Vilka är riksdagens huvudsakliga uppgifter
Sveriges riksdag
Sveriges riksdag, alternativt riksdagen, existerar Sverigeslagstiftande kyrka samt i enlighet med regeringsformen ”folkets främsta företrädare”.[1] Riksdagen består från ett enda kammare tillsammans 349 ledamöter, såsom väljs genom allmänna samt direkta omröstning vart fjärde år.[2]
Riksdagen ansvarar till för att stifta lagar, besluta angående avgift mot staten samt avgöra hur statens medel bör användas.[1] Riksdagen utövar även parlamentarisk kontrollmakt ovan regeringen,[3] tillsammans med chansen för att avsätta den genom ett misstroendeförklaring.[4] enstaka färsk statsminister är kapabel ej tillträda utan för att inledningsvis äga godkänts från riksdagen.
inom enlighet tillsammans principen ifall negativ parlamentarism existerar statsministern samt övriga regeringen tolererad från riksdagen således länge ej mer än hälften från riksdagens ledamöter röstar emot den.[5]
Riksdagen leds från enstaka talman, likt sedan den 24 september 2018 existerar Andreas Norlén (M). Ledamöterna existerar organiserade inom olika partigrupper efter politiskt område.
Det existerar riksdagen likt bestämmer vilka lagar likt bör gälla inom vårt land.dem utses genom direkta val; detta senaste ägde utrymme den 11 september 2022 samt nästa ordinarie omröstning existerar planerat mot den 13 september 2026. Riksdagen äger sitt säte inom Riksdagshuset inom huvudstaden.
Organisation
[redigera | redigera wikitext]Riksmötet öppnar den andra tisdagen inom september varenda tid, utom dem kalenderår allmänt omröstning hålls.
Då öppnar detta några veckor senare.
Riksdagen existerar organiserad inom sexton riksdagsutskott samt inom EU-nämnden. Utrikesnämnden intar enstaka särställning då den leds från statschefen samt existerar en samrådsorgan mellan regeringen samt riksdagen. detta årliga riksdagsarbetet indelas inom arbetsperioder vilket kallas sessioner.
Ett från riksdagens viktigaste beslut existerar för att anta statens ekonomisk plan liksom lämnas såsom ett proposition från regeringen mot riksdagen numeriskt värde gånger per år.Riksdagen existerar representerad inom internationella kroppsdel, mot modell Europarådet, Europeiska unionen, Nordiska rådet samt Förenta nationerna. Riksdagens funktion, direktiv samt bestämmelser ordineras från Riksdagsordningen (RO).
Riksdagen äger liksom regeringen myndigheter knutna mot sig, vilka inom flera fall besitter mot funktion för att verka på grund av riksdagens kontrollmakt.
på grund av närvarande besitter riksdagen tolv myndigheter, utöver administration för riksdagen, vilken sköter den interna förvaltningen:
Riksdagens valberedning utses från riksdagen. detta existerar en kroppsdel liksom bereder dem omröstning liksom äger boende inom kammaren. Den bereder ej omröstning från riksföreståndare, talman, kammarsekreterare, justitieombudsman alternativt riksrevisor.[6]
Uppgifter
[redigera | redigera wikitext]Sveriges riksdag utgör landets lagstiftande auktoritet.
Den existerar Sveriges högsta beslutande kroppsdel, samt den viktigaste demokratiska församlingen inom landet. Utöver lagstiftningsmakten besitter riksdagen även inom arbetsuppgift för att besluta ifall avgift mot staten samt avgöra hur statens medel bör användas. Därtill hör för att riksdagen bör undersöka rikets styrelse (regeringen samt statsråden) samt förvaltning.[7]
Riksdagsarbetet består bland annat inom för att behandla förslag mot nya lagar.
Dessa finns inom numeriskt värde varianter: dels propositioner, såsom existerar förslag skrivna från regeringen, dels samt motioner, liksom existerar förslag likt existerar författade från enskilda riksdagsledamöter. Dessa motioner samt propositioner behandlas inom detta riksdagsutskott vilket äger grabb ifall förslagets fält samt utskottets beslut skrivs ned inom en utskottsbetänkande.
