Vilka är de samhällsekonomiska målen

Det s.k. ekonomiska kretsloppet likt visar hur hushållens, företagens samt detta offentligas finans hänger samman.

I detta på denna plats avsnittet bör oss titta vid hur hushållens, företagens samt detta offentligas vetenskapen om resurserhandel och finans hänger samman.

på denna plats förklaras även pengars värde, avgift, konjunkturer, inflation, produktivitet, prisbildning, olika ekonomiska struktur samt samhällsekonomins politiska mål.

Koppling mot kurs- samt ämnesplaner hittar ni längre ner inom texten.

Vad existerar samhällsekonomi?

Samhällets samt världens tillgångar existerar begränsade. Därför diskuteras ständigt hur dessa tillgångar bör fördelas.

Ordet finans kommer ifrån grekiskan samt betyder hushållning.

All finans handlar alltså ifall för att hushålla tillsammans med tillgångar, vilket även gäller samhällsekonomi vilket omfattar samhällets samtliga gemensamma tillgångar. eftersom detta handlar angående all samhällets tillgångar används då samt då andra term till för att summera ämnet. Ibland kallar man detta till politisk finans samt ibland till nationalekonomi.

Man skulle behärska yttra för att samhällsekonomi handlar angående fyra olika frågor:

1. Vad bör produceras?
    
2. Hur bör detta produceras?
    
3. Vem bör styra ovan produktionen?
    
4. Hur bör dem ekonomiska resultaten fördelas?

    

I en helt samhälle existerar dessa ämnen väldigt stora samt svåra för att att fatta beslut eller bestämma något. All produktion inom samhället - oavsett ifall detta existerar enstaka kontorsstol alternativt en datorspel - kräver tidsperiod, utrustning, valuta, kurs samt många mer. Därför finns detta sällan enkla alternativt självklara svar vid frågorna.

Pengar samt värde

Samhällsekonomin omfattar dem stora frågorna likt handlar ifall vilket valuta kommer ifrån samt hur en värde uppstår.

Ibland säger man för att valuta existerar ett emblem på grund av jobb. Den vilket arbetar får valuta inom utbyte till detta värde vilket hen existerar tillsammans med samt skapar.

Det innebär för att varenda valuta vid något sätt existerar kopplade mot jobb. vid detta sättet blir detta även enstaka betydelsefull fråga inom samhällsekonomin angående människor besitter, alternativt saknar arbete.

Det innebär även för att varenda valuta såsom människor sparar existerar enstaka struktur från sparat jobb.

dem pengarna förmå användas till för att erlägga till perioder då man ej arbetar. Ibland förmå en samhälle spara valuta gemensamt på grund av för att ta grabb ifall människor likt ej arbetar. Läs mer >

På identisk sätt existerar lånade valuta lånat sysselsättning. detta innebär för att då enstaka individ alternativt en samhälle lånar valuta måste dessa blir betald åter.

detta går ej för att utföra utan sysselsättning. angående ett stat lånar valuta samt människor inom landet saknar sysselsättning samt inkomster kommer statsskulden ej behärska blir betald. Detsamma gäller till varenda enskild människa.

För varenda individ gäller detta alltså för att jobba till för att ett fåtal enstaka lön. dock hur fungerar detta till staten?

Staten kunna ett fåtal in valuta vid lite olika sätt.

dem numeriskt värde primära sätten liksom staten får in valuta existerar via skatter samt avgifter.

Skatt

Hela människor inom en nation existerar tillsammans med samt betalar avgift. avgift existerar enstaka slags betalning såsom inom landet blir betald mot kommunen, område samt staten.

Alla likt tjänar valuta alternativt konsumerar produkter samt tjänster måste erlägga avgift (t.ex.

löneskatt samt moms) liksom går mot gemensamma kostnader inom samhället. Skattepengarna behövs på grund av för att samhället bör fungera.

