Hälsa 2020 vilka använder den

Läs mer angående publikationen Skriv ut

International Health Policy Survey (IHP) 2023

Förord

Sverige deltar sedan 2009 inom ett årlig internationell jämförande analys från hälso- samt sjukvården, på grund av för att öka utbildning mellan länder samt ge underlag mot förbättrat beslutsfattande inom sektorn.

granskning – the International Health Policy Survey (IHP) – leds från den amerikanska stiftelsen The Commonwealth Fund samt genomförs inom 10 länder. Myndigheten på grund av vård- samt omsorgsanalys (Vård- samt omsorgsanalys) äger sedan 2014 inom uppgift från regeringen för att genomföra samt redovisa den svenska delen från IHP-studien.

I den på denna plats rapporten redovisar oss konsekvens samt analyser från 2023 års analys, var Australien, land i västeuropa, Kanada, Nederländerna, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, land, Tyskland samt USA deltog.

IHP-undersökningen på grund av 2023 undersöker vuxnas intryck från hälso- samt sjukvården.

Arbetet nära Vård- samt omsorgsanalys besitter gjorts från projektledaren Peter Nilsson, analytikern Agnes Lindvall, utredaren Cecilia Dahlgren samt praktikanten Julia Belcastro. inom arbetet besitter även projektdirektören ortnamn Ljungvall deltagit.

På uppgift från The Commonwealth Fund äger företaget SSRS ansvarat till den internationella samordningen från granskning.

Statistiska centralbyrån (SCB) äger vid uppgift från Vård- samt omsorgsanalys avslutat den svenska datainsamlingen.

Vård- samt omsorgsanalys önskar rikta en varmt tackar mot samtliga såsom besitter besvarat enkäten. Vår förhoppning existerar för att rapporten kunna fungera såsom en underlag till för att utveckla svensk hälso- samt sjukvård.

Stockholm 2024-03-15
Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör

Resultat inom korthet

Vi besitter undersökt hur vuxna svenskar upplever för att vården fungerar jämfört tillsammans nio andra OECD-länder.

Studien International Health Policy Survey (IHP) genomförs varenda tid inom samarbete tillsammans med den amerikanska stiftelsen The Commonwealth Fund. oss besitter även utfört ett fördjupad undersökning från detta svenska resultatet.

Vi kommer fram mot nästa konsekvens samt slutsatser.

Sverige jämfört tillsammans med andra länder

• Inom områdena kontinuitet, personcentrering samt tillgänglighet besitter landet fortsatt svagare konsekvens än andra länder.

  Dessa kvarstående brister tyder vid för att inriktningsmålen inom omställningen mot enstaka god samt nära vård ännu ej avspeglas inom befolkningens upplevelser.

• Årets analys inkluderar nya ämnen angående för att bli orättvist behandlad samt ej tagen vid allvar inom hälso- samt sjukvården. var äger land sämst påverkan inom kurera undersökningen.
• Det finns några områden var landet besitter förbättrad utfall än genomsnittet.

  Svenska patienter äger ett jämförelsevis upphöjd användning från digitala verktyg samt tjänster, ett fåtal vilket avstår vård vid bas från kostnaden samt upphöjd användning från hälsofrämjande samtal.

• Trots ett upphöjd användning från digitala verktyg samt tjänster, existerar både patienter samt medicinsk expert inom land mindre nöjda tillsammans med distansbesök än inom andra länder.
• Nederländerna utmärker sig såsom detta nation tillsammans bäst utfall på grund av flera problem att diskutera inom granskning.

  detta gäller särskilt personcentrering, kontinuitet samt tillgänglighet var dem svenska resultaten visar störst brister.

Utveckling ovan period från dem svenska resultaten

• Allt fler använder digitala verktyg samt tjänster inom hälso- samt sjukvården samt hälsofrämjande diskussion äger blivit vanligare.
• Personcentrering samt vård mot personer tillsammans kroniska sjukdomar besitter försämrats.
• Väntetiderna mot den inriktade vården äger blivit mindre, dock tillgängligheten mot vård vid kvällar samt helger samt chansen mot svar identisk ljus nära förbindelse tillsammans med vårdcentralen besitter försämrats.
• Informationsöverföringen ifrån primär- mot specialistvård besitter förbättrats, dock överföringen ifrån specialistvård mot primärvård besitter försämrats.

Skillnader mellan olika grupper inom befolkningen inom dem svenska resultaten

• Personer tillsammans kroniska sjukdomar samt sämre självskattad välbefinnande äger sämre erfarenheter från vården.

  Mer förståelse behövs ifall primärvårdens förutsättningar för att ge vård mot dessa grupper, ej minimalt eftersom patientsäkerheten kunna påverkas.

• Yngre samt personer tillsammans med utländsk bakgrund samt lägre utbildningsnivå existerar andra grupper vilket besitter mer negativa erfarenheter från vården än befolkningen inom stort.
• Personer tillsammans med fast läkarkontakt äger förbättrad erfarenheter från vården än dem tillsammans med ordinarie mottagning.

Sammanfattning

Den denna plats rapporten redovisar påverkan samt analyser från den internationella enkätundersökningen International Health Policy Survey (IHP) till 2023.

granskning kartlägger hur befolkningen inom landet samt nio andra länder upplever hälso- samt sjukvården inom sina respektive länder.

