ballmind.pages.dev









Vad är passiv aggressiv icd 10

Personlighetssyndrom

Personlighetssyndrom
Latin: perturbationes personalitatis, persona pathologica

Förhöjd självuppskattning existerar vanligt nära personlighetssyndrom, däribland inom narcissistisk personlighetssyndrom.
Narkissos plats inom grekisk sagor ett yngling likt förälskade sig inom sin personlig spegelbild.

Passivt‑aggressivt beteende (engelska passive‑aggressive behaviour) existerar en ”beteende liksom mot synes existerar oskyldigt, tillfälligheter, alternativt neutralt, dock vilket omväg uppvisar en omedvetet, våldsamt motiv”.

denna plats porträtterad inom målningen Narkissos från Caravaggio.

Klassifikation samt externa resurser
ICD-10F60
ICD-9301.9
MeSHsvenskengelsk

Personlighetssyndrom (tidigare personlighetsstörning) existerar enstaka samlingsbeteckning till ett assemblage psykiatriska diagnoser, vilka gemensamt kännetecknas från signifikanta bekymmer tillsammans utvecklingen från personligheten, inom synnerhet jag-funktionerna, från en stöt såsom kvarstår även efter 18 års ålder.

Personlighetssyndrom inverkar negativt vid personens dagligt liv samt medför nedgången funktion inom jobb, socialt alternativt inom andra viktiga avseenden. Personer tillsammans sådan problematik kunna ett fåtal behadling.[1]

Personlighetssyndrom kallades tidigare personlighetsstörning,[2][1] dock termen ändrades eftersom benämningen personlighetsstörning äger ofta associerats tillsammans med en opåverkbart status samt är kapabel äga bidragit mot stigmatisering.[2] små människor ges såsom huvudregel ej dessa diagnoser, även ifall exempelvis detta diagnostiska systemet DSM tillåter detta, tillsammans undantag från antisocialt personlighetssyndrom, på grund av främst tonåringar var personlighetsdragen varit stabila beneath ett längre period.

Syndromen yttrar sig inom bekymmer tillsammans tankeinnehåll, känsloliv, sociala relationer samt impulskontroll.[3]

Ett personlighetssyndrom äger en komplext mönster från olika förstärkta personlighetsdrag, vilka existerar integrerade inom personligheten samt ej uppträder situationsberoende. Accentuerade personlighetsdrag existerar mot skillnad ifrån personlighetssyndrom ett sektion från normalpsykologin.

Personlighetssyndrom räknas istället likt ett psykisk störning.

Personlighetssyndrom inom olika svårighetsgrader besitter ett prevalens vid omkring fanns tionde myndig individ. flera besitter operativ liv, medan andra besitter således stora bekymmer för att deras dagligt liv ej fungerar alls.[4]

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Medan ett personlighetsförändring uppkommer oberoende från personlighetsutvecklingen samt vilket regel mot resultat från extrem stress alternativt enstaka sjukdom, uppkommer personlighetssyndrom beneath uppväxten på grund av för att sedan existera en faktum någon gång beneath myndig ålder.

Uttrycken på grund av personlighetssyndrom existerar inflexibla, samt utgörs från antingen enstaka extrem alternativt enstaka många iögonfallande personlig avvikelse ifrån den kulturella normen. Avvikelserna är kapabel gälla sättet för att tänka, uppleva, reagera samt uppfatta, samt inom synnerhet uttryckas inom relationen tillsammans andra människor.[5]

En personlighetssyndrom förmå artikel varaktig samt svår för att behandla.

Termen "passiv-aggressiv" används till för att förklara beteende likt uttrycker trots alternativt fientlighet omväg, snarare än öppet.

Orsaken mot detta existerar för att den beror vid utvecklingen från personligheten, vilken existerar svår för att reparera inom myndig ålder. Psykosociala orsaker ligger inom massiv utsträckning på baksidan den störda utvecklingen, samt dessa förmå bestå inom kärleksfattiga familjerelationer samt anknytningsproblem. detta förekommer ofta psykiska störningar hos flera medlemmar inom identisk släkt, varför detta brukar antas för att detta även är kapabel finnas genetiska predispositioner.

Ibland är kapabel personlighetssyndromet uppkomma ursprunglig senare inom myndig ålder, medan betingelserna till den legat latenta innan dess.[5]

Diagnoserna till personlighetssyndrom ingrupperas inom kluster, till för att visa vid deras likheter. Bortsett ifrån organisk personlighetssyndrom, räknas ej enstaka störning hit ifall den beror vid enstaka ytterligare kroppslig alternativt psykisk sjukdom.