I land blir betald skatten mot kommunen, område samt staten likt bestämmer vad pengarna bör användas mot. Vårt samhälle existerar uppbyggt samt styrs tillsammans med hjälp från skattepengar. inom kommunerna byggs samt underhålls skolor, badhus, bokhylla samt således vidare.

Regionerna ser inom regel mot medicinsk vård samt kollektivtrafik, medan staten ansvarar på grund av ett massiv sektion från samhällets sociala trygghetssystem samt till varenda myndigheter likt behövs till för att producera säkerhet samt ordning på grund av invånarna inom landet.

En massiv sektion från skattepengarna går åter mot hushållen inom struktur från löner mot samtliga anställda inom t.ex.

offentliga sektorn (statliga tjänstepersoner, poliser, sjuksköterskor, personer som kör bussar, kommunarbetare, pedagog samt därför vidare).

Samhällsekonomins aktörer

Samhällets vetenskapen om resurserhandel och finans besitter ett rad olika aktörer såsom tillsammans får samhällets vetenskapen om resurserhandel och finans för att vandra runt.

varenda aktör existerar en samlingsnamn till flera olika delar vilket hör ihop.

• Hushållen: varenda människor oavsett ifall detta existerar ensamstående alternativt familjer räknas in inom hushållen.
   
• Företagen: varenda sorters företag, oavsett angående dem existerar samhällets största tillsammans med tiotusentals anställda alternativt angående detta existerar en litet enmansföretag.
   
• Offentliga sektorn: Den sektion från samhället såsom finansieras tillsammans med hjälp från gemensamma valuta.

  Statlig förvaltning (myndigheter), regioner samt kommuner.
   

• Finanssektorn:Banker samt andra institutioner vilket ser mot för att flödet från valuta går smidigt.

De olika aktörerna existerar beroende från varandra samt besitter även inom viss utsträckning gemensamma syfte. samtliga samverkar inom en kretslopp samt mellan samhällsekonomins aktörer rör sig valuta.

Se foto >

Företagen samt människorna

Precis vid identisk sätt såsom för att produkter, tjänster samt valuta rör sig inom en ekonomiskt kretslopp, ingår hushåll samt företag inom en mindre sammanhang.

Hushållen förser företagen tillsammans arbetskraft samt konsumerar deras produkter samt tjänster.

Medan företagen betalar ut löner mot hushållen samt erbjuder dem produkter samt tjänster. Hushållen samt företagen existerar därför själva hjärtat inom ekonomin. Utan företag liksom producerar samt hushåll likt konsumerar, fungerar ej ekonomin. Man förmå säga för att detta existerar en ekonomiskt kretslopp inom miniatyr. Se foto >

Företag, produktion samt konsumtion

För för att företagen bör behärska producera produkter alternativt tjänster behövs enstaka rad tillgångar, alternativt produktionsfaktorer.

Dessa är:

• Arbetskraft (hushållen)
• Realkapital (saker såsom byggnader, maskiner, fordon, inventarier alternativt liknande)
• Råvaror
• Finanskapital (pengar)
• Kunnande (utbildning)

När väl en företag existerar etablerat samt driver sin aktivitet behövs för att företaget säljer sina produkter alternativt tjänster till mer än vilket dem kostade för att producera.

Detta leder mot profit likt fullfölja för att företaget förmå växa samt anställa fler människor. angående företaget säljer mindre än sin bidrag (vad allt kostat) går detta tillsammans negativt resultat, vilket förmå leda mot för att detta tvingas lägga ner.

Företagets vinster är kapabel delas upp vid lika sätt. enstaka sektion från vinsten brukar återinvesteras inom företaget till för att ett fåtal detta för att växa.

Detta förmå mot modell göras genom för att anställa mer anställda alternativt för att investera inom nya maskiner.

Produktivitet existerar en användbart mått vid hur produktiv produktionen existerar. Produktivitet mäts genom för att dela värdet vid detta vilket produceras, tillsammans antalet arbetade timmar. Då värdet per arbetstimme blir stort existerar produktiviteten upphöjd samt tvärtom.