Riksdagsledamöterna arbetar även tillsammans med för att delta nära arbetsplena samt bordläggningsplena, framställa skriftliga problem att diskutera samt interpellationer mot statsråd samt delta inom debatter. Riksdagsledamöternas sysselsättning pågår inom massiv utsträckning inom utskotten.
Riksdagen besitter även flera kontrolluppgifter – den kontrollerar regeringens samt myndigheternas sysselsättning.
en från riksdagens viktigaste beslut existerar för att anta statens ekonomisk plan såsom lämnas såsom enstaka proposition från regeringen mot riksdagen numeriskt värde gånger per kalenderår. Riksdagens viktigaste kontrollorgan existerar konstitutionsutskottet samt Justitieombudsmannen.
Det existerar riksdagen likt röstar ifall vem liksom bör bli statsminister inom landet.Historia
[redigera | redigera wikitext]Ståndsriksdagens etablerande
[redigera | redigera wikitext]Riksdagen inom land leder sitt ursprung dels ifrån dem gamla alltingen samt dem församlingar vilket valde landets monark, dels ifrån stormannaförsamlingar såsom beneath namn från herredagar alternativt hovdagar förekom beneath 1200-, 1300- samt 1400-talen.[8]
En datering från riksdagens uppkomst, vilket varit ett många omdiskuterad fråga, blir beroende från hur man definierar begreppet riksdag.
Fäster man endast avseende nära för att detta fanns enstaka på grund av all landet representativ samling såsom ägde viss beslutanderätt, sålunda förmå den valnämnd liksom utsåg kungen kallas Sveriges inledande riksdag samt riksdagens uppkomst dateras mot 1319.[8]
Lägger man däremot vikten vid för att samtliga befolkningsgrupper varit representerade samt för att mötet fyllt enstaka funktion inom rikets styrelse förmå man prata angående enstaka riksdag inledningsvis vid 1400-talet.[8]
Redan 1435 kallade man mot en sammanträde inom Arboga till för att diskutera samt besluta angående rikets angelägenheter.
Arboga sammanträde äger därför ibland kallats Sveriges inledande riksdag. dock inledningsvis nära Gustav Vasas numeriskt värde riksmöten inom Västerås 1527 samt 1544 kunna man prata ifall enstaka riksdag tillsammans med representation från dem fyra stånden: adel, präster, borgare samt bönder. Själva termen riksdag kom inom bruk vid 1540-talet, samt 1617 antogs den inledande riksdagsordningen: Ordningen till ständernas sammanträden, vilken justerade arbetsformerna till dåtidens riksdag samt hur ärendena skulle behandlas.
beneath 1600-talet utvecklades även systemet tillsammans propositioner, förslag ifrån kungen mot riksdagen.
Demokrati pågår: Riksdagens fem primär uppgifter.Riksdagen tillsatte utskott tillsammans representanter till dem fyra stånden till för att förhandla fram beslutsunderlag. Sedan 1500-talet ägde stånden samt riksdagsmännen även en slags motionsrätt; dem kunde lägga fram egna politiska förslag, likt kallades besvär.[9]
Utskottsväsendet växte fram. Bestämmelser infördes angående vilka såsom skulle kallas mot riksdagen samt nära vilka tillfällen riksdagen skulle inkallas.
detta karolinska enväldet, vars insättning skedde inom samverkan tillsammans riksdagen, försvagade riksdagens ställning; riksdagen blev en lydigt redskap inom kungens sker.
Frihetstiden
[redigera | redigera wikitext]Desto större dominans fick riksdagen beneath frihetstiden vid 1700-talet, genom riksdagsordningen 1723, vilket inom stort sett koncentrerade all inflytande mot ständerna.
en partisystem, hattar samt mössor, samt ett parlamentarism, vilket företer vissa likheter tillsammans med nutidens, växte fram. Traditionerna inom detta nuvarande riksdagsarbetet, särskilt inom utskotten, går igen mot denna tidsperiod (för modell vid riksdagsutskott beneath frihetstiden, titta Riksdagen 1760–1762).
Detta ständervälde – slutligen försvagat från ekonomiska kriser, ståndsmotsättningar samt korruption – föll samman då monark Gustav III genomförde sin oblodiga statsvälvning kalenderår 1772.
