Hur många vulkaner på teneriffa
Kanarieöarna
Kanarieöarna (spanska: Islas Canarias, från latinetsInsulae canariae, "Hundöarna", efter detta latinska termen Canis vilket betyder hund) existerar ett spansk ögrupp samt autonom distrikt, belägen inom Atlanten, utanför Afrikas västra kust. Öarna existerar belägna cirka 1 500 km ifrån Madrid samt deras avstånd mot Afrika existerar mellan 95 samt 450 kilometer.
Kanarieöarna besitter en högt vulkanindex jämfört tillsammans resten från Spanien.Kanarieöarna räknas geografiskt mot Afrika, dock politiskt mot Europa.
Ögruppen består från sju större öar: Teneriffa, Fuerteventura, Gran Canaria, Lanzarote, La Palma, La Gomera, El Hierro dock även sex mindre obebodda småöar.
Befolkningen existerar huvudsakligen koncentrerad mot dem numeriskt värde huvudstadsöarna: cirka 43 % vid ön Teneriffa samt 40 % vid ön Gran Canaria.
Huvudstaden delas mellan städerna Las Palmas dem Gran Canaria samt Santa Cruz dem Tenerife.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Redan före start från vår tideräkning fanns ett inhemsk befolkning vid vissa småöar. dem härstammar ifrån Nordafrika samt detta existerar oklart då dem bosatte sig var, dock sannolikt på grund av mellan två- samt tretusen kalenderår sedan.
Kanarieöarna besitter varit kända från européer sedan antiken samt troligtvis upptäcktes öarna från Hanno Sjöfararen ifrån Karthago då denne omkring 510-talet f.Kr. gjorde enstaka upptäcktsresa längs den afrikanska västkusten.
Vulkanen Teide ligger mitt vid Teneriffa samt existerar Spaniens högsta höjd samt världens tredjeplats största vulkan.dem kunna emellertid äga varit kända redan från fenicierna vilket sökte efter detta eftertraktade röda färgämnet inom lavar, eftersom Kanarieöarna ibland kallas Purpuröarna alternativt sammankopplas tillsammans Hesperiderna. Historiska småöar inom den östra Atlanten förknippas ofta tillsammans Kanarieöarna samt tillsammans med Brendans mytomspunna resor.
Från 1290-talet samt vidare besökte flera sjöfarare ifrån Mallorca, Portugal samt Genua öarna. Lancelotto Malocello bosatte sig vid Lanzarote 1312. Mallorkinerna drev ett missionsstation vid ön mellan 1350 samt 1400 tillsammans tillsammans med ett biskop. tid 1344 lät påven kröna Luis dem la Gerda, ett ättling från Alfons X från Kastilien, mot konung ovan öriket, dock denne tog detta inte någonsin inom ägande.
detta gjorde ej heller Robert dem Bracamonte, liksom fick öarna liksom gåva från Henrik III från Kastilien samt därefter överlät riket åt Juan dem Béthencourt.
På 1400-talet samt långt senare ansågs västligaste delen från El Hierro existera världens ände.[källa behövs] Denna punkt blev även vid 1600-talet från Richelieu utsedd mot referenspunkt på grund av noll-meridianen vid kartor, senare ersatt från Greenwich-meridianen.
vid kartor anges referenspunkten tillsammans detta franska namnet vid ön, Ferro.
Urinvånarna
[redigera | redigera wikitext]Vid tiden då öarna upptäcktes från européerna beboddes dem från urinvånare tillsammans namn efter öarna dem bodde vid. Guancher vid Teneriffa (Chenerfe) existerar maximalt kända. Dessutom bodde bimbacher vid El Hierro (Esero el.
Fero), gomerer vid La Gomera (Gumera), auaritar vid La Palma (Benahoare), majos vid Lanzarote samt Fuerteventura (erövrarna gav majos namnet majoreros). ingen känner namnen vid urinvånarna vid Gran Canaria. vid tre från öarna, La Gomera, Teneriffa samt La Palma levde numeriskt värde många olika folkgrupper. Gran Canaria ägde invånare tillsammans med ursprung ifrån minimalt tre olika kulturer.
ett från teorierna utför gällande för att dem kom dit tillsammans hjälp från fenicierna alternativt romarna dock detta troliga existerar för att dem hamnade var då dem emigrerade ifrån detta nordafrikanska fastlandet. vid samtliga småöar befann sig invånarna vid stenåldersstadiet, vilket ger intryck från enstaka isolerad tillvaro tills européerna kom.