Länder liksom landet vilket besitter enstaka sofistikerad samhällsekonomi äger även enstaka upphöjd produktivitet, var varenda arbetstimme skapar stora värden.

Denna produktivitet existerar alltså en mått vid hur många varenda person som arbetar producerar inom genomsnitt.

I länder tillsammans enstaka upphöjd produktivitet skapar produktionen stora värden per arbetstimme, medan detta existerar tvärtom inom mindre utvecklade ekonomier. Utvecklingsländer besitter mot modell enstaka enklare samt mer arbetskraftsintensiv produktion vilket ger nedsänkt produktivitet samt därmed lågt värde per arbetstimme.

När företagen växer leder detta mot för att fler anställs samt för att dem förmå förbruka mera inom samhället.

Detta leder inom sin tur mot för att efterfrågan vid produkter samt tjänster ökar inom samhället. Företagen kunna då växa ännu mer, samt även nya företag förmå bildas. ett slags uppåtgående finansiell spiral skulle man behärska yttra. Detta leder inom långa loppet mot högkonjunktur inom samhället (mer ifall detta snart).

Om flera företag går tillsammans negativt resultat samt tvingas yttra upp människor, reducerar även efterfrågan inom samhället då köpkraften blir svagare.

enstaka resultat från detta blir för att företagen blir tvungna för att producera mindre produkter alternativt tjänster. enstaka ytterligare resultat blir för att även andra företag går tillsammans med negativt resultat eftersom köpkraften samt efterfrågan minskat inom samhället. Dessutom existerar företag inom regel beroende från varandra, mot modell likt leverantörer alternativt gällande tjänster inom reklam, salg samt således vidare.

detta blir därför ett nedåtgående finansiell spiral vilket ibland utmynnar inom ett lågkonjunktur.

Företagen samt hushållen existerar därför starkt beroende från varandra. Se foto >

Konjunkturer

Ekonomins tillväxt sker ej inom ett linjär linje vidare. dock ovan tidsperiod tenderar ändå ekonomin för att växa, vilket utför för att dem flesta länder blir rikare samt rikare.

detta kallas tillväxt. Även ifall oss ovan tidsperiod besitter fått detta förbättrad sker detta ej vid ett spikrak linje, utan ibland existerar detta förbättrad tider samt ibland existerar detta sämre. detta kallas till konjunkturer.

Se foto >

Högkonjunktur

När detta existerar goda tider, då efterfrågan vid produkter samt tjänster existerar upphöjd samt flera människor existerar inom sysselsättning, kallas detta på grund av högkonjunktur. inom enstaka högkonjunktur existerar arbetslösheten nedsänkt samt företagen vågar investera samt utvecklas. eftersom efterfrågan existerar upphöjd, stiger även ofta priserna beneath denna period, vilket leder mot för att inflationen ökar.

När produktionen ökar samt arbetslösheten reducerar inom näringslivet således får staten in mer valuta inom struktur från skatter samt andra avgifter såsom bland annat behövs på grund av för att driva den offentliga sektorn.

vid sålunda vis ökar även välfärden inom samhället.

Lågkonjunktur

När priserna stiger reducerar efterfrågan eftersom lönerna ej ökar inom identisk takt liksom priserna. Köpkraften inom samhället blir därmed svagare.

detta leder mot för att företagen ej är kapabel producera lika många, vilket inom sin tur leder mot nedskärningar. Hindras ej denna tillväxt leder detta mot för att företagen måste yttra upp anställda samt för att ekonomin går in inom enstaka lågkonjunktur.

Lågkonjunkturer kännetecknas från nedsänkt efterfrågan vid produkter samt tjänster samt upphöjd arbetslöshet.

på grund av för att avbryta detta kunna ibland staten behöva stimulera ekonomin. Detta är kapabel bland annat göras genom för att producera fler offentliga arbete således för att fler förmå jobba samt ett fåtal råd för att öka sin konsumtion, vilket leder mot för att företagen ökar sin salg samt återigen förmå anställa fler.

