt samt trumpeters dön in inom kröningskyrkan samt fram mot koret.
Därefter fortsatte kröningen tillsammans med nästa delar.
Svenska kröningar börjar antagligen tillsammans Erik Knutsson såsom existerar den förste svenske regent liksom man vet blev krönt.Smörjelsen
[redigera | redigera wikitext]Smörjelsen inleds tillsammans för att kröningsmanteln tas ifrån sin ställe vid altaret samt placeras ovan kungens axlar, enstaka emblem på grund av den kungliga värdigheten. Kungen faller då vid knä framför enstaka bibel likt existerar uppslagen vid Johannesevangeliets inledande avsnitt. Därefter avlägger kungen sin kunged varefter han knäpper upp sin blus samt blir smord från ärkebiskopen tillsammans med ett helig olja ovan pannan, bröstet, skuldrorna, axlarna, handlederna samt händerna.
inom samband tillsammans med detta uttalar ärkebiskopen nästa bön:
| ” | Den Allsmägtige Evige Gud ingjute Sin Heliga Anda uti Eder själ samt sinne, upsåt samt företag, igenom hvilkens gåfva inom sålunda mågen styra nation samt Rike, för att detta må lända Gud mot kostnad samt ära, riktig samt rätt och jämlikhet mot styrko, nation samt människor mot godo.[2] | „ |
Oljan ansågs ingjuta rättfärdighet inom kungen samt mildhet samt styrka för att bära samt skydda sitt människor.
Kronan
[redigera | redigera wikitext]Kungen något som har transporterats eller flyttats fram mot tronen såsom stod inom koret, var sattes kronan vid hans skalle från ärkebiskopen samt statsministern, kronan symboliserar den konungsliga makten.
Kröningen från monark Charles III existerar vid veckodag, dock firandet pågår inom tre dagar.beneath detta för att kronan placeras läser ärkebiskopen nästa bön:
| ” | Gud allsmägtig, Himmelns samt Jordens Herre, såsom Rikets topp Eder, gifvit hafver, styrke Eder uti varenda Konungsliga samt Christliga dygder, för att nation samt Rike må genom Edert goda samt lyckosamma Regemente sig förkofra samt utveckla, samt för att inom, efter detta timliga samt förgängliga Riket, mågen blifva delaktig af detta, såsom evigt existerar, samt der bekomma den Kronan, vilket Gud varenda rättfärdiga förvarat hafver.[2] | „ |
Spiran, äpplet samt nyckeln
[redigera | redigera wikitext]Kungen fick för tillfället spiran inom sin grabb från ärkebiskopen, symbolen till den regerande makten, för att behärska styra samt döma inom riktet tillsammans rätt och jämlikhet samt rättfärdighet, tillsammans nästa bön:
| ” | Den Allsmägtige Guden, vilket satt Eder för att tillsammans Konungsligt välde råda öfver Sitt människor, samt befallt, för att inom tillsammans rättfärdighet detta människor regera samt döma skolen, han förläne samt eder Nåd för att ständigt rätta Eder efter den Eviga Konungen, hvars Spira existerar ett rättvis Spira; altid älska rättfärdigheten samt hata ogudaktigt väsende, genom vår Herre Jesum Christum![2] | „ |
Därefter får kungen riksäpplet, liksom existerar symbolen till den territoriella makten, beneath bönen:
| ” | Gud, liksom Eder satt hafver mot Sveriges, Göthes samt Wendes Konung förläne Eder sin Nåd, för att inom Riket hålla mågen nära full magt samt välstånd, Honom mot kostnad samt ära, Eder berömelse, Sveriges Män samt detta Landet mot gagn, frid samt evighet![2] | „ |
Sedan mottog konungen även riksnyckeln, liksom symboliskt skulle utestänga allt ont ifrån riket samt skydda allt detta likt plats gott, beneath nästa bön;
| ” | Gud den Allsmägtige, liksom Eder af sin Gudomliga Försyn mot denna Konungsliga ära uphöjt hafver, gifve Eder Nåd för att öpna vishetens samt sanningens skatter, på grund av Edert människor, för att utestänga villkor, laster samt duglöshet ur Edert Rike, samt bereda åt den idoge trefnad samt förkofran, lättnad samt tröst åt den lidande samt bedröfvade![2] | „ |
Svärdet
[redigera | redigera wikitext]Svärdet överlämnas mot kungen, vilket plats symbolen till hans trohet mot sitt ämbete samt på grund av den juridiska makten, till för att han skulle skydda detta goda samt straffa detta onda.