Dock är kapabel detta ibland finnas samsjuklighet tillsammans andra psykiatriska diagnoser. ICD-10 ställer sex allmänna krav till diagnosen personlighetssyndrom:

  1. Attityden samt beteendet existerar märkbart disharmoniskt samt påverkar flera psykiska funktioner.
  2. Beteendemönstret existerar hållbart alternativt långvarigt, samt ej enstaka resultat från ytterligare psykisk ohälsa.
  3. Beteendemönstret orsakar anpassningssvårigheter mot enstaka rad situationer.
  4. Beteendemönstret började beneath barndomen.
  5. Syndromet leder mot avsevärda svårigheter inom existensen (eller kommer för att utföra det).
  6. Syndromet skapar ofta, dock ej nödvändigtvis ständigt, avsevärda bekymmer inom livsföringen.

Prevalens, ålder samt genus

[redigera | redigera wikitext]

Det föreligger metodiska bekymmer tillsammans för att värdera andelen personer tillsammans med personlighetssyndrom.

Flera undersökningar ifall detta bygger vid självuppskattningar från den egna personligheten.

ICD-10 ställer sex allmänna krav till diagnosen personlighetssyndrom: Attityden samt beteendet existerar märkbart disharmoniskt samt påverkar flera psykiska funktioner.

Andelen personer tillsammans med personlighetssyndrom inom befolkningar varierar mellan 6 andel samt 22 andel. ett svensk utredning gav för att 11 andel lider från ett personlighetssyndrom.[6]

Vilka diagnoser likt existerar vanligast korrelerar tillsammans med åldern. Hyperemotionella syndrom existerar vanligare bland yngre vuxna än hos äldre.

Personlighetssyndrom förekommer oftare hos personer liksom inte någonsin haft långa kärleksrelationer, än hos personer likt varit gifta länge, samt oftare bland missbrukare.[6]

Män lider oftare från antisocialt personlighetssyndrom (psykopatisk personlighet), paranoid personlighetssyndrom samt tvångsmässigt personlighetssyndrom än kvinnor, samt kvinnor oftare från emotionellt instabilt personlighetssyndrom samt osjälvständigt personlighetssyndrom.[6][7] Kvinnor äger oftare teatralisk eller överdrivet dramatisk personlighetssyndrom än män.[8]

Personligheten samt sjukdomar

[redigera | redigera wikitext]

De diagnosmanualer såsom används utgår ifrån för att personlighetssyndrom existerar genuint samt kliniskt igenkännbart speciell än andra psykiska sjukdomar.

Detta synsätt är kapabel spåras mot omkring 1980, då DSM-III utkom. Synsättet äger kontinuerligt kritiserats tillsammans med påståendet för att grupperna såväl vilket diagnoserna existerar arbiträra alternativt diffusa sammanfogningar från funktioner, vilka den kliniska verkligheten äger svårt för att legitimera. vilket beträffar personlighetssyndrom, äger psykiatrin inom högre grad än annars haft svårt för att befria diagnoserna ifrån ett psykoanalytisk teori alternativt för att hitta anatomiska, neuroendokrina alternativt fysiologiska upphov mot störningarna.

detta finns inom flera fall stora skillnader vid personer vilket får identisk diagnos.[9]

Eftersom personlighetssyndrom definieras såsom enstaka störd personlighetsutveckling, följer för att enstaka individ kunna socialiseras mot enstaka personlighetssyndrom; detta är kapabel betraktas såsom adaption, vilket inom sig existerar ett normal egenskap.

Å en sidan besitter psykiatrin därmed kunnat förklara för att detta förekommer ett viss ärftlighet ifråga angående mot modell psykopati. Å andra sidan uppstår dock en bekymmer liksom ofta diskuteras, nämligen angående detta existerar korrekt för att patologisera enstaka adaption. för att synen vid normalitet förmå påverka diagnoserna existerar en skäl mot för att mot modell narcissistisk personlighetssyndrom blivit allt mera ifrågasatt; ett viss grad från narcissism kunna kanske räknas såsom normalpsykologi vid bas från dess grundlig utbredning.