Perioden mellan topparna inom konjunkturerna kallas till konjunkturcykel.

enstaka sådan velociped brukar artikel mellan 5-8 år.

Depression

Om ett lågkonjunktur blir alltför djup samt långvarig kallar man detta till nedstämdhet. Då ökar arbetslösheten kraftigt samt företag måste läggas ned.

De senaste hundra år äger oss haft numeriskt värde perioder från riktigt allvarliga depressioner.

Den inledande fanns den stora depressionen vid 1930-talet samt den andra ägde lokal 2008-2009 efter den stora amerikanska bankkraschen.

Inflation

Inflation innebär för att värdet vid valuta försämras. då värdet försämras stiger priserna samt detta blir dyrare för att förbruka. Detta innebär för att man ej är kapabel handla lika många till varenda hundralapp vilket tidigare, eftersom pengarna äger blivit mindre värda.

Den vanligaste orsaken mot inflation existerar för att lönerna stiger.

Då får hushållen mer valuta för att nyttja mot konsumtion vilket leder mot ökad efterfrågan samt stigande kostnader. enstaka ytterligare orsak förmå existera för att omkostnaderna till företag alternativt bristande vid ingredienser leder mot ökade priser.

Om priserna går upp kräver hushållen högre löner. Detta leder inom sin tur mot för att företagen tvingas för att höja priserna vid produkter till för att ett fåtal mer valuta ovan mot dem ökade lönekostnaderna...

samt då priserna stiger behöver lönerna återigen höjas. Detta kallas på grund av ett lönespiral.

Inflation uppstår antingen från sig egen inne inom landet alternativt inom samband tillsammans med händelser såsom äger lokal inom utlandet. angående priserna stiger inom utlandet blir detta dyrare för att importera. Då stiger även dem inhemska priserna vilket utför för att pengarna relativt sett blir mindre värda.

Många länder försöker därför hålla inflationen beneath ett viss nivå.

inom land existerar den nivån 2 andel angående året.

Hög inflation leder mot stora prisökningar samt för att hushållens sparade valuta snabbt reducerar inom värde. Företag likt existerar beroende från export fullfölja förluster eftersom valutans värde reducerar.

ifall inflationen ökar många snabbt förmå detta ibland kallas hyperinflation. detta plats detta liksom drabbade Tyskland beneath 1920-talet. detta kunna leda mot för att kurera ekonomin kollapsar.

Bild: Mikael Bruér

Koordinatsystem såsom visar relationen mellan utbud samt efterfrågan samt fanns detta råder jämviktspris.

Marknad samt priser

Priset vid produkter samt tjänster uppstår ej ur tomma intet utan hänger samman tillsammans flera olika faktorer.

detta sätt likt priset uppstår vid inom enstaka marknadsekonomi kallas till prisbildning.

Enkelt uttryckt kunna man yttra för att angående flera önskar äga enstaka artikel alternativt position därför existerar efterfrågan upphöjd, vilket leder mot högre kostnader. angående efterfrågan existerar nedsänkt därför sjunker priserna.

Ett företag önskar sälja mot därför högt kostnad såsom möjligt, dock ett konsument önskar köpa mot således lågt kostnad likt möjligt.

därför då priserna ökar reducerar efterfrågan samt då priserna sjunker ökar efterfrågan.

Man är kapabel därför jämföra prisbildning tillsammans ett förhandling mellan konsumenter samt företag.

Prisbildning hänger ihop tillsammans med utbud, detta önskar yttra hur massiv resurser existerar vid varan alternativt tjänsten.

Höga kostnader leder mot för att företag säljer mindre produkter alternativt tjänster, medan låga kostnader leder mot motsatsen. detta utför för att utbudet ökar tillsammans höga kostnader samt reducerar tillsammans med låga priser.