Gustavianska tiden
[redigera | redigera wikitext]Gustav III:s statsvälvning innebar slutet vid Frihetstiden samt ett återgång mot ett maktdelning mellan kungen samt riksdagen, vilken befästes inom 1772 års regeringsform, likt beslutades vid Riksdagen 1771–1772.
Regeringsformen byggde vid maktdelningsprincipen inom Montesquieus anda, var Riksdagen behöll sin roll vilket lagstiftande kraft samt sin mäktiga riktig mot beskattning, samt kungen återtog rollen liksom den verkställande makten. nära Riksdagen 1789 infördes Förenings- samt säkerhetsakten, likt fanns en tillägg mot 1772 års regeringsform. för tillfället utökades kungens inflytande, samt denne kunde fritt besluta angående konflikt samt fred, något liksom tidigare endast ankom vid riksdagen.
Dock innebar detta även slutet till detta högadliga riksrådet samt för att precursor mot dagens statsmakt bildades, Rikets allmänna ärendens beredning. mot Riksdagen 1789 skrev även tonsättaren namn Martin Kraus enstaka öppningsmarsch liksom kallas Riksdagsmarschen.
1809 års författning
[redigera | redigera wikitext]År 1809 fick land ett färsk regeringsform, vilken följdes från 1810 års riksdagsordning.[10].
Den föreskrev enstaka fortsatt delning från makten mellan kungen samt riksdagen, likt kvar bestod från dem fyra stånden. för tillfället fick även domstolar samt myndigheter ett självständig ställning samt justitieombudsmannaämbetet inrättades.[10]Maktdelningsläran, likt skilde mellan lagstiftande, dömande samt verkställande inflytande, utövade stort effekt vid 1809 års regeringsform likt, låt existera tillsammans med stora ändringar, kom för att gälla mot samt tillsammans utgången från 1974.
Tvåkammarsystem
[redigera | redigera wikitext]Mellan 1809 samt 1974 gjordes viktiga förändringar inom författningen till för att även dem framväxande nya samhällsklasserna skulle bli representerade. Genom för att Riksdagen 1865–1866 avgjorde för att införa riksdagsordningen 1866 genomfördes representationsreformen, vilken innebar för att ståndsriksdagen upphörde samt ersattes från en tvåkammarsystem.[10]
Efter tvåkammarriksdagens insättning 1867 valdes inledande kammaren omväg genom landstingen samt dem största städernas kommunala beslutande församlingar på grund av ett period från 9 tid.
Den ansågs företräda ”bildningen samt förmögenheten”. Endast män fanns valbara samt dessutom fanns ålders-, inkomst- samt förmögenhetsvillkor; till valbarhet mot inledande kammaren krävdes för att man
- hade fyllt 35 år
- samt
- a) ägde enstaka fastighet taxerad mot minimalt 80 000 riksdalereller
- b) ägde ett skattepliktig lön vid minimalt 4 000 riksdaler.
Endast 6 000 personer inom kurera landet uppfyllde dessa krav.
dem 125 ledamöterna inom inledande kammaren ägde ej heller något arvode på grund av sitt jobb inom riksdagen. Ledamöterna inom inledande kammaren spridda sig 1867 yrkesvis liksom 40 andel högre ämbetsmän, 35 andel godsägare samt 25 andel storföretagare.[11] Jämsides tillsammans med den allmänna rösträtten utvecklades samt accepterades allmänt detta parlamentariska styrelseskicket, såsom innebär för att regeringen på grund av sin existens existerar beroende från riksdagens stöd.
Rösträtten
[redigera | redigera wikitext]Rösträttsfrågan kom för att debatteras livligt ifrån 1860-talet, då krav vid enstaka inom praktiken allmän rösträtt något som har transporterats eller flyttats fram. Allmän rösträtt (men ej lika rösträtt) till män nära omröstning mot andra kammaren genomfördes 1909. kalenderår 1918 infördes allmän samt lika rösträtt på grund av män, samt 1921 till kvinnor, då även andrakammarvalet 1921 hölls.
ej förrän då blev riksdagen fullt ut enstaka demokratisk representation till kurera människor. Män ägde sedan 1909 visserligen haft rösträtt mot andra kammaren dock mot inledande kammaren, var den egentliga makten nedsänkt, fick dem nästan allmän samt lika rösträtt, detta krävdes fullgjord värnplikt på grund av rösträtt, samtidigt vilket kvinnorna fick allmän rösträtt.
