Hur är isländska släkt med svenska
Isländska
Isländska (isländska: íslenska[ˈis.l̥ɛn.ska] (lyssna)) vid detta inhemska språket, före 1973 stavat íslenzka) existerar en västnordiskt tungomål, talat från minimalt 320 000 personer, främst från islänningar vid Island var detta existerar officiellt tungomål.
Närmast släkt tillsammans med isländska existerar färöiska samt vissa västnorskadialekter.
Allmänt
[redigera | redigera wikitext]Språket äger bevarat betydligt mer från formrikedomen än dem stora nordiska språken.[1][2] Språket skrivs ungefär vilket norska (fornnorska alternativt fornvästnordiska) skrevs inom Norge till 800 kalenderår sedan, angående än normerat efter moderna uttalsregler.[1][3] ett anledning mot för att isländskan ser ut liksom den fullfölja inom ljus existerar för att man inom start från 1800-talet puristiskt rensade ut yngre lånord samt inom vissa fall återupplivade döda böjningar.[2] Isländskan ägde dock, liksom färöiskan, bevarat mer från detta fornnordiska språket än vad såsom skett inom dem skandinaviska länderna, (delvis beroende vid mindre resultat ifrån medellågtyskan samt från digerdöden på grund av Islands del).
Vidare blev detta isländska skriftspråket rekonstruerat sålunda för att detta nedsänkt nära den normaliserade fornisländskan.[2] Den isländska staten ser genom enstaka språknämnd mot för att därför många vilket möjligt från dem nya orden ges inhemska former, antingen genom översättningslån alternativt genom nybildningar. Antalet främmande mening existerar därför lågt inom isländskan.
ett ytterlig variant inom denna puristiska strävan utgörs från háfrónska ("högisländska"), enstaka språkförening liksom syftar mot för att ersätta samtliga utländska mening, inklusive egennamn samt ortnamn, tillsammans äktnordiska motsvarigheter.
Skillnader inom modern isländska mot fornnorska
[redigera | redigera wikitext]Skillnaden inom hur man skriver jämfört tillsammans fornnorskan existerar för att flera mening tillsammans ǫ äger övergått mot för att uttalas tillsammans ö inom nutida isländska samt denna förändring existerar ganska konsekvent genomförd.
Detta beror vid för att isländska (i likhet tillsammans med färöiska samt tidigare även moderspråket norska) sedan urnordisk period besitter haft en u-omljud, var a inom stammen blir ö (tidigare inom gammalnorskan ǫ) angående detta finns - alternativt ett gång fanns - en u inom ändelsen. Exempelvis: gömul "gammal" inom femininum singularis nominativ samt neutrum flertal nominativ samt ackusativ hette gǫmul vid fornnorska.
Språken inom Norden.en annat modell existerar sång vid svenska likt vid isländska heter söngur. termen lag vid svenska heter lög vid isländska samt existerar neutrum plural (i genitiv heter detta laga). Lag inom singularis vid isländska betyder mot modell "underlag". vid danska, norska samt engelska heter detta dock lov samt law.
På svenska heter detta lag både inom enskild samt plural vid bas från för att detta inom fornsvenskan ej fanns liknande omljud inom neutrum plural. Detsamma gäller enstaka rad mening inom neutrum vid svenska, mot modell termen barn liksom vid danska heter børn inom plural.
Andra faktorer liksom gynnar en tungomål finns även på grund av svenskan: litteratur, media, träning vid varenda nivåer, samt en samhälls- samt arbetsliv vid svenska.vid isländska heter detta börn. på denna plats finns en undantag inom danska var "ö" inom isländska ej brukar motsvaras från "ø".
Samma sak, för att "ö" inom isländska motsvaras från "a" vid svenska, gäller på grund av flera mening inom femininum enskild nominativ vid isländska (liksom inom neutrum plural). mot modell heter detta svenska termen "ark" örk vid isländska (med genitiv samt plural arkar, arkir).
Detta mening betyder bland annat "stor kista".
Släktingarna danska, svenska, norska, färöiska samt isländska kallas tillsammans med en gemensamt namn till nordiska språk.Dessutom besitter dem skandinaviska språken bevarat mindre, därför detta finns andra stavningar, uttal samt betydelser såsom skiljer sig vid isländska.
Alfabet
[redigera | redigera wikitext]Det isländska alfabetet består från nästa 32 bokstäver:
A Á B D Ð E É F G H inom Í J K L M N O Ó P R S T U Ú V X Y Ý ÞÆÖ
Uttal
[redigera | redigera wikitext]Observera: Denna blad innehåller fonetisk data skriven tillsammans med internationella fonetiska alfabetet (IPA) inom Unicode.
titta IPA inom Unicode angående ni äger bekymmer för att titta dessa tecken.
Det denna plats existerar ej varenda uttalsregler, dock detta existerar dem maximalt primär.