Målet tillsammans granskning existerar för att, utifrån befolkningens samt patienternas perspektiv, känna igen områden var den svenska hälso- samt sjukvården är kapabel förbättras samt bidra mot internationellt utbildning.

Syftet existerar även för att producera förbättrad medvetande till styrkor samt svagheter inom svensk vård samt för att bidra mot fördjupade analyser samt diskussioner liksom är kapabel leda mot dess utveckling.

Rapporten utgår ifrån nästa frågor:

• Hur förhåller sig Sveriges effekt till olika frågeområden mot övriga länders resultat?
• Hur besitter Sveriges konsekvens förändrats sedan förra granskning 2020?
• Vilka samband besitter dem svenska resultaten tillsammans olika bakgrundsfaktorer samt förhållanden liksom går för att koppla mot individen?

Även angående granskning omfattar flera relevanta frågeområden ger den ej enstaka allomfattande foto från hälso- samt sjukvården.

granskning fångar patientrapporterade erfarenheter, samt detta existerar möjligt för att dessa ibland skiljer sig ifrån medicinska påverkan vilket mäts tillsammans kliniska mått.

Cirka 2 300 slumpmässigt utvalda personer inom åldern 18 tid samt äldre svarade vid 2023 års enkätundersökning inom landet, vilket innebär enstaka svarsfrekvens vid 28 andel.

eftersom bortfallet existerar större inom vissa grupper justerar oss till skillnader inom svarsbenägenhet tillsammans hjälp från därför kallad viktning, således för att resultaten bör artikel representativa till den svenska befolkningen.

Rapporten innehåller ett massiv mängd effekt samt berör flera olika frågeområden.

Tabell 1 ger ett sammanfattande foto från resultaten inom årets granskning – hur befolkningen inom land svarade vid respektive fråga samt hur detta effekt avviker ifrån dem övriga länderna samt hur detta äger förändrats sedan granskning 2020. Dessutom framgår vilket nation såsom ägde detta bästa resultatet inom respektive fråga.

Efter tabellen sammanfattar oss våra viktigaste påverkan samt slutsatser utifrån rapportens tre frågor.

Tabell 1. Sveriges effekt jämfört tillsammans övriga länder samt förändring sedan 2020.

Svensk vård inom internationell jämförelse

Styrkan tillsammans IHP-undersökningen ligger inom dess unika chans för att tillämpa identisk ämnen vid en urval från befolkningen inom tio OECD-länder, oberoende från deras hälso- samt sjukvårdssystem.

Internationella jämförelser äger dock sina begränsningar, vilket existerar viktigt för att bära tillsammans med sig inom tolkningen från resultaten. mot modell finns detta skillnader inom befolkningens sammansättning samt enkätmetodiken likt är kapabel påverka jämförbarheten. Trots utmaningarna visar granskning ändå vid flera områden var svensk hälso- samt medicinsk hjälp kunna förbättras samt var landet presterar positivt jämfört tillsammans med andra länder.

Resultaten visar för att svensk hälso- samt medicinsk vård besitter styrkor inom form eller gestalt från ett upphöjd användning från digitala verktyg samt tjänster inom sina kontakter tillsammans med hälso- samt sjukvården, erhålla liksom avstår vård vid bas från kostnader samt ett jämförelsevis upphöjd användning från hälsofrämjande konversation.

Samtidigt finns detta brister inom kontinuitet, personcentrering samt tillgänglighet, var land presterar sämre än genomsnittet bland dem tio deltagande länderna. Nederländerna utmärker sig positivt vid flera från områdena, möjligen tackar vare deras starka primärvård.

Digitala verktyg, erhålla likt avstår vård vid bas från kostnaden samt flera hälsofrämjande diskussion – tre svenska styrkor

Det finns några områden var landet besitter förbättrad utfall än genomsnittet bland dem tio deltagande länderna.

Resultaten visar för att svenska patienter äger enstaka jämförelsevis upphöjd användning från digitala verktyg samt tjänster, ett fåtal såsom avstår vård vid bas från kostnaden samt upphöjd användning från hälsofrämjande samtal.

Jämfört tillsammans övriga länder använder flera svenskar verktyg till för att kommunicera digitalt tillsammans sin vårdcentral samt till för att studera journaler samt andra hälsouppgifter digitalt.

detta ligger inom linje tillsammans med visionen för att land bör artikel bäst inom världen vid för att nyttja digitaliseringen samt e-hälsans möjligheter mot 2025. inom samtliga länder inom IHP-undersökningen besitter användningen från digitala tjänster samt verktyg ökat kraftigt mellan 2020 0ch 2023, dock dem svenska resultaten förblir bland dem högsta inom undersökningen.

En ytterligare positiv avvikelse existerar för att detta existerar förhållandevis erhålla inom land liksom avstår vård vid bas från kostnaderna.

Dessutom besitter fler svenska patienter haft en hälsofrämjande konversation angående kroppslig handling respektive alkoholkonsumtion än inom andra länder. enstaka förklaring förmå existera för att flera regioner inom närtid äger gjort satsningar på grund av för att öka antalet hälsosamtal vid vårdcentralerna.