1922 ändrades grundlagen därför även myndiga män såsom ej fullgjort sin värnplikt fick rösträtt.[12]
Rösträtt mot landsting samt stadsfullmäktigeförsamlingar, likt inom sin tur valde ledamöter mot inledande kammaren, berodde 1867–1911 vid förmögenhet samt intäkt samt även bolag samt juridiska personer kunde äga rösträtt. Även kvinnor vilket betalade avgift ägde rösträtt.
Mer än hälften från samtliga män ägde kommunal rösträtt, dock eftersom rösträtten fanns graderad (ju större förmögenhet/inkomst desto fler röster ägde väljaren) fanns detta till dem allra flesta meningslöst för att delta inom valen.
En från riksdagens viktigaste information existerar för att besluta angående lagar.Ledamöterna inom inledande kammaren ägde mandatperioder vid nio år; enstaka niondedel från kammarens mandat omvaldes årligen.
Rösträtt nära omröstning mot andra kammaren plats inom vallag mellan 1867 samt 1911 begränsad vid nästa sätt:
Rösträtt ägde svenska medborgare,
- som fanns män
- 21 tid fyllda
- samt
- a) innehade fastighet taxerad mot minimalt 1 000 riksdaler (senare kronor) eller
- b) arrende från jordbruksfastighet taxerad mot minimalt 6 000 riksdaler eller
- c) uppbärande från skattepliktig intäkter vid minimalt 800 riksdaler.
- Dessutom krävdes för att man ägde betalat sina skulder (kommunalskatten) mot kommunen.
Reglerna angående rösträtt gjorde för att kammaren knappast valdes vid en demokratiskt sätt: 5,5 andel från befolkningen samt 21 andel från samtliga myndiga män ägde rösträtt.
på grund av för att existera valbar måste man existera 25 kalenderår fulla samt äga rösträtt.
Rösträttsreformen 1909 innebar för att andra kammarens väljarkår ökade ifrån 9,5 andel mot 19 andel från den totala folkmängden. Rösträttsåldern höjdes ifrån 21 mot 24 tid. Män liksom levde från fattigvården, ej ägde fullgjort värnplikt samt kvinnor saknade allmänt rösträtt.
till omröstning mot inledande kammaren infördes ett fyrtiogradig skal. kalenderår 1918 infördes kvinnlig rösträtt samt kraven vid betalda skulder mot kommunen blev tagna försvunnen. Rösträttsåldern till omröstning mot andra kammaren sänktes mot 23 kalenderår. Rösträttsåldern på grund av omröstning mot inledande kammaren höjdes ifrån 21 mot 27 kalenderår (sänkt mot 23 tid 1937, 21 kalenderår 1941 samt 20 kalenderår 1965).
Tillsammans tillsammans med regeringen existerar riksdagen tillsammans samt formar den svenska utrikespolitiken.Den likt fanns hållbart försörjd från fattigvården alternativt satt inom konkurs saknade ännu rösträtt. Kravet vid fullgjord värnplikt blev tagna försvunnen 1922. Rösträttsreformerna innebar för att 54 andel från kurera befolkningen ägde rösträtt 1921.[11] Dagens vallag existerar mer givmild.
Kvinnlig representation
[redigera | redigera wikitext]1921 valdes dem inledande kvinnorna in vilket ledamöter inom Sveriges riksdag.
Kerstin Hesselgren valdes mot inledande kammaren, medan Elisabeth Tamm, Nelly Thüring, Agda Östlund samt Bertha Wellin valdes in inom andra kammaren. Andelen kvinnliga riksdagsledamöter steg mot ett start långsamt, samt 1971 plats ännu endast 14 andel från ledamöterna kvinnor.[13]
Under senare tid besitter dock andelen kvinnliga ledamöter ökat snabbare, delvis vilket enstaka resultat från medvetna satsningar (i vissa fall tillsammans "varannan damernas"[14] vid valbar plats) från dem större politiska partierna.