Den punkt var priset existerar mitt emellan företagens samt konsumenternas önskan, samt var utbudet existerar helt korrekt balanserat, kallas till jämviktspris.

Då produceras lika många vilket detta konsumeras samt mot korrekt kostnad. Se foto >

Olika ekonomiska system

Olika ögonkontakt vid finans besitter lett mot framväxten från olika ekonomiska struktur. Man förmå yttra för att detta finns numeriskt värde huvudtyper; marknadsekonomi samt planekonomi. inom dess grundform finns dem knapp någonstans idag, utan nästan samtliga länder existerar någonstans mitt mellan dem, något likt kallas till blandekonomi.

Marknadsekonomi

I ett renodlad marknadsekonomi styrs samtliga kostnader från fri prisbildning.

samtliga besitter riktig mot fritt privat ägande. Den såsom önskar driva en företag får utföra detta samt staten lägger sig ej inom ekonomin. vid marknaden råder fri konkurrens samt inga monopol alternativt karteller förekommer.

Detta förutsätter för att detta finns flera köpare samt handelsman samt för att ingen enskild aktör kunna påverka priset vid ett artikel.

Marknaden styr samt reglera sig egen, liksom från ett osynlig grabb (se finansiell liberalism). Ytterligare enstaka förutsättning existerar för att detta finns flera likartade samt jämförbara produkter likt ger god konkurrens. Konsumenterna äger ingång mot resultat angående varorna samt förmå självständigt fatta beslut. ingen stängs ute ifrån marknaden samt detta existerar enkel för att starta nya företag.

Planekonomi

Motsatsen existerar planekonomi.

inom denna ägs detta mesta kollektivt, antingen via staten alternativt vid annat sätt. Istället till konkurrens samt prisbildning styr staten ovan vad likt bör tillverkas, hur många samt vilket detta bör kosta för att köpa.

Problemet existerar för att detta existerar svårt för att förutsäga noggrant vad liksom behövs samt hur massiv efterfrågan kommer bli.

detta leder enkel mot en stort överskott från vissa produkter samt stort underskott vid andra. Den uteblivna konkurrensen leder även ofta mot dålig standard eftersom detta ej finns något behov ifrån producenternas samt säljarnas blad från för att utveckla varorna.

Blandekonomi

Någonstans mellan dessa numeriskt värde ytterligheter befinner sig idag nästan samtliga världens länder, dock olika många åt detta en alternativt detta andra hållet.

Oftast fullfölja stater ingripande inom ekonomin till för att skydda människor, miljö alternativt stötta olika regioner inom en nation. Ibland kunna även prisbildning placeras ur spel genom statliga regleringar, likt mot modell detta statliga monopolet vid alkoholförsäljning inom Sverige.

Samhällsekonomins politiska mål

Eftersom samhällsekonomi även existerar politik, därför existerar den kopplad mot olika politiska syfte.

Dessa hänger ofta ihop tillsammans dem olika nationalekonomiska teorierna. Målen på grund av samhällsekonomin varierar därför även mellan olika länder.

Vanligtvis brukar målen existera ökad levnadsstandard, upphöjd aktivitet, nedsänkt inflation samt god balans inom utrikeshandeln.

Hur skatter samt andra statliga inkomster bör fördelas bland befolkningen existerar enstaka från dem allra viktigaste frågorna på grund av en lands statsmakt. detta brukar kallas fördelningspolitik samt handlar angående hur man fördelar inkomster utifrån ekonomins konsekvens mellan samhällets medborgare på grund av för att vid sålunda vis jämna ut skillnader mellan rika samt fattiga.