Resultaten tyder sammantaget vid för att land äger relativt väl utvecklade e-hälsoresurser, för att dem ekonomiska barriärerna på grund av ingång mot vård existerar låga samt för att detta hälsofrämjande arbetet existerar förhållandevis framträdande inom svensk hälso- samt sjukvård.

Trots upphöjd användning från digitala verktyg samt tjänster existerar svenska patienter samt doktor mindre nöjda tillsammans distansbesök

Att svenska patienter äger god ingång mot olika digitala verktyg framkommer även från IHP-undersökningen 2022 likt riktades mot primärvårdsläkare.

en klart utfall från granskning 2022 plats för att land fanns inom framkant tillsammans med för att införa digitala verktyg på grund av patienter samt medicinsk expert inom primärvården, samt för att detta ägde skett ett förbättring sedan 2019. Däremot fanns svenska doktor mindre positivt inställda mot för att utföra vård vid distans än inom andra länder.

inom årets analys ser oss vid motsvarande sätt för att dem svenska patienterna existerar mindre nöjda tillsammans sina digitala vårdbesök inom primärvården än inom andra länder.

Det samlade arbete för folkhälsa samt dess uppföljning utgår ifrån nästa åtta målområden, till vilka hälsans bestämningsfaktorer ur en livsloppsperspektiv, detta önskar yttra dem olika stadier inom existensen såsom oss förmå påverkas från dessa faktorer, utgör utgångspunkter (6, 7): 1.

Digitalisering från hälso- samt sjukvården bör ske tillsammans ambitionen för att underlätta på grund av människor för att nå ett god samt jämlik välbefinnande, samt för att ge verksamheterna stöd inom arbetet tillsammans med detta. Vår slutsats existerar därmed för att utvecklingen från digitala verktyg samt tjänster går vidare, dock för att detta existerar viktigt för att säkerställa för att även vård vid distans utgår ifrån individens behov samt förutsättningar.

Kontinuitet, personcentrering samt tillgänglighet brister

IHP-undersökningen visar även brister inom detta svenska hälso- samt sjukvårdssystemet, framför allt gäller bristerna kontinuitet, personcentrering samt tillgänglighet.

Även inom tidigare IHP-undersökningar besitter land demonstrerat svagare effekt inom dem områdena än andra länder.

Frågorna ifall kontinuitet handlar mot modell angående ingång mot ett fast läkarkontakt inom primärvården. var existerar andelen inom landet uppenbart lägst inom kurera granskning. Bara 32 andel inom land anger för att dem äger enstaka fast läkarkontakt inom primärvården, medan genomsnittet inom bota granskning existerar 81 procent.

Frågorna inom granskning vilket rör personcentrering handlar mot modell ifall för att vårdpersonalen känner mot ens sjukdomshistoria, ägnar ett tillräckligt tillsammans tidsperiod samt inkluderar ett inom beslut.

Även denna plats äger land sämre påverkan än andra länder. detta existerar även färre patienter inom land tillsammans med kroniska sjukdomar likt svarar för att dem besitter samtalat om uppgift tillsammans behandlingen på grund av sin sjukdom samt olika behandlingsalternativ samt fått ett strategi på grund av egenvård.

Även då detta gäller väntetider samt tillgänglighet äger landet sämre konsekvens än övriga länder.

detta gäller både mottagning inom primärvården samt specialiserad vård. detta existerar även fler inom landet än inom andra länder från dem vilket äger besökt ett akutmottagning likt svarar för att deras bekymmer ägde kunnat behandlas vid deras ordinarie reception angående personalen ägde varit tillgänglig.

De kvarstående bristerna inom kontinuitet, tillgänglighet samt personcentrering tyder vid för att inriktningsmålen inom omställningen mot ett god samt nära vård ännu ej avspeglas inom befolkningens upplevelser

Omställningen mot enstaka god samt nära vård äger tre inriktningsmål: ökad kontinuitet inom primärvården, mer delaktiga patienter samt ett personcentrerad vård samt ökad tillgänglighet.

för att landet fortsatt äger svaga utfall inom dessa områden tyder vid för att omställningens inriktningsmål ej avspeglas inom befolkningens erfarenheter.

Att behärska välja samt ett fåtal resurs mot enstaka fast medicinsk expert inom primärvården existerar förankrat både inom lagstiftning samt undersökning, såsom visar för att kontinuitet inom primärvården små frukter från växter tillsammans sig fördelar både till patienter samt hälso- samt sjukvårdssystemet inom stort.

Nyttan från fast läkarkontakt verifieras både från årets IHP-undersökning samt IHP-undersökningen mot primärvårdsläkare 2022. Trots dem tydliga patientfördelarna äger land fortsatt lägst andel tillsammans med fast läkarkontakt.

Bristen vid fasta medicinsk expert inom primärvården kunna förklara för att Sveriges påverkan vid frågorna angående personcentrering även existerar svaga.

ett ytterligare delförklaring är kapabel existera den pressade arbetssituation liksom primärvårdsläkarna vittnade ifall inom IHP-undersökningen 2022. Vår slutsats ifrån den rapporten kvarstår angående för att vårdcentralernas, regionernas samt regeringens jobb till för att utveckla arbetsmiljön vid vårdcentralerna behöver intensifieras.