Efter riksdagsvalet 2014 plats andelen kvinnor inom riksdagen 43,6 procent,[13] samt efter riksdagsvalet 2018 ägde siffran stigit ytterligare, mot 46,1 andel. Sveriges existerar en från världens länder tillsammans med högst andel kvinnliga parlamentariker.[15]
Enkammarsystem
[redigera | redigera wikitext]År 1971 övergavs tvåkammarsystemet samt enstaka kammare tillsammans 350 ledamöter infördes.
Samtidigt gjordes utskottsväsendet ifall. Systemet tillsammans med olika utskott till lagfrågor respektive budgetfrågor övergavs samt 16 utskott på grund av olika ämnesområden, fackutskott, inrättades. Tre tid senare, 1974, fick landet såväl enstaka fräsch riksdagsordning liksom enstaka fräsch regeringsform. Parlamentarismens principer skrevs in inom regeringsformen samt talmannen tilldelades enstaka huvud roll nära bildandet från regeringar.
mot valet 1976 sänktes rösträttsåldern ifrån 20 mot 18 tid.
Riksdagens uppgifter.nära identisk situation ändrades antalet riksdagsledamöter ifrån 350 mot 349.
Jämviktsriksdag
[redigera | redigera wikitext]Olägenheterna tillsammans med en jämnt antal ledamöter visade sig ganska snart. nära riksdagsvalet 1973 fick dem socialistiska samt borgerliga blocken 175 riksdagsplatser fanns. detta ledde mot för att flera omröstningar inom riksdagen fick avgöras tillsammans med hjälp från lotten.
inom folkmun besitter den kallas ”Lotteririksdagen”. Den 10 januari 1975 hölls riksdagens högtidliga öppnande, vilket ifrån samt tillsammans med detta tid kallades riksmötets öppnande, inom den provisoriska plenisalen inom Kulturhuset nära Sergels torg inom huvudstaden. 1975 års riksmöte varade endast beneath vårsessionen, eftersom riksdagens arbetsår ändrades ifrån för att tidigare äga omfattat enstaka vår- samt ett höstsession mot för att omfatta enstaka höst- samt enstaka vårsession.
Den 15 oktober 1975 öppnades således 1975/1976 års riksmöte samt ifrån samt tillsammans 1976/1977 års riksmöte besitter kammaren 349 ledamöter. Då talmannen ej äger rösträtt går den individ ifrån talmannens område såsom stod närmast för att bli invald inom riksdagen in likt ersättare vid talmannens ställe inom riksdagen.
Fyraårig valperiod
[redigera | redigera wikitext]År 1994 fattade riksdagen numeriskt värde beslut vilket förändrade riksdagens arbete: dels för att valperioden skulle förlängas ifrån tre mot fyra kalenderår, dels för att budgetarbetet skulle effektiviseras. detta senare innebär för att budgetåret numera löper vid kalenderår samt för att budgetpropositionen läggs fram samt behandlas beneath hösten.
Val mot riksdagen
[redigera | redigera wikitext]Val mot riksdagen äger boende vart fjärde tid den andra söndagen inom september. till för att en område bör erhålla lokal inom riksdagen behövs minimalt fyra andel från rösterna inom all landet alternativt tolv andel från rösterna inom någon valkrets (inget område äger dock någonsin vunnit riksdagsrepresentation genom tolvprocentsregeln).
Mandaten fördelas i enlighet med jämkade uddatalsmetoden.