LÄS MER:Ekonomi samt handel

LÄS MER:Privatekonomi

LÄS MER:Arbetsmarknad, arbetsrätt samt arbetsmiljö

LÄS MER:Internationell finans samt handel

LÄS MER:Nationalekonomiska teorier

LÄS MER: Det svenska välfärdssystemet

LÄS MER:Svensk finans samt affär ifrån 1800-talet fram mot idag

LÄS MER:Produktion samt konsumtion från produkter samt tjänster

LÄS MER:Svenska skatteväsendets historia

PODCAST: Fakta angående avgift inom Sverige

PODCAST: Samhällsekonomi - viktiga begrepp

PODCAST:Vad existerar inflation?

PODCAST:Ekonomiska system

PODCAST:Aktier samt aktiehandel

PODCAST:Arbetslöshet

Arbetsgivare: Den vilket äger sysselsättning för att tillhandahålla alternativt anställer, exempelvis staten, ett samhälle alternativt en företag.

Arbetskraft: De arbetsföra inom enstaka viss befolkning alternativt den position likt enstaka arbetare säljer mot enstaka arbetsgivare vid ett arbetsmarknad.

Export: Utförsel samt salg från produkter utanför en lands gränser.

Import: inköp samt införsel från produkter ovan enstaka tullgräns, exempelvis ifrån en annat land.

Industri: Framställning från varor genom för att ingredienser förädlas.

Kapital: Tillgångar inom form eller gestalt från t.ex.

valuta, egendomar, maskiner samt skepp.

Kapitalism: en ekonomiskt struktur var produktionsmedlen befinner sig inom privat ägo samt var produktionen styrs från marknadskrafterna.

Kartell: ett formell överenskommelse mellan företag tillsammans intention för att sätta den marknadsmässiga konkurrensen ur spel.

Medlemmarna inom kartellen godkänner för att samordna sina kostnader samt sin produktion tillsammans varandra. dem flesta konkurrenslagar förbjuder karteller.

Konkurrens: då flera företag alternativt enskilda aktörer tävlar vid ett gemensam marknad.

Konsumtion: Förbrukning från produkter alternativt tjänster.

till för att behärska förbruka något måste man inledningsvis tillverka alternativt köpa enstaka vara alternativt tjänst.

Låg- samt högkonjunktur: Konjunktur existerar en term såsom syftar vid detta rådande ekonomiska tillståndet inom ett finans. ett lågkonjunktur innebär för att produktionen från produkter samt tjänster reducerar.

Motsatsen existerar enstaka högkonjunktur då den ekonomiska aktiviteten existerar större.

Lön: belöning (i regel genom pengar) såsom blir betald på grund av utförande från sysselsättning alternativt beredskap för att utföra jobb (t.ex. jour).

Marknad: En lokal var köpare samt handelsman träffas. enstaka handelsplats kunna därför existera summan från flera aktörers agerande, t.ex.

inom ett viss bransch alternativt inom internationell handel.

Moms: ett statlig avgift vid varenda produkter samt tjänster såsom säljs samt konsumeras inom en samhälle. Momsen brukar ligga ner vid 25% vid dem flesta produkter samt tjänster. Momsen existerar inbakad inom priset vid produkten. Efter salg betalar försäljaren - t.ex.

företaget alternativt kommunen - in momsen mot Skatteverket.

Monopol: enstaka handelsplats var detta bara finns ett företag (ingen konkurrens).

Näringsliv: Samlingsnamn på grund av dem olika näringar (företag samt andra vinstdrivande verksamheter) vilket finns inom en geografiskt område.

Produktion: Tillverkning (producera = tillverka)

Råvaror: produkter likt utvunnits ur naturen dock ej behandlats/förädlats.

modell vid ingredienser existerar skogsområde, malm, ull samt råolja.

Samhälle: inom samband tillsammans med samhällsekonomi syftar begreppet "samhälle" vanligen vid en nation, dock inom förlängningen är kapabel begreppet även avse detta globala samhället samt världsekonomin.

Tillväxt: Ökning från BNP (bruttonationalprodukten) ovan ett viss period.

tillsammans BNP menas värdet från samtliga produkter samt tjänster såsom produceras inom en nation beneath ett period.

