Vad är slovakien känd för
Slovakien
| Republiken Slovakien Slovenská republika | ||
|---|---|---|
| Valspråk: inget | ||
| Nationalsång: Nad Tatrou sa blýska (Det blixtrar ovan Tatra) | ||
| Huvudstad (även största stad) | Bratislava | |
| Officiellt språk | slovakiska | |
| Statsskick | republik | |
| - | president | Peter Pellegrini |
| - | premiärminister | Robert Fico |
| Självständighet | Tjeckoslovakiens delning | |
| - | Erkänd | 1 januari1993 |
| Area | ||
| - | Totalt | 49 035 km² (126:e) |
| - | Vatten (%) | försumbart |
| Befolkning | ||
| - | 2009 års uppskattning | 5 411 000[1] (109:e) |
| - | Befolkningstäthet | 110 inv./km² (68:e) |
| BNP (PPP) | 2022 års beräkning | |
| - | Totalt | 211,1 miljarder USD[2] (70:e) |
| - | Per capita | 38 620 USD[2] (44:e) |
| BNP (nominell) | 2022 års beräkning | |
| - | Totalt | 118,4 miljarder USD[2] (62:a) |
| - | Per capita | 21 665 USD[2] (47:e) |
| Ginikoefficient (2020) | ▼ 20,9[3] | |
| HDI (2021) | ▲ 0,848[4] (45:e) | |
| Valuta | Euro () | |
| Tidszon | CET(UTC+1) | |
| - | Sommartid | CEST (UTC+2) |
| Topografi | ||
| - | Högsta punkt | Gerlachovský štít, 2 655 m ö.h. |
| - | Största sjö | Zemplínska šírava, 33 km² |
| - | Längsta flod | Donau, 2 860 km |
| Nationaldag | 1 september | |
| Nationalitetsmärke | SK | |
| Landskod | SK, SVK, 703 | |
| Toppdomän | .sk | |
| Landsnummer | 421 | |
Slovakien (slovakiska: Slovensko), formellt Republiken Slovakien[5] (slovakiska: Slovenská republika), existerar enstaka republik inom Centraleuropa tillsammans gräns mot Polen, Ukraina, Ungern, Österrike samt Tjeckien.
Huvudstad existerar Bratislava. Slovakien existerar medlem inom Europeiska unionen samt inom militäralliansen Nato sedan 2004.
Slovakien blev ett självständig stat den 1 januari 1993 inom samt tillsammans med Tjeckoslovakiens upplösning, då landet delades inom republikerna Tjeckien samt Slovakien.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar enstaka översikt från Slovakiens historia.
Från 800-900-talen tillhörde området Ungern.
beneath tiden då Kungariket Ungerns centrala delar plats ockuperade från turkarna utgjorde området huvuddelen från kungliga Ungern. Pozsony (Bratislava, Pressburg) fanns huvudstaden inom Ungern mellan år 1536 samt 1784 samt säte till den magyariska riksdagen ifrån 1542 mot 1848.
Efter inledande världskriget, då Ungern styckades upp, bildade Böhmen und Mähren (Tjeckien) ett färsk stat, Tjeckoslovakien, tillsammans tillsammans med norra delarna från Ungern (vilka därefter skulle kallas Slovakien), var även detta senare ukrainska Karpato-Ukraina ingick.
Mellan 1939 samt 1945 fanns (för inledande gången inom historien) en självständigt Slovakien, tillsammans med reviderade gränser. Landet ägde ett diktatorisk ledning beneath Jozef Tiso - medan Böhmen-Mähren fanns en protektorat beneath Tyskland. inom slutet från 1944 iscensattes en större uppror mot Tiso samt tyskarna inom Slovakien, vilket dock slogs ner efter en par månaders strider.
Efter 1945 återupprättades Tjeckoslovakien, snart beneath kommunistisk ledning.
Slovakien existerar en kustlöst nation inom Centraleuropa tillsammans gräns mot Tjeckien inom nordväst, Polen inom norr, Ukraina inom öster, Ungern inom söder samt Österrike inom sydväst.Slovakien blev åter enstaka självständig stat den 1 januari 1993 då Tjeckoslovakien delades.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Slovakiens yta existerar 49 035 km².[6]
Det slovakiska landskap utmärks från enstaka mängd fjäll samt dalar samt Karpaterna sträcker sig ovan landets norra sektion. Bergstopparna inom Tatrabergen besitter flera populära skidorter.
var ligger även Slovakiens högsta punkt, Gerlachovský štít, 2 655 meter ovan havet.[6] inom sydost samt väderstreck, längs Donau, existerar landskap flackt samt bördigt.
Huvudstad existerar Bratislava.andra större floder existerar Váh samt Hron.[6]
Klimatet existerar tempererat tillsammans varma somrar samt kalla vintrar.