Viktigt för att utreda varför därför flera upplever för att dem blir orättvist behandlade samt ej tagna vid allvar

Nytt inom årets utredning existerar ämnen angående man besitter blivit orättvist behandlad samt ej tagen vid allvar inom hälso- samt sjukvården.

Resultaten visar för att landet presterar sämre än dem andra länderna. erfarenheter från för att ej äga blivit tagen vid allvar alternativt för att äga blivit orättvist behandlad existerar särskilt vanligt bland yngre, kvinnor samt personer tillsammans med sämre välbefinnande. detta finns även en samband tillsammans med för att uppleva för att vårdpersonalen ej ägnat ett tillräckligt tillsammans period.

detta existerar angeläget för att känna igen förbättringsmöjligheter denna plats, till för att behärska säkerställa ett god vård vid lika villkor till läka befolkningen.

Nederländerna rankas högst inom flera områden

Nederländerna existerar detta nation vilket utmärker sig inom granskning tillsammans för att ett fåtal bäst effekt till flera från frågorna.

dem områden var Nederländerna inom synnerhet utmärker sig existerar personcentrering, kontinuitet samt tillgänglighet – identisk områden var landet besitter tydligast brister. Flera från Nederländernas starka utfall förmå sannolikt förklaras från deras väl utbyggda primärvård:

• En relativt massiv andel från läkarna inom Nederländerna existerar verksamma inom primärvården.
• Det behövs enstaka remiss ifrån primärvården till för att erhålla resurser mot specialiserad vård.
• Patienterna betalar ingen patientavgift till läkarbesök samt sjuksköterskebesök inom primärvården.

Utveckling ovan tidsperiod från dem svenska resultaten

Många från frågorna inom 2023 års studie existerar identiska tillsammans med frågorna inom granskning 2020.

detta finns därmed goda möjligheter för att följa utvecklingen ovan period. på grund av flera från frågorna ligger nivåerna förhållandevis stabila, dock till vissa ämnen ser oss tydliga förändringar. detta gäller mot modell användandet från digitala verktyg samt tjänster, liksom äger ökat, samt upplevelserna från personcentrering, var resultaten äger försämrats.

på grund av tillgänglighet samt informationsöverföring mellan vårdnivåer ser oss förbättringar på grund av vissa ämnen samt försämringar på grund av andra.

Fler använder digitala verktyg samt hälsofrämjande samtal

Digitala verktyg samt hälsofrämjande konversation existerar numeriskt värde områden var landet äger förbättrad påverkan än andra länder. Resultatet besitter även förbättrats sedan 2020.

Fler tar sektion från sin journal samt andra hälsouppgifter digitalt samt fler besitter kommunicerat digitalt tillsammans sin vårdcentral. detta äger även blivit vanligare tillsammans med hälsofrämjande diskussion angående kost samt kroppslig aktivitet.

Sämre personcentrering samt vård mot personer tillsammans kroniska sjukdomar

Resultaten 2023 besitter försämrats vid flera från dem områden var land redan ägde svaga påverkan 2020.

detta gäller inom synnerhet personcentrering samt vård till personer tillsammans kroniska sjukdomar.

Färre upplever för att dem existerar således involverade dem önskar inom besluten angående sin vård samt färre upplever för att vårdpersonalen ägnar dem tillräckligt tillsammans period, känner mot deras sjukdomshistoria samt redogör vid en sätt såsom existerar enkel för att förstå inom förbindelse tillsammans med sin ordinarie medicinsk expert alternativt mottagning.

För personer tillsammans med kroniska sjukdomar samtalar om färre syfte alternativt prioriteringar tillsammans med behandlingen samt tänkbara behandlingsalternativ samt biverkningar.

detta existerar även färre likt äger fått enstaka översyn från sina medicin 2023 än 2020, något såsom kunna försämra patientsäkerheten.

Tillgänglighet samt informationsöverföring mellan vårdnivåer visar både positiva samt negativa resultat

Väntetider samt tillgänglighet visar både förbättringar samt försämringar inom dem svenska resultaten mellan 2020 samt 2023.

Resultatet besitter förbättrats till väntetider mot specialistläkarbesök samt operation. Samtidigt ser oss försämringar från tillgängligheten mot vård vid kvällar samt helger samt chansen mot svar identisk dygn nära förbindelse tillsammans med vårdcentralen. Dessutom uppger fler från dem liksom besökt enstaka akutmottagning för att deras bekymmer ägde kunnat behandlas vid deras ordinarie reception angående personalen ägde varit tillgänglig.

Trots den positiva utvecklingen till väntetider inom specialistvården existerar land kvar beneath detta internationella snittet inom dessa frågor.

Informationsöverföringen mellan vårdnivåer besitter både försämrats samt förbättrats. Fler svarar för att den ordinarie vårdcentralen saknar resultat ifrån den inriktade vården, vilket innebär ett försämring. Samtidigt svarar färre för att specialistvården saknar data ifrån primärvården, vilket existerar enstaka förbättring.

Hur besitter olika grupper från befolkningen svarat?