Svärdet bärs dessutom mot kröningen inom sin skida liggande vid en hyende dock bärs ifrån kröningen blottat framför kungen.[2]
| ” | Gud, liksom Eder Svärdet antvardat hafver, för att inom dermed skolen beskydda dem fromma samt rättsinniga, dock straffa dem vrångvisa, dem der team samt riktig ej akta, samt Eder Sjelf alternativt Landet förderfva vilja, gifve ock Eder Sin Heliga Nåd, för att inom ständigt mågen varda nära ett god tröst mot för att manligen strida samt uträtta Edert värf mot Guds ära, Edert samvetes frid samt Edra undersåtares välfärd, genom Jesum Christum, vår herre![2] | „ |
Ringen
[redigera | redigera wikitext]Under vissa kröningar finns detta även ett kröningsring, dock ej varenda.
Ärkebiskopen sätter vid konungen vita handskydd samt trär kröningsringen vid en från hans fingrar. Detta symboliserar för att kungen skall skydda den rätta evangeliska tron.
Utropandet
[redigera | redigera wikitext]Därefter utropade rikshärolden: "Nu existerar NN krönter konung ovan Svea samt Göta landom samt dess underliggande provinser, denne samt ingen annan".[2]
Församlingen svarade därefter tillsammans "Leve Konungen".
Eder
[redigera | redigera wikitext]Efter kröningen avläggs traditionellt numeriskt värde eder. Den inledande eden avläggs mot kungen från kronprinsen samt mot tronen arvsberättigade prinsar.
Kröning (av: krona) existerar den högtidliga akt likt utförs då ett monark ceremoniellt invigs inom sitt ämbete genom för att kronan till inledande gången sätts vid hans alternativt hennes huvud.Eden avges tillsammans för att långfingret samt pekfingret vid motsats till vänster grabb hålls uppe medan eden svärs, samt därefter kysser man konungens grabb.
När prinsarna avlagt sin ed ropar rikshärolden: "Gode män af Ridderskapet samt Adeln, Gode män af PresteStåndet, Gode Män af Borgare-Ståndet samt Gode män af Bonde-Ståndet, gören KONUNGEN Eder Ed!" efter Representationsreformen 1866 utropas istället: "Gode män samt Män af Riksdagens båda Kamrar, gören KONUNGEN Eder Ed!".
Samtliga riksdagsledamöter reser sig vid sina platser samt uttalar tillsammans eden.[2]
Te deum samt utnämningar
[redigera | redigera wikitext]Te Deum framfördes från enstaka kör då regenten satt sig vid tronen. detta plats vanligt för att den nye monarken utsåg grevar, friherrar samt adel nära kröningen.[3]
Regenter
[redigera | redigera wikitext]| Namn | Bild | Regeringstillträde | Kröningsort | Kröningsdatum | Kröningsofficiant | Tid mellan inträde samt ceremoni för att kröna någon | Källor |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Erik Knutsson | 31 januari1208 | Gamla Uppsala | November 1210 | Ärkebiskop Valerius | Cirka 1 tid samt 9 månader | ||
| Johan Sverkersson | 1216 | Linköping | 7 augusti1219 | Ärkebiskop Valerius | Cirka 3 tid | ||
| Erik läspe samt halte | 1222 alternativt 1223 | Strängnäs | 31 juli1224 | Cirka 1 kalenderår | |||
| Valdemar Birgersson | 1250 | Linköping | 1251 | 1 tid | |||
| Magnus Ladulås | 22 juli1275 | Gamla Uppsala | 24 maj1276 | 10 månader samt 2 dagar | |||
| Birger Magnusson | 18 december1290 | Söderköping | 2 december1302 | 11 kalenderår, 11 månader, 1 sju dagar samt 6 dagar | |||
| Magnus Eriksson | 8 juli1319 | Stockholm | 21 juli1336 | 17 tid, 1 sju dagar samt 6 dagar | |||
| Erik Magnusson | 17 oktober1356 | Ej krönt | |||||
| Håkan Magnusson | 15 februari1362 | Ej krönt | |||||
| Albrekt från Mecklenburg | 15 februari1364 | Ej krönt | |||||
| Drottning Margareta | 24 februari1389 | Ej krönt | |||||
| Erik från Pommern | 23 juli1396 | Kalmar | 17 juni1397 | 10 månader, 3 veckor samt 4 dagar | |||
| Kristofer från Bayern | 13 september1441 | Uppsala | 14 september1441 | 1 dygn | |||
| Karl Knutsson | 20 juni1448 | Uppsala | 29 juni1448 | 1 sju dagar samt 2 dagar | |||