Valuta: Den sorts betalningsmedel (pengar) likt används inom en alternativt flera länder.
 

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Förklara kortfattat vilket vilket menas tillsammans begreppet samhällsekonomi.
    
2. Förklara vilket vilket menas tillsammans för att valuta existerar ett emblem till arbete.
    
3. Varför existerar avgift viktigt till en samhälle?
    
4. Vilka existerar samhällsekonomins fyra stora aktörer?
    
5. Hur existerar hushåll samt företag beroende från varandra?
   Målen handlar bland annat ifall för att utrota fattigdom, bekämpa klimatförändringar samt säkerställa enstaka fredlig samt inkluderande värld.

   Förklara bilden >
    

6. Förklara begreppet produktivitet.
    
7. När företagen växer samt anställer fler sålunda gynnar detta läka samhällsekonomin. Förklara hur.
    
8. När detta går uselt till företagen därför drabbar detta även samhällsekonomin negativt. Förklara hur.
    
9. Förklara hur ett högkonjunktur uppstår.
    
10. Vilka orsaker är kapabel ligga ner på baksidan ett lågkonjunktur?

    Förklara hur detta hänger ihop.
     

11. Vad menas tillsammans (ekonomisk) depression?
     
12. Förklara varför detta blir inflation. vilket ligger bakom?
     
13. Vad menas tillsammans med lönespiral?
     
14. Förklara vad vilket menas tillsammans med jämviktspris.
     
15. Förklara begreppen:
    
         a) Marknadsekonomi
    
         b) Planekonomi
    
         c) Blandekonomi
     
16. Vilka brukar artikel samhällsekonomins viktigaste politiska mål?

Ta reda på:

1. Vad användes likt valuta innan myntet uppfanns?
    
2. Förklara nästa begrepp:
   
        a) Kommunal skatt
   
        b) Statlig skatt
   
        c) Moms
    
3. Ge flera olika modell vid vilket människor jobbar tillsammans inom den offentliga sektorn inom din kommun.
    
4. Hur flera anställda besitter detta största företaget inom din kommun?
    
5. Befinner oss oss just idag inom ett högkonjunktur alternativt lågkonjunktur?
    
6. Vad hände 1923 tillsammans med den tyska valutan (riksmark)?
    
7. Vilket ekonomiskt struktur äger Nordkorea?

Diskutera:

1. Arbeta inom par samt analysera bilden vilket visar ekonomins kretslopp.

   Försök således gott ni kunna för att förklara dem olika pilarna mera utförligt än tillsammans dem mening likt redan står. Se foto >
    

2. Är skatterna inom landet på grund av höga alternativt låga? Motivera ditt svar.
    
3. Diskutera inom grupper alternativt inom helklass:
   
        a) Nämn 5 produkter likt ni tycker äger en till högt kostnad.

   vad skulle dem kosta tycker ni? Varför?
   
        b) Nämn 5 produkter likt äger en till lågt kostnad. vad skulle dem kosta tycker ni? Varför?
    

4. Kan man yttra för att USA äger ett ren marknadsekonomi i enlighet med dem kriterier vilket uppges inom texten?
    

Litteratur:
Klas Eklund, Vår vetenskapen om resurserhandel och finans - ett införande mot samhällsekonomi, Nordstedts akademiska förlag, 2005
Michael Parkin, Economics.

(3. ed.), The Addison-Wesley Series in Economics, Addison-Wesley, 1996
Lars Nohagen, Sveriges finans - införande inom samhällsekonomi, Sanoma kurs, 2009
Claes höjd, Global ekonomi: ett införande mot samhällsekonomi samt politisk ekonomi, SNS Förlag, 2013

FÖRFATTARE

Text: Mikael Bruér, SO-lärare, universitetsadjunkt, författare samt föreläsare

Webbplats:gothiafortbildning.se
Boken SO-ämnena inom blickfånget från Mikael Bruér innehåller konkreta råd vid hur ni är kapabel förbättra din utbildning.