För för att fördjupa förståelsen från detta svenska resultatet undersöker oss ifall svaren besitter samband tillsammans olika individuella förhållanden, då oss tar hänsyn mot flera faktorer samtidigt.

oss undersöker exempelvis angående svaren skiljer sig utifrån individens demografi (kön, ålder samt utländsk bakgrund), socioekonomi (utbildningsnivå) samt välbefinnande (självskattad välmående samt angiven förekomst från kronisk sjukdom) samt olika kontextuella faktorer, vilket boendeort samt angående man äger enstaka fast vårdkontakt alternativt inte.

Resultaten visar för att detta finns flera skillnader inom svarsmönster mellan olika grupper inom befolkningen.

Faktorer vilket existerar förknippade tillsammans med mer negativa erfarenheter från vården existerar yngre ålder, utländsk bakgrund, lägre utbildningsnivå samt sämre hälsotillstånd. Samtidigt visar resultaten för att personer tillsammans med ett fast läkarkontakt inom flera fall äger förbättrad erfarenheter ifrån hälso- samt sjukvården än personer vilket ej besitter ett fast läkarkontakt.

Även ifall granskning täcker in flera relevanta förklaringsfaktorer finns detta sannolikt även andra utestående faktorer såsom förmå påverka sambanden.

Exempelvis äger oss ej kunskap ifall tidigare vårdkonsumtion alternativt registrerade diagnoser, utan vårt underlag bygger uteslutande vid vad deltagarna inom granskning själva besitter uppgett. oss önskar även betona för att dem eventuella samband vilket framkommer inom analyserna påvisar samvariation mellan olika faktorer, dock detta betyder ej för att detta finns en orsakssamband mellan dem.

Yngre ålder, utländsk bakgrund samt lägre utbildningsnivå existerar faktorer vilket existerar förknippade tillsammans med mer negativa erfarenheter från vården

Ålder påverkar ofta upplevelsen från vården.

Yngre personer, särskilt inom åldern 18–34 tid, existerar allmänt mer negativa mot vården. dem avstår oftare ifrån för att söka vård vid bas från kostnaden samt upplever oftare för att deras hälsoproblem ej tas vid allvar. Dessutom existerar detta mindre vanligt för att dem äger ett fast vårdkontakt. Å andra sidan använder dem oftare digitala tjänster.

Det finns flera signifikanta skillnader mellan kvinnor samt män inom deras erfarenheter från hälso- samt sjukvården.

Kvinnor svarar något oftare än män för att dem använt digitala tjänster till för att studera sin journal samt förnya anvisning. detta existerar ingen skillnad mellan könen inom hur vanligt detta existerar för att äga enstaka fast vårdkontakt, dock detta existerar vanligare för att män varken äger ett fast vårdkontakt alternativt ett fast reception.

Trots detta svarar kvinnor oftare än män för att deras besvär ej tagits vid allvar alternativt för att dem blivit orättvist behandlade från vården.

Personer tillsammans med utländsk bakgrund äger oftare negativa erfarenheter från vården än personer tillsammans med svensk bakgrund. Personer tillsammans med utländsk bakgrund svarar mot modell oftare för att dem avstått vård vid bas från kostnaden samt för att dem besitter fått vänta längre vid vård än personer tillsammans svensk bakgrund.

Personer tillsammans utländsk bakgrund vilket vårdats vid vårdinrättning svarar även mindre ofta för att dem bemötts tillsammans vänlighet samt respekt vid sjukhuset, samt mindre ofta för att dem besitter fått skriftlig data angående symtom för att bevaka efter utskrivning.

Även då detta gäller utbildningsbakgrund framkommer skillnader inom resultaten.

Personer tillsammans med upphöjd träning avstår mindre ofta ifrån vård vid bas från kostnaden än personer tillsammans lägre träning. Personer tillsammans med upphöjd träning använder även oftare digitala verktyg samt besitter mer positiva erfarenheter från personcentrering samt informationsutbyte mellan olika vårdformer än personer tillsammans med enbart grundskoleutbildning.

Personer tillsammans sämre välbefinnande existerar oftare missnöjda tillsammans vården

Personer tillsammans med sämre hälsotillstånd besitter oftare än andra ett fast vårdkontakt.

Trots detta upplever patienter tillsammans med självskattad dålig välmående samt patienter tillsammans med diagnosticerad psykisk ohälsa mindre ofta än andra för att vårdpersonalen känner mot deras sjukdomshistoria, ägnar dem tillräckligt tillsammans med tidsperiod, inkluderar dem inom beslut samt redogör saker vid en sätt vilket dem förstår.

Personer tillsammans sämre självskattad dålig välbefinnande, diagnosticerad psykisk ohälsa och/eller minimalt enstaka kronisk sjukdom svarar även oftare än andra för att dem avstått vård vid bas från kostnaden, för att dem varit tillsammans med angående för att deras hälsoproblem ej tagits vid allvar samt för att dem äger blivit orättvist behandlade inom vården.

Mer insikt behövs angående hur primärvården förmå ge förbättrad vård mot personer tillsammans kroniska sjukdomar

Årets analys visar för att svenskar tillsammans med kroniska sjukdomar allmänt äger sämre effekt än inom andra länder då detta gäller för att ett fåtal vård på grund av sitt hälsotillstånd.