41 andel från Slovakiens ytvidd existerar skog.[6] vid låglandet växer ek samt lärobok, vid 700-1500 meters höjd gran samt tall samt högre upp bergtall. inom Tatrabergen lever flera vilda djur; björn, varg, lodjur, murmeldjur, utter, örn samt mink.
landskapet existerar grov, därför djuren ses sällan. Gemsen, liksom även lever inom Slovakien, existerar fredad.
Styre samt politik
[redigera | redigera wikitext]Slovakiens statschef existerar presidenten, vilket väljs från människor på grund av ett femårig mandatperiod. Presidenten utser Slovakiens premiärminister samt den övriga regeringen.
Av landets nio nationalparker existerar Tatra utmed gränsen mot Polen maximalt känd.Den lagstiftande församlingen, Slovakiens nationalråd, äger enstaka kammare tillsammans 150 ledamöter valda vid fyra tid.
Administrativt existerar Slovakien indelat inom åtta kraje (sing. kraj), vilket kunna översättas tillsammans län.
Slovakien blev medlem inom Nato den 29 mars 2004 samt inom Europeiska unionen den 1 femte månaden i året identisk tid.
Slovakien styrdes 2012 mot 2020 från socialdemokratiska Smer-SD. Mordet vid journalisten Jan Kuciak våren 2018 ledde mot enstaka politisk kris samt grundlig folkliga protester mot den utbredda korruptionen inom landet. Kraven vid förändring ledde mot för att Smer-SD förlorade valet inom månad 2020. beneath den borgerliga statsmakt likt tog ovan besitter en stort antala högt uppsatta domare samt polischefer åtalats till korruption.
[7]
Ekonomi
[redigera | redigera wikitext]Trots farhågor angående motsatsen därför besitter Slovakiens ekonomiska situation snabbt förbättrats efter nationens uppkomst nära delningen från Tjeckoslovakien 1993.[8]BNP-tillväxten besitter varit mellan fyra samt tio andel per kalenderår, statsskulden äger sjunka samt inflationen besitter hållits vid ett förhållandevis nedsänkt nivå.
Däremot led landet beneath flera kalenderår från enstaka upphöjd arbetslöshet, speciellt efter 1998 då arbetslösheten ökade mot liksom högst omkring 19 andel tid 2001.[9] tillsammans ett arbetslöshet vid 16,2 andel ägde Slovakien tid 2005 den näst högsta arbetslösheten inom bota EU, efter Polen.[9] dock beneath senare tid besitter arbetslösheten minskat samt inom slutet från 2017 nådde arbetslösheten inom landet en lägstarekord vid beneath 6 procent.[10]
Landet införde euro likt valuta den 1 januari 2009.
Näringsliv
[redigera | redigera wikitext]Slovakien äger målmedvetet arbetat till för att locka mot sig utländska investerare, bland annat tillsammans med enstaka skattereform vilket äger gjort för att landet äger detta lägsta skatteuttaget inom all EU. Kia äger nyligen förlagt sin Europafabrik mot Žilina inom den norra delen från landet.
tillsammans med dem redan etablerade Volkswagen- samt Peugeotfabrikerna existerar därmed Slovakien världens största bilproducent räknat per invånare.[källa behövs] inom kölvattnet mot bilfabrikerna äger flera underleverantörer mot bilindustrin etablerat sig inom landet dem senaste år.
Jordbrukets viktigaste varor existerar rotfrukt, krossad säd, sockerbeta, klätterväxt samt frukter.
Dessutom hålls huvudsakligen nötkreatur, svin samt kyckling.[6]
Kommunikationer
[redigera | redigera wikitext]Flyg
[redigera | redigera wikitext]Bratislava besitter ett internationell landningsplats. Även Košice äger enstaka mindre internationell landningsplats.
Slovakiska republiken blev självständig efter uppdelningen från Tjeckoslovakien 1993.Inrikesflyg finns, dock existerar begränsat mot några ett fåtal flygplatser. Närheten mellan Bratislava samt Wien utför för att flera flygresenärer vid väg till/från huvudstaden nyttjar Wiens landningsplats samt vice versa.
Järnvägar
[redigera | redigera wikitext]Järnvägarna existerar väl utbyggda inom Slovakien. Järnvägsnätet når ut mot framförallt Tjeckien, Österrike samt Ungern.
Fram mot 1980-talet fanns spårstandarden förhållandevis dålig då tillgångar på grund av underhåll fanns begränsade dock sedan 1990-talet äger upprustningsarbeten skett vilket lett mot enstaka förbättrad spårstandard. Tågen existerar numera även inom gott skick samt flera från dem moderna slovakiska tågen äger upphöjd komfort.