Redan 1981 började narcissism för att kallas "generationsvirus" samt sedan dess äger somliga hävdat för att normalitet är kapabel definieras såsom något liksom tillräckligt flera fullfölja på grund av för att detta bör behärska kallas vanligt. Mot detta äger anförts för att även angående en personlighetsdrag existerar utbrett, sålunda bör psykiatrin ingripa ifall detta leder mot sådan ohälsa för att kriterierna på grund av syndrom uppfylls (vilket existerar relativt ovanligt).

Passivt-aggressivt beteende existerar ett komplex, omväg teknik på grund av för att uttrycka negativa känslor.

Däri ligger enstaka konflikt på grund av psykiatrin, om den bör utgå ifrån individen samt dess välmående (till modell narcissism är kapabel ofta leda mot framgång) alternativt angående den bör utgå ifrån samhället samt omgivningens bästa (till modell för att narcissisten ej existerar lämplig till sin mottagna maktposition, alternativt för att individens succé byggts upp vid flera offer).[10]

Behandling

[redigera | redigera wikitext]

Behandlingen nära dem olika personlighetssyndromen varierar stort beroende vid vilken syndrom detta existerar.

detta finns ingen allmängiltig behandlingsmetod på grund av samtliga personlighetssyndrom.

Personlighetssyndrom inom DSM-IV-TR

[redigera | redigera wikitext]

DSM-IV-TR existerar ett diagnostisk manual likt, tillsammans tillsammans med ICD-10, används från psykiatriker samt psykologer på grund av för att ställa psykiatriska diagnoser.

Den definierar tio personlighetssyndrom, vilket existerar grupperade inom tre kluster.

Personlighetsstörningar inom ICD-10

[redigera | redigera wikitext]

ICD-10 innehåller nästa personlighetssyndrom, tillsammans med undertyper:[11]

  • Paranoid personlighetssyndrom
Med undertyperna utvidgande paranoid, någon som är extremt engagerad eller hängiven, rättshaverist, paranoid samt känslig paranoid.
  • Schizoid personlighetssyndrom
  • Osällskaplig personlighetssyndrom
Med undertyperna amoralisk, antisocial, asocial, psykopatisk samt sociopatisk
Med undertyperna aggressiv, borderline samt explosiv
  • Histrionisk personlighetsstörning
Med undertyperna hysterisk samt psykoinfantil
Med undertyperna tvångsmässig, besatt samt båda typerna samtidigt.
  • Fobisk personlighetssyndrom
  • Osjälvständig personlighetssyndrom
Med undertyperna kraftlös, inadekvat, passiv samt självförgörande.

ICD-10 besitter dessutom ett bedömning på grund av organisk personlighetssyndrom, detta önskar yttra enstaka personlighetssyndrom vilket beror vid ett kroppslig sjukdom.[12] F44.81 listar multipel personlighetssyndrom vilket ett dissociativ syndrom.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Det liksom numera kallas personlighetssyndrom benämndes fram mot ICD-9 på grund av persona pathologica, detta önskar yttra enstaka patologisk temperament, enstaka temperament liksom orsakar sjukdom alternativt ohälsa hos individen. Diagnosen användes sällan från psykiatrin samt jämförelsevis många litet undersökning lades vid dess etiologi, prognos alternativt behandlingsmöjlighet.[13] dem attribut liksom ingår inom personlighetssyndrom, mot modell girighet, hänsynslöshet, undfallenhet, skygghet, kallades tidigt karaktärsneurotiska drag, eftersom dem ansågs äga sitt ursprung inom en neurotiskt reaktionsmönster liksom införlivats tillsammans personligheten.

Personlighetssyndrom förmå därför ibland kallas "karaktärsneuroser", inom synnerhet från människor ifrån den psykodynamiska skolan.[14]

Till enstaka start presenterades personlighetssyndrom endimensionellt inom diagnosmanualerna, detta önskar yttra dem listades beneath omfattande rubriker. beneath 1960-talet samt senare började personlighetssyndrom för att uppfattas likt dels ett funktionsstörning (maladaption) samt dels orsaka en lidande till personen (ohälsa).

Ungefär samtidigt började dem specifika personlighetssyndromen för att uppfattas vilket kluster från funktionssyndrom likt utifrån enstaka generell foto besitter mer gemensamt tillsammans med andra diagnoser, enstaka sålunda kallad multiaxial diagnostik; man såg tre elementär personlighetsstörningar: excentriska, hyperemotionella samt ängsliga personlighetssyndrom.[15]

Det multiaxiala synsättet finns inom den amerikanska diagnosmanualen DSM-IV, dock äger avskaffats inom den idag gällande utgåvan DSM-5.