Historiska valresultat
[redigera | redigera wikitext]Mandatfördelning inom inledande kammaren 1912–1970
[redigera | redigera wikitext]| Valår | V | S | C | L | M | Grafisk föredrag, mandat samt valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1912 | 12 | 52 | 86 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1914 | 13 | 49 | 88 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1915 | 14 | 47 | 89 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1918 | 1 | 16 | 45 | 88 | 150 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1921 | 3 | 51 | 19 | 40 | 37 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1922 | 3 | 50 | 18 | 38 | 41 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1925 | 1 | 52 | 18 | 35 | 44 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1929 | 1 | 52 | 17 | 31 | 49 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1933 | 1 | 58 | 18 | 23 | 50 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1937 | 1 | 66 | 22 | 16 | 45 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1941 | 1 | 75 | 24 | 15 | 35 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1945 | 2 | 83 | 21 | 14 | 30 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1949 | 3 | 84 | 21 | 18 | 24 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1953 | 4 | 79 | 25 | 22 | 20 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1957 | 3 | 79 | 25 | 30 | 13 | 150 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1959 | 2 | 79 | 22 | 32 | 16 | 151 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1961 | 2 | 77 | 20 | 33 | 19 | 151 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1965 | 2 | 78 | 19 | 26 | 26 | 151 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1969 | 1 | 79 | 20 | 26 | 25 | 151 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat ifrån Statistiska centralbyrån samt Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mandatfördelning inom valet mot andra kammaren, valen 1911–1968
[redigera | redigera wikitext]| Valår | V | SP | S | ÖVR | C | FR | L | M | Grafisk föredrag, mandat samt valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1911 | 64 | 101 | 65 | 230 | 57,0 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1914 V | 73 | 71 | 86 | 230 | 69,9 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1914 H | 87 | 57 | 86 | 230 | 66,2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1917 | 11 | 86 | 12 | 62 | 59 | 230 | 65,8 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1920 | 7 | 75 | 2 | 29 | 47 | 70 | 230 | 55,3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1921 | 13 | 93 | 21 | 41 | 62 | 230 | 54,2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1924 | 5 | 104 | 23 | 28 | 5 | 65 | 230 | 53,0 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1928 | 8 | 90 | 27 | 28 | 4 | 73 | 230 | 67,4 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1932 | 2 | 6 | 104 | 36 | 24 | 58 | 230 | 68,6 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1936 | 5 | 6 | 112 | 36 | 27 | 44 | 230 | 74,5 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1940 | 3 | 134 | 28 | 23 | 42 | 230 | 70,3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1944 | 15 | 115 | 35 | 26 | 39 | 230 | 71,9 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1948 | 8 | 112 | 30 | 57 | 23 | 230 | 82,7 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1952 | 5 | 110 | 26 | 58 | 31 | 230 | 79,1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1956 | 6 | 106 | 19 | 58 | 42 | 231 | 79,8 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1958 | 5 | 111 | 32 | 38 | 45 | 231 | 77,4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1960 | 5 | 114 | 34 | 40 | 39 | 232 | 85,9 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1964 | 8 | 113 | 36 | 43 | 33 | 233 | 83,3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1968 | 3 | 125 | 39 | 34 | 32 | 233 | 89,48 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| nära valet 1911 blev enstaka frikostig (L) vald från dem moderata (M) samt existerar inom tabellen uppskriven inom kolumnen på grund av M.[16]
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat ifrån Statistiska centralbyrån samt Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mandatfördelning inom omröstning mot Sveriges riksdag, valen 1970–2022
[redigera | redigera wikitext]| Valår | V | S | MP | SD | NYD | C | L | KD | M | Grafisk framställning, mandat samt valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 17 | 163 | 71 | 58 | 41 | 350 | 88,33 | ||||||
| 1973 | 19 | 156 | 90 | 34 | 51 | 350 | 90,84 | ||||||
| 1976 | 17 | 152 | 86 | 39 | 55 | 349 | 91,76 | ||||||
| 1979 | 20 | 154 | 64 | 38 | 73 | 349 | 90,72 | ||||||
| 1982 | 20 | 166 | 56 | 21 | 86 | 349 | 91,44 | ||||||
| 1985 | 19 | 159 | 44 | 51 | 76 | 349 | 89,93 | ||||||
| 1988 | 21 | 156 | 20 | 42 | 44 | 66 | 349 | 85,96 | |||||
| 1991 | 16 | 138 | 25 | 31 | 33 | 26 | 80 | 349 | 86,73 | ||||
| 1994 | 22 | 161 | 18 | 27 | 26 | 15 | 80 | 349 | 86,82 | ||||
| 1998 | 43 | 131 | 16 | 18 | 17 | 42 | 82 | 349 | 81,39 | ||||
| 2002 | 30 | 144 | 17 | 22 | 48 | 33 | 55 | 349 | 80,11 | ||||
| 2006 | 22 | 130 | 19 | 29 | 28 | 24 | 97 |