Andelen inom land liksom upplever för att dem fått tillräckligt tillsammans stöd på grund av egenvård, fått enstaka läkemedelsgenomgång, alternativt samtalat om syfte samt prioriteringar tillsammans med behandlingen, alternativt alternativ mot behandlingen äger dessutom minskat något sedan 2020.

I IHP-undersökningen 2022 riktad mot primärvårdsläkare såg oss för att dem svenska läkarna mindre ofta än medicinsk expert inom andra länder ansåg för att vårdpersonalen vid deras vårdcentral fanns förberedda för att ge vård mot personer tillsammans med kroniska sjukdomar.

dem svenska läkarna gjorde ej heller lika flera insatser till för att stärka patienterna inom egenvård.

Att färre patienter tillsammans kroniska sjukdomar idag får insatser såsom skriftliga planer till egenvård samt läkemedelsgenomgångar kunna innebära ett fara på grund av patientsäkerheten. Dessa insatser kunna även förebygga nödvändigheten från vård samt därmed bidra mot en mer effektivt resursutnyttjande.

Resultaten ifrån årets samt förra årets IHP-undersökning visar för att detta behövs mer förståelse ifall vilka brister vilket finns till personer tillsammans kroniska sjukdomar samt ifall primärvårdens förutsättningar för att ge vård mot dem.

Fast läkarkontakt vid vårdcentralen ger mer kontinuitet, delaktighet samt samordning

Personer tillsammans med enstaka fast läkarkontakt äger inom flera fall förbättrad erfarenheter ifrån hälso- samt sjukvården än personer liksom ej besitter ett fast läkarkontakt.

mot modell upplever dem oftare för att vårdpersonalen känner mot deras sjukdomshistoria samt inkluderar dem inom beslut. detta existerar även mindre vanligt för att dem äger varit tillsammans med ifall för att primärvården saknar kunskap ifrån specialistvården alternativt vice versa.

Personer inom tätbefolkade områden svarar oftare än personer inom glesbefolkade samt medelbefolkade områden för att dem besitter ett fast läkarkontakt.

Skillnaden beror sannolikt vid skillnader inom resurser mot specialistläkare inom allmänmedicin, ej vid skillnader inom patienternas behov.

1 Inledning

Sedan kalenderår 2009 deltar land inom ett årlig internationell jämförande analys från hälso- samt sjukvården – the International Health Policy Survey (IHP). granskning leds från den amerikanska stiftelsen The Commonwealth Fund samt genomförs inom tio länder.

Myndigheten på grund av vård- samt omsorgsanalys (Vård- samt omsorgsanalys) äger sedan 2014 inom uppgift från regeringen för att genomföra samt redovisa den svenska delen från IHP-undersökningen. inom den denna plats rapporten redovisar oss resultaten ifrån 2023 års rapport, var Australien, land i västeuropa, Kanada, Nederländerna, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, land, Tyskland samt USA deltog.

I 2023 års IHP-undersökning undersöks befolkningen 18 tid samt äldres äventyr från hälso- samt sjukvården.

eftersom IHP-undersökningen följer en rullande treårsschema tillsammans olika målgrupper på grund av varenda tid, genomfördes den tidigare granskning riktad mot vuxna tid 2020 (Vård- samt omsorgsanalys 2021b) samt 2016 (Vård- samt omsorgsanalys 2017). Övriga kalenderår besitter granskning riktat sig mot befolkningen 65 tid samt äldre samt primärvårdsläkare.

IHP-undersökningen ger ett unik tillfälle för att jämföra den svenska befolkningens erfarenheter från hälso- samt sjukvården – mot modell vårdens tillgänglighet, samordning från upplysning samt delaktighet – tillsammans med andra relevanta länder.

IHP-undersökningen fullfölja detta vid sålunda sätt möjligt för att illuminera dem styrkor samt svagheter såsom finns inom svensk hälso- samt medicinsk vård inom en internationellt perspektiv. granskning existerar ej enstaka studie från attityder utan från erfarenheter samt faktiska förhållanden inom mötet tillsammans vården, detta önskar yttra angående vilket såsom skett inom kontakten tillsammans vårdpersonalen.

Jämfört tillsammans andra länder äger landet passage mot relativt många statistik ovan hälso- samt sjukvården genom exempelvis nationella hälsodataregister, nationella kvalitetsregister, Öppna jämförelser samt Nationell patientenkät.

Däremot existerar chansen mot internationella jämförelser begränsade. IHP-undersökningen fullfölja detta möjligt för att jämföra Sveriges hälso- samt medicinsk hjälp tillsammans hälso- samt medicinsk vård inom andra länder. Jämförelserna förmå bidra mot för att känna igen områden var andra länder presterar förbättrad samt förmå fungera liksom förebilder till svensk hälso- samt sjukvård.

1.1 IHP ger ej läka bilden från vårdens kvalitet

Den denna plats IHP-undersökningen redovisar befolkningens erfarenheter från för att besöka vården, dock patienterfarenheter existerar ett sektion från vad likt utgör hälso- samt sjukvårdens standard alternativt effektivitet.

en centralt region såsom granskning ej belyser existerar medicinska utfall samt hälsoutfall, vilket existerar detta enhet såsom existerar viktigast till patienter inom sin förbindelse tillsammans med vården (Vård- samt omsorgsanalys 2019a).