Tillsammans tillsammans med lektionsförslag samt didaktiska reflektioner presenteras ett klar samt nytänkande modell på grund av användningen från Lgr 11 inom arbetet tillsammans med dem fyra SO-ämnena.. tillsammans utgångspunkt inom författarens eget förhållningssätt mot SO-ämnet behandlas historik, styrdokument samt bedömning.

SO-ämnena inom blickfånget existerar inom inledande grabb inriktad mot pedagog vid högstadiet, dock även pedagog vid mellanstadiet samt gymnasiet förmå äga nytta från boken.

Den besitter enstaka klar koppling mot skolans styrdokument samt existerar skriven till för att passa samtliga liksom jobbar tillsammans SO.

Koppling mot skolans styrdokument

Innehållet existerar kopplat mot grundskolans läroplan på grund av samhällskunskap åk4-6 samt åk 7-9 samt mot gymnasiets ämnesplaner till Samhällskunskap 1a2, Samhällskunskap 1b samt Samhällskunskap 2.

Avsnitt (18:52 min) ifrån UR:s programserie Samhällskunskap förklarad var ni kunna lära dig mer ifall pengarnas bakgrund.

Vår vetenskapen om resurserhandel och finans äger sett olika ut beneath historien: oss äger gått ifrån bytesekonomi mot mynt samt sedlar mot dagens nästan helt digitala vetenskapen om resurserhandel och finans. dock vilket existerar egentligen pengar? samt hur vet oss deras värde? inom detta denna plats avsnittet redogör oss vilket valuta existerar samt hur deras värde bestäms samt förändras.

samt varför man kunna titta valuta såsom enstaka kroppslig manifestation från tillit.

Om följd Samhällskunskap förklarad: inom kärnfulla del, liksom inte någonsin existerar längre än 20 minuter, förklaras allt ifrån grunderna inom svensk politik samt internationella relationer mot samhällets uppbyggnad samt demokratiska nivåer. Innehållet existerar avstämt tillsammans med verksamma pedagog samt utbudet fylls vid löpande.

Avsnitt (19:41 min) ifrån UR:s programserie Samhällskunskap förklarad var ni kunna lära dig mer ifall samhällsekonomi.

angående ni fick avgöra inom en nation - hur skulle ni då sköta ekonomin? Skulle detta artikel enstaka marknadsekonomi, planekonomi alternativt enstaka blandekonomi? Hur skulle ni rangordna dina tillgångar samt hur skulle ni mäta finansiell framgång? inom detta denna plats avsnittet redogör oss samhällsekonomi. Vilka olika problem att diskutera detta behöver tas ställning mot då en lands vetenskapen om resurserhandel och finans bör bestämmas samt varför ej människor är kapabel erhålla allt dem önskar ha.

Om följd Samhällskunskap förklarad: inom kärnfulla segment, liksom inte någonsin existerar längre än 20 minuter, förklaras allt ifrån grunderna inom svensk politik samt internationella relationer mot samhällets uppbyggnad samt demokratiska nivåer.

Innehållet existerar avstämt tillsammans med verksamma pedagog samt utbudet fylls vid löpande.

Klas Eklund redogör valutor. Filmen inleds tillsammans med land samt den svenska valutan. Videon redogör till term likt växelkurs (flytande samt fast), inflation samt devalvering.

Filmen behandlar valutans roll inom världen, vilket ett gemensam valuta innebär, samt jämför svenska kronan tillsammans med euron.

Klas Eklund redogör detta finansiella systemet. inom filmen (5:34 min) går Klas igenom term likt valuta, valutor, ränta samt inflation. Centralt inom videon existerar bankerna samt deras roll inom detta finansiella systemet.

även sparformer vilket aktier, egendomar, obligationer fågel igenom.