Teide-vulkanens massiva kon (3718m), detta högsta berget vid Kanarieöarna, Spanien samt Atlantöarna.Den primära ekonomiska sysselsättningen bland urinvånarna plats fåravel, jordbruk, fiske samt för att plocka vilda frukter. Jordbruk dominerade vid Gran Canaria. ifrån 1500-talet gifte flera spanjorer samt spanjorskor sig tillsammans urinvånare [källa behövs] samt drag ifrån urinvånarna går idag för att titta hos vissa från dem kanariska invånarna.
Kanarieöarna erövras
[redigera | redigera wikitext]År 1402 påbörjades erövringen från Kanarieöarna inom samt tillsammans ett expedition mot Lanzarote liksom genomfördes från Juan dem Béthencourt samt Gadifer dem la Salle, numeriskt värde höga normander likt fanns Henrik III från Kastiliens vasaller. Därifrån fortsatte dem mot Fuerteventura samt El Hierro.
Varför existerar Island ett sålunda otroligt energisk ö då detta kommer mot vulkanism?Béthencourt fick titeln Kanarieöarnas monark dock såg ändå Henrik III vilket sin överordnade. Béthencourt byggde även upp ett bas vid La Gomera dock detta fanns långt innan den ön erövrades. Människorna vid La Gomera, Gran Canaria, Teneriffa samt La Palma stod emot den spanska invasionen inom nästan 100 tid.
Erövringen från Kanarieöarna såsom tog nästan hundra kalenderår föregick erövringen från den nya världen tillsammans en totalt tillintetgörande från den inneboende kulturen samt ett snabb passage mot kristendomen.
vid bas från topografin samt motståndet ifrån dem infödda guancharna slutfördes ej erövringen från den sista ön, Teneriffa, förrän 1496 då Kanarieöarna införlivades tillsammans detta kastilianska kungadömet. Mellan 1448 samt 1459 pågick enstaka kris mellan Kastilien samt Portugal ifall vem såsom skulle äga kontrollen ovan öarna då Maciot dem Bethencourt sålde sin inflytande ovan Lanzarote mot prins Henrik Sjöfararen.
Denna åtgärd accepterades ej från dem infödda alternativt från dem kastilianska inneboende vid ön likt påbörjade enstaka revolt samt fördrev portugiserna ifrån ön.
Politik
[redigera | redigera wikitext]Rivaliteten mellan Santa Cruz vid Teneriffa samt Las Palmas vid Gran Canaria angående vilken ort såsom skulle artikel huvudstad vid Kanarieöarna delade 1927 ögruppen inom numeriskt värde provinser, Santa Cruz dem Tenerife samt Las Palmas dem Gran Canaria.
Under perioden till den andra spanska republiken började arbetarnas marxistiska samt anarkistiska ideologier för att utvecklas samt dem leddes från bland andra Jose Miguel Perez samt Guillermo Ascanio. Organisationerna plats dock inom minoritet inom dem flesta kommuner.
1936 reste Francisco Franco mot Kanarieöarna såsom generalkommendant.
Den 17 juli gjorde denne enstaka armé revolution samt tog snabbt övervakning ovan all ögruppen utom vid en fåtal ställen vid La Palma samt inom staden Vallehermosa vid La Gomera var denne fick till stort motstånd. Trots för att detta ej fanns en riktigt konflikt sålunda plats detta ett från dem platser var detta största militära trycket beneath förkrigstiden ägde lokal.
Oppositionen mot Francos regim började ej för att ta form eller gestalt förrän inom slutet från 1950-talet då grupper liksom Partido Comunista dem España (Spanska kommunistpartiet) samt olika nationalistiska, vänsterinriktade samt oberoende befrielserörelser startades.
Efter Francos död samt införandet från ett demokratisk konstitutionell monarki lades en förslag fram angående autonomi på grund av Kanarieöarna, vilket genomfördes 1982.
1983 hölls dem inledande autonoma valen samt dem vanns från detta spanska socialistiska grupp, PSOE. 2024 existerar detta regerande grupp Coalición Canaria.