Svensk hälso- samt medicinsk hjälp besitter allmänt sett goda hälsoutfall.

land existerar mot modell en från dem länder inom Europa likt besitter högst canceröverlevnad samtidigt likt cancerdödligheten långsamt reducerar (Socialstyrelsen 2020). Den åtgärdbara dödligheten, detta önskar yttra dödlighet inom sjukdomar likt hälso- samt sjukvården kunna påverka förloppet från, äger minskat ovan period samt existerar relativt nedsänkt inom enstaka internationell jämförelse (Eurostat 2023; Socialstyrelsen 2023; Vård- samt omsorgsanalys 2022c).

Den medicinska utvecklingen äger även inneburit för att allt fler operationer samt vårdinsatser kunna göras inom öppenvården (SKR 2022).

Det finns även kända utmaningar inom den svenska hälso- samt sjukvården såsom ej täcks från IHP-undersökningen. mot modell existerar kompetensförsörjningen ett kamp på grund av svensk hälso- samt medicinsk vård, både för att rekrytera samt behålla personal.

Slutligen finns detta även stora delar från hälso- samt sjukvården vilket ej berörs inom granskning.

detta gäller mot modell den kommunala hälso- samt sjukvården.

1.2 Rapportens frågeställningar samt upplägg

I arbetet tillsammans med den denna plats rapporten äger oss utgått ifrån nästa frågor:

1. Hur förhåller sig Sveriges effekt till olika frågeområden mot övriga länders resultat?
2. Hur äger Sveriges utfall förändrats sedan den förra granskning 2020?
3. Vilka samband besitter dem svenska resultaten tillsammans med olika bakgrundsfaktorer samt förhållanden likt går för att koppla mot individen?

Den inledande frågan besvarar oss genom för att redovisa resultatet till land samt dem övriga nio länder likt ingick inom 2023 års IHP-undersökning riktad mot befolkningen inom åldern 18 kalenderår samt äldre.

granskning samt frågorna vilket ingår bestäms från The Commonwealth Fund.

Folkhälsan inom landet existerar inom en internationellt perspektiv fortsatt god samt på grund av stora delar från befolkningen utvecklas hälsan positivt.

Frågorna existerar indelade inom en antal områden, bland annat väntetid samt resurser mot vård, erfarenheter från primärvården, erfarenheter från specialist- samt sjukhusvård samt erfarenheter från vård från personer tillsammans med kroniska sjukdomar. mot detta kommer några problem att diskutera såsom bara besitter ställts inom Sverige.

För för att besvara den andra frågan jämför oss Sveriges konsekvens 2023 tillsammans med resultaten ifrån granskning 2020.

ett massiv sektion från frågorna existerar identiska inom båda undersökningarna samt detta finns därför goda förutsättningar till jämförelser ovan tid.

För för att besvara den tredjeplats frågan äger oss utfört ett fördjupad utvärdering från den svenska delen från datamaterialet. Då äger oss undersökt hur patienternas erfarenheter från vården relaterar mot individuella faktorer såsom ålder, kön, utbildningsnivå samt hälsa.

1.3 Sammanfattande metod

Enkäten samt den omfattande metoden på grund av granskning utformas från den oberoende sjukvårdsstiftelsen The Commonwealth Fund inom USA.

dem deltagande länderna besitter sedan haft tillfälle för att ge synpunkter vid frågorna samt utföra vissa anpassningar utifrån lokala förutsättningar. Vård- samt omsorgsanalys ansvarar till översättningen från enkäten, samt äger avslutat granskning tillsammans tillsammans med SCB. Enkätundersökningen genomfördes beneath våren 2023 såsom ett webbenkät.

Populationen på grund av granskning utgjordes från samtliga folkbokförda personer inom åldern 18 tid samt uppåt.

SCB gjorde en stratifierat obundet slumpmässigt urval utifrån Registret ovan totalbefolkningen, samt gjorde totalt fem utskick mot urvalspersonerna. detta fanns 2 266 personer likt svarade vid granskning, vilket motsvarade ett svarsfrekvens vid 28 andel. Svarsfrekvensen existerar inom linje tillsammans andra enkätundersökningar riktade mot befolkningen, samt SCB besitter viktat datamaterialet till för att ta hänsyn mot olika svarsbenägenhet beroende vid kön, ålder, utländsk bakgrund, bostadsort samt utbildningsnivå.

I dem övriga länderna inom IHP-undersökningen plats detta massiv variation inom hur flera såsom besvarade enkäten.

Nya Zeeland fanns landet tillsammans med minimalt antal deltagare, 750 stycken, samt Kanada ägde flest svar tillsammans 4 820 deltagare. Länderna besitter även använt sig från olika metoder till datainsamlingen. dem flesta länder äger huvudsakligen använt sig från telefonintervjuer samt gjort slumpmässiga urval ifrån telefonregister.

Bara landet samt Schweiz besitter utgått ifrån totalregister ovan befolkningen till sina slumpmässiga urval, samt båda länderna äger inom huvudsak använt sig från ett webbenkät till för att samla in svar.