- á uttalas /aʊ/
- æ uttalas /aj/
- au uttalas /œj/
- é uttalas /jɛː/
- ei samt ey uttalas /ɛj/
- i uttalas /ɪː/
- í uttalas /iː/
- o uttalas /oː/
- ó uttalas /oʊ/
- u uttalas /ʏː/
- ú uttalas /uː/
- y uttalas /ɪː/
- ý uttalas /iː/
- þ uttalas /θ/, liksom tonlöst th inom engelskansthing
- ð uttalas /ð/, såsom tonande th inom engelskans this alternativt that
- hv uttalas /kv/ (i dialekten vid isländska nordlandet, vid västra Island samt inom Reykjavik) dock /xʷ/ inom söder.
- ll uttalas /tl/ efter á, í, ó, ú, ý, æ, au, ei samt ey, samt /l̥/ före t samt d
- nn uttalas /dn/ efter á, í, ó, ú, ý, æ, au, ei samt ey
- rl uttalas /rtl/
- rn uttalas /rdn/
Flerstaviga mening uttalas tillsammans med betoning vid inledande stavelsen mot modell appelsína uttalas tillsammans betoning vid detta inledande a:et.
Notera dock för att trycket vid inledande stavelsen inom isländska ej existerar riktigt lika hårt såsom inom svenska.
Fler uttalsregler finns, bland annat för att vissa tecken blir stumma då man lägger mot -s (i genitiv) vid mening vilket slutar vid mot modell -rn samt -tn, uttalet från orden "barns, björns, vatns" blir alltså "bass, bjöss, vass".
Grammatik
[redigera | redigera wikitext]Den moderna isländskan bevarar detta medeltida språkets grammatik inom princip oförändrad.
Bland annat upprätthålls en fyrkasussystem, var substantiv står inom olika struktur beroende vid ordets funktion inom satsen:
(Isländsk ordning)
- hér er hestur (nominativ)
- ég tók hest (ackusativ)
- ég gekk frá hesti (dativ)
- ég gekk til hests (genitiv)
- hér er hestur (nominativ)
- um hest (ackusativ)
- frá hesti (dativ)
- til hests (genitiv)
Lägg härtill ändelserna till bestämd struktur (nominativ: hesturinn, ackusativ: hestinn) samt plural (dativ: hestum, hestunum) inom maskulinum, motsvarande former inom femininum samt neutrum, kongruensböjning från adjektiv inom samtliga kasus, tre genus samt kraftfull samt svag böjning, detsamma på grund av räkneorden upp mot fyra samt personböjning från verb inom enskild, plural samt inledande, andra samt tredjeplats individ således äger man en struktur tillsammans enstaka väldig formrikedom.
Formerna inom fornsvenskan fanns ej ständigt alldeles desamma, dock fungerade snarlikt. Genom isländskan är kapabel andra nordbor erhålla ett levande perception angående detta tungomål deras förfäder talade. Systemet existerar komplicerat för att lära in dock vid flera sätt enklare samt mer logiskt än detta oförutsägbara bruket från prepositioner likt svenskan fått inom stället (det isländska gefa börnunum brauð är kapabel vid svenska bli såväl ge bakverk mot barnen alternativt åt barnen liksom ge barnen bröd).
Det finns även olika kasusformer nära opersonliga verb. Dessa former små frukter från växter drag från kasusens olika funktioner inom satsbyggnaden. detta påminner angående finskans kasussystem samt liknande kasussystem finns även inom äldre bevarade indoeuropeiska tungomål, vilket grekiska, latin, ryska, sanskrit tillsammans med flera.
Isländska (isländska: íslenska [ˈis.l̥ɛn.ska]) vid detta inhemska språket, före 1973 stavat íslenzka) existerar en västnordiskt tungomål, talat från minimalt 320 000 personer, främst från islänningar vid Island var detta existerar officiellt språk.Bland annat nära dessa opersonliga verb samt nära mängder från andra verb finns instrumentalis bevarad likt funktion inom isländskans dativform.
En egendomlighet likt isländskan (i likhet tillsammans färöiska samt tidigare även moderspråket norska) haft sedan sen urnordisk tidsperiod existerar en u-omljud, var a inom stammen blir ö ifall detta finns - alternativt enstaka gång fanns - en u inom ändelsen.
Maskulinets franskur (urnordiska *frankskaR), detta önskar yttra 'fransk', böjt inom femininum, heter frönsk (urnordiska *franksku) vid isländska. 'Kaka' heter kaka samt 'mamma' heter mamma inom nominativ singularis, dock ifall man böjer orden inom flertal samt säger mot modell 'mammas pannkakor' blir detta pönnukökurnar hennar mömmu (eftersom possessiva pronomen även gärna sätts efter huvudordet).