| Kristian I | 23 juni1457 | Uppsala | 29 juni1457 | 6 dagar | |||
| Hans | 6 oktober1497 | Stockholm | 26 november1497 | 1 kalendermånad, 2 veckor samt 6 dagar | |||
| Kristian II | 1 november1520 | Stockholm | 4 november1520 | Ärkebiskop Gustav Trolle | 3 dagar | ||
| Gustav Vasa | 6 juni1523 | Uppsala | 12 januari1528 | Biskop Magnus Haraldsson | 4 kalenderår, 7 månader samt 6 dagar | ||
| Erik XIV | 29 september1560 | Uppsala | 29 juni1561 | Ärkebiskop Laurentius Petri Nericius | 9 månader | ||
| Johan III | 30 september1568 | Uppsala | 10 juli1569 | Ärkebiskop Laurentius Petri Nericius | 9 månader, 1 sju dagar samt 3 dagar | ||
| Sigismund | 17 november1592 | Uppsala | 19 februari1594 | Ärkebiskop Abraham Angermannus | 1 tid, 3 månader samt 2 dagar | ||
| Karl IX | 22 mars1604 | Uppsala | 15 mars1607 | Ärkebiskop Olaus Martini | 2 kalenderår, 11 månader samt 3 veckor | ||
| Gustav II Adolf | 30 oktober1611 | Uppsala | 12 oktober1617 | Ärkebiskop Petrus Kenicius | 5 kalenderår, 11 månader, 1 sju dagar samt 5 dagar | ||
| Kristina | 6 november1632 | Stockholm | 20 oktober1650 | Ärkebiskop Johannes Canuti Lenaeus | 17 tid, 11 månader samt 2 veckor | ||
| Karl X Gustav | 6 juni1654 | Uppsala | 6 juni1654 | Ärkebiskop Johannes Canuti Lenaeus | Ingen tidsperiod alls | ||
| Karl XI | 13 februari1660 | Uppsala | 28 september1675 | Ärkebiskop Laurentius Stigzelius | 15 tid, 7 månader, 2 veckor samt 1 ljus | ||
| Karl XII | 5 april1697 | Stockholm | 14 december1697 | Ärkebiskop Olaus Swebilius[4] | 8 månader, 1 sju dagar samt 2 dagar | ||
| Ulrika Eleonora | 5 december1718 | Uppsala | 17 mars1719 | Ärkebiskop Mattias Steuchius | 3 månader, 1 sju dagar samt 5 dagar | ||
| Fredrik I | 24 mars1720 | Stockholm | 3 maj1720 | Ärkebiskop Mattias Steuchius | 1 kalendermånad, 1 sju dagar samt 2 dagar | ||
| Adolf Fredrik | 25 mars1751 | Stockholm | 26 november1751 | Ärkebiskop Henric Benzelius | 8 månader samt 1 dygn | ||
| Gustav III | 12 februari1771 | Stockholm | 29 maj1772 | Ärkebiskop Magnus Beronius | 1 kalenderår, 3 månader, 2 veckor samt 3 dagar | ||
| Gustav IV Adolf | 29 mars1792 | Norrköping | 3 april1800 | Ärkebiskop Uno von Troil | 8 kalenderår samt 5 dagar | ||
| Karl XIII | 6 juni1809 | Stockholm | 29 juni1809 | Ärkebiskop Jacob Axelsson Lindblom | 3 veckor samt 2 dagar | ||
| Karl XIV Johan | 5 februari1818 | Stockholm | 11 maj1818 | Ärkebiskop Jacob Axelsson Lindblom | 3 månader samt 6 dagar | ||
| Oscar I | 8 mars1844 | Stockholm | 28 september1844 | Ärkebiskop Carl Fredrik af Wingård | 6 månader, 2 veckor samt 6 dagar | ||
| Karl XV | 8 juli1859 | Stockholm | 3 maj1860 | Ärkebiskop Henrik Reuterdahl | 9 månader, 3 veckor samt 4 dagar | ||
| Oscar II | 18 september1872 | Stockholm | 12 maj1873 | Ärkebiskop Anton Niklas Sundberg | 7 månader, 3 veckor samt 3 dagar | ||
| Gustaf V | 8 december1907 | Ej krönt | |||||
| Gustav oss Adolf | 29 oktober1950 | Ej krönt | |||||
| Carl XVI Gustaf | 15 september1973 | Ej krönt | |||||
| Namn | Bild | Regeringstillträde | Kröningsort | Kröningsdatum | Kröningsofficiant | Tid mellan inträde samt ceremoni för att kröna någon | Källor |
Regentgemåler
[redigera | redigera wikitext]Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Hagerman, Maja (1996). Spåren från kungens män : ifall då land blev en kristet rike inom skiftet mellan vikingatid samt medeltid.
Stockholm: Rabén & Prisma. sid. 61 ff.
- "kröning", skandinavisk familjebok, Ugglanupplagan
- Ulla Landergren, red (1987). Skattkammaren : Rikets regalier samt dyrbarheter.Nu besitter ärkebiskopen placerat kungakronan vid Charles III:s huvud.
Stockholm: Kungl. Husgerådskammaren
- Cedertström, Rudolf (1942). De svenska riksregalierna samt kungliga värdighetstecken. Kungliga Livrustkammaren