Parlament
[redigera | redigera wikitext]Kanarieöarnas parlament, baserat inom Santa Cruz dem Tenerife, består från 70 ledamöter likt väljs genom allmän omröstning. Teneriffa samt Gran Canaria väljer 15 ledamöter vardera; La Palma, Fuerteventura samt Lanzarote, 8 vardera; samt La Gomera samt El Hierro, 4 respektive 3 ledamöter.
nära dem senaste valen tillkom enstaka regionlista tillsammans 9 ledamöter. Dess funktioner existerar utarbetandet från lagar, godkännandet från dem regionala budgetarna, kontrollen från den regionala regeringen samt utnämningen från senatorerna liksom representerar Kanarieöarna (det finns även dem såsom väljs direkt från medborgarna inom varenda övalkrets).
Den 10:e mandatperioden till Kanarieöarnas parlament började den 25 juni 2019 tillsammans med den konstituerande sessionen inom kammaren var dem 70 parlamentariker såsom valdes inom valet den 26 femte månaden i året identisk tid tillträdde.
[2]
Regering
[redigera | redigera wikitext]Kanarieöarnas statsmakt, tillsammans säte inom Santa Cruz dem Tenerife samt Las Palmas dem Gran Canaria, [3] utövar den verkställande makten samt regeringschefen samt regionråden likt ansvarar till dem olika förvaltningarna. Regeringschef existerar Fernando Clavijo Batlle, ifrån Coalición Canaria.
Öarna besitter vulkaniskt ursprung samt existerar tämligen bergiga (fortfarande finns aktiva vulkaner).Geografi
[redigera | redigera wikitext]De sju huvudöarna samt deras huvudstäder är:
Ögruppen består även från sex mindre öar:
| Flagga | Vapen | Ö | Huvudort | Area (km2) | Invånare (2010) | Invånare/km2 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| El Hierro | Valverde | 268,71 | 10 960 | 40,79 | ||
| Fuerteventura | Puerto sektion Rosario | 1 660 | 103 492 | 62,34 | ||
| Gran Canaria | Las Palmas dem Gran Canaria | 1 560,1 | 845 676 | 542,07 | ||
| La Gomera | San Sebastián | 369,76 | 22 776 | 61,6 | ||
| Lanzarote | Arrecife | 845,94 | 141 437 | 167,2 | ||
| La Palma | Santa Cruz dem La Palma | 708,32 | 86 324 | 121,87 | ||
| Tenerife | Santa Cruz dem Tenerife | 2 034,38 | 906 854 | 445,76 | ||
| – | – | La Graciosa | Caleta dem Sebo | 29,05 | 658 | 22,65 |
| – | – | Alegranza | – | 10,3 | – | – |
| – | – | Isla dem Lobos | – | 4,5 | – | – |
| – | – | Montaña Clara | – | 1,48 | – | – |
| – | – | Roque sektion Este | – | 0,06 | – | – |
| – | – | Roque sektion Oeste | – | 0,015 | – | – |
Öarna bildar Makaronesien tillsammans tillsammans Azorerna, Kap Verde, Madeira samt Selvagensöarna.
VulkanenTeide vid Teneriffa existerar Spaniens högsta fjäll samt den tredjeplats största vulkanen inom världen. Öarnas geografiska läge samt passadvindarna fullfölja för att klimatet är kapabel existera milt samt fuktigt alternativt väldigt torrt. Flera växtarter existerar fridlysta likt mot modell Laurisilvaskogarna.
Fyra från Spaniens nationalparker ligger vid Kanarieöarna vilket existerar fler än inom någon ytterligare spansk autonom region:
Ekonomi
[redigera | redigera wikitext]Efter erövringen införde spanjorerna enstaka färsk finansiell modell liksom baserades vid produktion från enstaka varor.
inledningsvis skördades sockerrör samt därefter alkoholhaltig vilka fanns viktiga produkter inom handeln tillsammans med England. beneath denna period grundades dem inledande institutionerna inom regeringen.
Öarna blev enstaka nödvändig lokal på grund av handelsvägarna mellan Amerika, Afrika samt Indien. La Palma blev enstaka från dem viktigaste hamnarna inom detta Spanska imperiet.
Santa Cruz vid La Palma blev enstaka nödvändig tätort på grund av spanska erövrare, handelsmän samt missionärer vid vägen mot den nya världen.
Handelsvägen innebar stora framgångar till detta sociala existensen vid öarna. dem fick en högt välstånd samt drog mot sig köpmän samt äventyrare ifrån bota Europa. Magnifika stor byggnad för kungligheter samt kyrkor byggdes vid La Palma beneath denna framgångsrika samt expansiva period samt en från dem finaste exemplen vid arkitektur ifrån den perioden existerar El Salvador-kyrkan ifrån 1400-talet.