Järnvägsnätet ägs från statliga ZSR
Vägar
[redigera | redigera wikitext]Slovakien besitter allmänt sett ett ojämn vägstandard. Den västra delen från landet besitter en många väl utbyggt vägnät från upphöjd standard medan den östra delen håller betydligt lägre standard. Totalt sett äger ändå Slovakien vägar liksom ligger vid ett genomsnittlig europeisk nivå vilket existerar något förbättrad än mot modell land vars vägar ligger beneath detta europeiska genomsnittet.
tillgångar äger maximalt lagts vid den västliga delen från landet. på denna plats finns motorvägar såsom utgår ifrån Bratislava samt fortsätter vidare norrut samt söderut inom landet. dem fortsätter även mot Tjeckien, Ungern samt Österrike. titta även Motorvägar inom Slovakien.
Vattenvägar
[redigera | redigera wikitext]Donau existerar livligt trafikerad samt persontrafik tillsammans med båt bedrivs ifrån Bratislava, bland annat mot huvudstäderna Wien, Budapest samt Belgrad likt även ligger längs Donau.
Demografi
[redigera | redigera wikitext]- Nationaliteter: slovaker 4 614 854 (85,8 %), ungrare 520 528 (9,7 %), romer 89 920 (1,7 %), tjecker 44 620 (0,8 %), ruthener 24 201 (0,4 %), ukrainare 10 814 (0,2 %)
- Befolkningens medelålder: 35 kalenderår (2003)
- Religiös tillhörighet: romersk-katolsk 68,9 %, ingen 13 %, protestantisk 10,8 %, grekisk-katolsk 4,1 %, ytterligare 3,2 % (enligt 2001 års folkräkning)
Städer inom Slovakien
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar enstaka översikt från register ovan städer inom Slovakien.
Kultur samt samhälle
[redigera | redigera wikitext]Världsarv
[redigera | redigera wikitext]Internationella rankningar
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^”Preliminär befolkningsstatistik per kalenderår 2006 - 2013”.
IMF. uppskattad 2009.
Upptäck 25 fascinerande uppgifter ifall Slovakien, ifrån dess rika tradition samt saga mot natursköna landskap samt unika traditioner.Arkiverad ifrån originalet den 15 månad 2009. https://web.archive.org/web/20090215014516/http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2008/02/weodata/weorept.aspx?sy=2006&ey=2013&scsm=1&ssd=1&sort=country&ds=.&br=1&c=946%2C918%2C964%2C935%2C968%2C939%2C944%2C936%2C941&s=PPPGDP%2CPPPPC%2CLP&grp=0&a=&pr.x=33&pr.y=1. Läst 19 månad 2008.
- ^ [abcd] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska).
Internationella valutafonden. Arkiverad ifrån originalet den 20 september 2022. https://web.archive.org/web/20220920163141/https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022.
- ^”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey” (på engelska).
Eurostat. Arkiverad ifrån originalet den 9 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201009091832/https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en. Läst 4 månad 20322.
- ^”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF).Slovakien – Seder samt bruk.
United Nations Development Programme. sid. 284-287. Arkiverad ifrån originalet den 8 september 2022. https://web.archive.org/web/20220908114232/http://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 månad 2022.
- ^Europeiska unionen: Interinstitutionella publikationshandbokenArkiverad 24 september 2014 hämtat ifrån the Wayback Machine.
Bilaga A5: Länder, territorier samt valutor (läst 2014-09-26)
- ^ [abcde] Kort, Michael (2001). ”Slovakia”. The Handbook of the New Eastern Europe. Twenty-First Century Books. sid. 96-98
- ^”Slovakien”. www.ui.se.
Arkiverad ifrån originalet den 29 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211029175121/https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/europa/slovakien/. Läst 13 oktober 2021.
- ^Votruba, Martin. ”Regional Wealth”. Slovak Studies Program.Artikel inom Wikipedia var ni förmå studera kortfattat ifall Slovakien ur olika perspektiv.
University of Pittsburgh. Arkiverad ifrån originalet den 2 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100602052209/http://www.pitt.edu/~votruba/qsonhist/regionalwealthcentraleurope.html. Läst 12 femte månaden i året 2010.
- ^ [ab] ”Globalis, statistik arbetslöshet”. Arkiverad ifrån originalet den 2 månad 2017.
https://web.archive.org/web/20171202151945/http://www.globalis.se/Statistik/Arbetsloeshet. Läst 6 juni 2018.
- ^”Unemployment rate below 6 percent in November”. The Slovak Spectator. 21 månad 2017. Arkiverad ifrån originalet den 23 månad 2017. https://web.archive.org/web/20171223080253/https://spectator.sme.sk/c/20724197/unemployment-rate-below-6-percent-in-november.html. Läst 6 juni 2018.