Man brukar kalla den relation mellan olika tungomål på grund av språksläktskap.Puristisk språkvård
[redigera | redigera wikitext]Grammatikens flera böjningsformer existerar enstaka bidragande orsak mot den konservativa isländska språkvården. noggrann såsom svensktalande ogärna säger radior samt babyer existerar alltför särpräglade utländska mening helt enkelt omöjliga för att nyttja vid isländska.
dock orsaken existerar även psykologisk: Islänningarna föredrar egna mening framför inlånade. beneath dem senaste århundradena äger man därför uppfunnit flera mening till nya företeelser vid grundval från detta urnordiska ordstamförrådet. ett viss språklig isolering uppvägs från för att begrepp samt term blir självförklarande samt genomskinliga, ofta även på grund av andra nordbor:
- astronomi = stjörnufræði (sammansättning från stjarna samt fræði)
- bibliotek = bókasafn (boksamling, även bókhlaða)
- ellips = sporbaugur (sammansättning från spår samt baugur)
- kontor = skrifstofa (skrivstuga)
- teater = leikhús (spelhus)
- pass = vegabréf (vägbrev; även passi)
- dator = tölva (sammansättning från tala samt völva)
- telefon = sími (tråd; även þráður)
- barometer = loftvog (luftvåg, även barómet)
- margarin = smjörlíki (något smörliknande, även makkarín)
- bli opererad = vera skorinn upp (bli uppskuren)
- demonstrera = halda kröfugöngu (hålla kravgång)
- www = veraldarvefurinn (världsväven)
Dock finns detta även flera modell vid hur föreslagna nybildningar ej slagit igenom, utan var man använder sig från utländska lånord.
inom synnerhet inom detta mer informella talspråket förekommer ett sektion formulering hämtade ifrån engelskan (slettur).
ISOF (2020) redogör för att vid längre håll existerar svenska släkt tillsammans varenda tungomål inom den indoeuropeiska språkfamiljen såsom flera andra europeiska tungomål tillhör såsom holländska tyska, engelska samt franska.Ordagrant översatta engelska idiom existerar ej ovanliga heller: gera upp hug sinn ("göra upp sin håg") inom betydelsen "bestämma sig" kommer ifrån engelskans to man up one's mind.
Namn vid politiska partier samt ideologier tenderar för att lämnas oöversatta: kommúnismi, kommúnisti, sósialismi, sósialisti; krati existerar detta isländska termen på grund av socialdemokrat.
Republikaner samt demokrater inom Förenta staterna kallas repúblikanar samt demókratar, medan republikaner samt demokrater inom initial innebörd, dvs. anhängare från republikanskt/demokratiskt statsskick kallas lýðveldissinnar[4] samt þjóðveldissinnar[källa behövs][förtydliga].
En sektion lånord används till för att detta puristiska termen besitter störande alternativt opassande bibetydelser alternativt existerar svårt för att hantera inom talspråket: hommi torde alltjämt existera detta maximalt accepterade termen till homosexuell, eftersom samkynhneigður "benägen mot identisk kön" känns svårhanterligt, samt detta äldre kynvillingur (från kyn "kön" samt villa "fel, felaktighet", jfr svenskans "synvilla", "villoväg") inom ljus känns förolämpande.
Vanliga verb
[redigera | redigera wikitext]| Svenska | Isländska | Norska |
|---|---|---|
| vara | vera | være (bokmål) vere (nynorska) |
| börja | byrja | begynne (bokmål) byrje (nynorska) |
| köpa | kaupa | kjøpe |
| stänga | loka | lukke |
| komma | koma | komme |
| skära | skera | skjære (bokmål) skjere (nynorska) |
| göra | gera | gjøre (bokmål) gjere (nynorska) |
| dricka | drekka | drikke |
| känna, tycka | þykja | kjenne, synes (bokmål) tykkje (nynorska) |
| följa | fylgja | følge (bokmål) følgje (nynorska) |
| glömma | gleyma | glemme (bokmål) gløyma (nynorska) |
| få | fá | få |
| ge, giva | gefa | gi gjeve (nynorska) |
| ha, äga | eiga | ha, eie (bokmål) ha, eige (nynorska) |
| hjälpa | hjálpa | hjelpe |
| hoppas | vona | håpe, vone |
| hoppa | stökkva | hoppe |
| skratta | hlæja | le |
| titta | líta | titte |
| älska | elska | elske |
| möta | hitta | møte |
| behöva, tarva | þurfa | trenge, behøve |
| betala | borga | betale |
| minnas | muna | huske, minnes (bokmål) hugse, minnast (nynorska) |
| springa, löpa | hlaupa | løpe, springe (bokmål) laupe, springe (nynorska) |
| sjunga | syngja | synge (bokmål) syngje (nynorska) |
| le | brosa | smile |
| simma | synda | svømme (bokmål) symje (nynorska) |
| förstå | skilja | forstå, skjønne |
| vänta, bida | bíða | vente, bie |
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Arnold Nordling; Hugo Pipping (1931), Dat.
pl. sonom inom ett korpkenning / Arnold Nordling., Skrifter utgivna från Svenska litteratursällskapet inom land i norden, Helsingfors, Wikidata Q113519035, ISSN0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022155
- Erik Noreen (1912), Om allitterationen vid v inom fornisländskan / Erik Noreen., Skrifter utgivna från Svenska litteratursällskapet inom land i norden, Helsingfors, Wikidata Q113396191, ISSN0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022191
- I.
Reichborn-Kjennerud; Hugo Pipping (1926), Mimameiðs aldin / inom. Reichborn-Kjennerud., Skrifter utgivna från Svenska litteratursällskapet inom land i norden, Helsingfors, Wikidata Q113518981, ISSN0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022117