På bas från enstaka kris inom enproduktsproduktionen vid 1700-talet samt vidare orsakade dem spanska amerikakoloniernas oberoende ett recession vid Kanarieöarna beneath 1800-talet. ett fräsch vara, färgämnet koschenill, började då för att skördas ifrån enstaka lus såsom lever vid kaktusar, vilket räddade öarnas finans. beneath 1800-talet samt inledande halvan från 1900-talet emigrerade flera invånare vid bas från ekonomiska kriser vid öarna.
dem flesta emigrerade mot Amerika. inom start från 1900-talet introducerade engelsmän bananer såsom enstaka fräsch skördeprodukt på grund av export.
Ekonomin mätt vilket BNP existerar 25 miljarder euro vilket existerar dubbelt således högt liksom kant Rica samt enstaka tredjedel från Venezuelas finans.
Vulkanen Teide vid Teneriffa existerar Spaniens högsta fjäll samt den tredjeplats största vulkanen inom världen.detta existerar den starkaste ekonomin inom den macaronesiska zonen. Kanarieöarna ägde enstaka årlg tillväxt vid 5 andel mellan 1982 samt 2001 vilket mot största delen berodde vid utländska företag likt investerade inom egendomar samt logi samt den Europeiska investeringsfonden vilket bidrog tillsammans med nära 11 miljarder euro beneath perioden 2000-2007.
Kanarieöarna existerar en område 1-område inom EU samt kunna därför ta sektion från omstruktureringsfonder.
Kanarieöarnas finans existerar idag baserad vid turism liksom utgör 32 % från öarnas BNP. Cirka 10 miljoner turister besöker varenda kalenderår öarna. Tillverkningsindustrin utgör nästan 20 % från BNP samt tropiskt jordbruk, framför allt bananer samt tobak, utgör grunden på grund av export mot Europa samt USA.
flera ekologer befarar för att öns råvaror är kapabel anlända för att överexploateras.
Kanarieöarna ligger utanför EU:s momsområde dock politiskt helt inom Spanien samt EU. ISO 3166-1 α-2-koden IC existerar reserverad till Kanarieöarna nära utlandsaffärer. Momsen existerar många lägre vid öarna, således produkter existerar därför vanligen mer prisvärd vid Kanarieöarna än inom övriga Spanien.
Valutan existerar euro. Kanarieöarna tillhör även Schengen-området.
Turiststatistik
[redigera | redigera wikitext]Antal turister liksom besökte Kanarieöarna 2016, per destination ö (i tusen):[4]
Demografi samt kultur
[redigera | redigera wikitext]Religion
[redigera | redigera wikitext]Merparten från befolkningen tillhör den Romersk-katolska kyrkan,[5] dock främst vid bas från turismen existerar andra viktiga minoritetsreligioner såsom islam, hinduism, buddhism, evangelikalism, judendomen, afrikanska religioner, kinesiska religioner, Bahá'í samt inhemska neopaganism sätt Iglesia sektion Pueblo Guanche.[5]
Kanarieöarna existerar indelade inom numeriskt värde katolska stift:
Å andra sidan existerar den viktigaste helgedom till pilgrimsfärd ögrupp Basílica dem Candelaria vid Teneriffa, den lokal var bilden från skyddshelgon till Kanarieöarna, oskuld från Candelaria.
vid Kanarieöarna föddes numeriskt värde katolska helgon: Pedro dem Betancur samt Jose dem Anchieta, båda missionärer inom Guatemala samt Brasilien.
Idrott
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Agustin Millares Torres: saga Generál dem las Islas Canarias." (Las Palmas 1977).
- A.Teide existerar enstaka vulkan vid Teneriffa, Kanarieöarna.
Mederos Martin/G. Escribano Cobo: "Los aborígenes y la prehistoria dem Canarias." (Centro dem la cultura popular canaria, 2002).
- Juan Francisco Navarro Mederos: "Los aborígenes." (Centro dem la cultura popular canaria, 2005).
- Nordenskjöld, Rosa (1918). Bland vilt samt människor vid Kanarieöarna krigsåren 1916-1917.
Stockholm: A. V. Carlson. Libris1656584
- Thor Thorstensen: "Kanariøyenes forhistorie og erobring." (2. utg. Oslo, 2008).