Utanför USA äger DSM-IV ofta klinisk innebörd, dock officiellt existerar den ej erkänd.

En individ liksom existerar passivt aggressiv kunna faktiskt lida från ett passivt aggressiv personlighetsstörning, något likt ofta är kapabel existera många svårt på grund av individen egen för att identifiera.

detta existerar istället ICD-10 såsom används officiellt. ICD-10 besitter bibehållit den endimensionella axeln. på grund av just personlighetssyndromen finns ett sektion skillnader mellan DSM-IV samt ICD-10, både vilket gäller namn vid diagnoserna samt deras kriterier.[16]

Synen vid vilket enstaka individualitet existerar samt vad likt betingar dess individualitet besitter delvis reviderats beneath 1900-talet, vilket besitter ett kritisk innebörd till synen vid personlighetssyndrom.

Femfaktorteorin existerar enstaka evaluering från personligheter liksom äger sin utgångspunkt inom för att människors personligheter besitter urskiljbara, universella drag såsom ej existerar kultur- alternativt situationsberoende.

Femfaktorteorin skiljer åt fem faktorer såsom styr dessa drag, till för att den bygger vid fem faktorer/dimensioner vilket vart samt en bestämmer en personlighetsdrag. Dessa fem personlighetsdrag blir tillsammans ett profil alternativt landskapsbild ovan ett individs individualitet. Den besitter inget för att utföra tillsammans med patologiska ICD-10 alternativt DSM-5.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

  • The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders, Clinical descriptions and diagnostic guidelines, s. 155–158

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [ab] ”Personlighetssyndrom – vilket existerar detta samt hur ställer man diagnos?”. www.lakartidningen.se.

    http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Temaartikel/2016/12/Personlighetssyndrom--vad-ar-det-och-hur-staller-man-diagnos/. Läst 22 mars 2017. 

  2. ^ [ab] https://www.internetmedicin.se/psykiatri/personlighetssyndrom
  3. ^”Arkiverade kopian”. Arkiverad ifrån originalet den 5 månad 2011.

    https://web.archive.org/web/20111205062125/http://allpsych.com/disorders/personality/index.html. Läst 20 november 2011. 

  4. ^SVENSK PSYKIATRI Nr 9, Svenska Psykiatriska Föreningen samt Gothia, s.

    Personlighetssyndrom, alternativt personlighetsstörning vilket detta tidigare kallades, innebär för att äventyr, känslor samt personlighetsdrag hållbart avviker ifrån detta förväntade samt vad såsom existerar accepterat inom den miljö man befinner sig i.

    7

  5. ^ [ab] The ICD-10 Classification of Mental and Behavioural Disorders, Clinical descriptions and diagnostic guidelines, s. 155ff
  6. ^ [abc] SVENSK PSYKIATRI Nr 9, Svenska Psykiatriska Föreningen samt Gothia, s. 14
  7. ^Reich J., Sex transport of DSM-III personality disorders in psychiatric outpatients, Am J Psychiatry.

    1987 Apr;144(4):485-8

  8. ^Ford MR et al, Sex bias in the diagnosis of histrionic and antisocial personality disorders, J Consult Clin Psychol. 1989 Apr;57(2):301-5
  9. ^Thomas A. Widiger et al, tallrik Tectonics in the Classification of Personality Disorder, American Psychologist 2007 Vol. 62, No. 2, 71–83
  10. ^Kapitlet "The Normality of Narcissism" inom James E.

    Côté (2000) Arrested adulthood: the changing natur of maturity and identity, New York University Press

  11. ^”ICD-10 Version:2010” (på engelska). apps.who.int. http://apps.who.int/classifications/icd10/browse/2010/en#/F60. Läst 26 mars 2017. 
  12. ^Se F07 inom ICD-10
  13. ^SVENSK PSYKIATRI Nr 9, Svenska Psykiatriska Föreningen samt Gothia, s.

    12

  14. ^Se mot modell "karaktärsneuros" samt "neuros" inom Henry Egidius, Psykologilexikon, Natur & Kultur
  15. ^SVENSK PSYKIATRI Nr 9, Svenska Psykiatriska Föreningen samt Gothia, s. 8ff
  16. ^SVENSK PSYKIATRI Nr 9, Svenska Psykiatriska Föreningen samt Gothia, s. 12f