För den inledande samt andra frågan utvärderar oss skillnader mellan land samt övriga länder respektive förändringen ovan period. inom analysen beaktar oss ej skillnader alternativt förändringar vid mindre än 2 andel, eftersom dem inom regel ej existerar statistiskt signifikanta.

För för att analysera den tredjeplats frågan angående skillnader inom hur dem svenska deltagarna äger svarat äger oss använt regressionsanalyser.

Regressionsanalyserna visar sambandet mellan utfallet (svaret vid frågan) samt olika bakgrundsfaktorer tillsammans hänsyn tagit mot flera faktorer samtidigt:

Individegenskaper

• Ålder (18–24 tid, 25–34 tid, 35–49 kalenderår, 50–64 tid, 65 tid samt äldre)
• Kön (man, kvinna)
• Utländsk bakgrund (född utanför land alternativt besitter numeriskt värde föräldrar födda inom utlandet)
• Utbildning (förgymnasial prov, gymnasial avslutning, eftergymnasial certifikat såsom högsta avslutade utbildningsnivå)
• Självskattad välmående (bedömer sin personlig välbefinnande vilket god, bedömer sin personlig välmående likt dålig)
• Kroniska sjukdomar (ingen kronisk sjukdom, enstaka kronisk sjukdom, fler än ett kronisk sjukdom)
• Psykisk ohälsa (diagnosticerad från enstaka läkare)

Kontextfaktorer

• Geografiskt läge (glesbefolkat region, medelbefolkat enhet, tätbefolkat område)
• Tillgång mot fast läkarkontakt alternativt reception (fast läkarkontakt, fast reception dock ej fast läkarkontakt, varken fast läkarkontakt alternativt mottagning)

Vi förmå ej yttra ifall dem samband oss ser existerar kausala, detta önskar yttra angående olika konsekvens orsakas från skillnader inom bakgrundsfaktorerna.

Däremot ger regressionsanalyserna oss enstaka omfattande foto från skillnader inom befolkningens erfarenheter från hälso- samt sjukvården.

För mer data angående datainsamlingen samt regressionsanalyserna, titta bilaga 1.

1.4 Goda möjligheter för att jämföra 2020 samt 2023

IHP-undersökningen riktad mot befolkningen inom åldern 18 kalenderår samt äldre besitter tidigare genomförts 2016 samt 2020.

Metoden på grund av den svenska delen från granskning äger mot viss sektion förändrats samt utvecklats mellan undersökningarna.

År 2016 gjordes urvalet ifrån en telefonregister samt granskning genomfördes liksom telefonintervjuer. dock telefonregister existerar ej heltäckande på grund av befolkningen samt utför detta svårare för att nå vissa grupper.

Därför övergick oss 2020 mot för att nyttja oss från SCB:s förteckning från totalbefolkningen på grund av urvalet samt webbenkäter mot själva granskning. detta existerar identisk teknik likt oss besitter använt inom granskning 2023.

Många från frågorna existerar även identiska inom undersökningarna 2020 samt 2023, samt detta finns därför goda möjligheter för att jämföra år.

till några enstaka problem att diskutera förmå oss även jämföra tillsammans med 2016. till för att säkerställa jämförbarhet därför långt liksom möjligt existerar materialet viktat vid identisk sätt ovan åren.

I jämförelsen mellan 2020 samt 2023 existerar detta möjligt för att ett sektion från utvecklingen kunna förklaras från förändringar inom hälso- samt sjukvårdssystemet likt ett resultat från covid 19-pandemin.

oss är kapabel ej tillsammans säkerhet yttra hur många pandemin påverkat utvecklingen, dock genomförandet från granskning 2020 bedöms ej äga påverkats, vilket innebär för att genomförandet till undersökningarna existerar jämförbara.

1.5 Utmaningar inom internationella jämförelser

Hälso- samt sjukvården existerar organiserad vid olika sätt inom olika länder, vilket förmå utföra detta svårt för att jämföra sjukvårdsystem.

mot modell kunna hur hälso- samt sjukvården existerar organiserad påverka patienternas erfarenheter samt förväntningar vid hälso- samt sjukvården inom sitt nation. Exempelvis är kapabel detta variera inom vilken utsträckning patienter vårdas vid vårdinrättning till olika sjukdomstillstånd samt hur primärvården existerar organiserad inom länderna. Svensk primärvård liknar visserligen andra länders primärvård inom uppdraget, dock existerar många mindre inom omfattning än övrig medicinsk hjälp.

ett massiv sektion från hälso- samt sjukvården inom landet utförs inom stället vid vårdinstitution (Vård- samt omsorgsanalys 2019b). Medan enstaka massiv sektion från primärvården inom andra länder sker vid små mottagningar såsom möjligen enbart består från enstaka alternativt en par doktor besöker patienter inom landet vårdcentraler var detta utöver doktor samt sjuksköterskor ofta finns bland annat psykologer, terapeuter samt dietister.

Även befolkningssammansättningen, hälsotillståndet samt ekonomiska förutsättningar till hälso- samt sjukvården är kapabel variera mellan länder, vilket kunna påverka svaren.

inom IHP-undersökningen äger man försökt minska effekterna från organisatoriska samt strukturella skillnader mellan länderna genom för att genomföra granskning inom länder tillsammans med liknande ekonomiska förutsättningar på grund av hälso- samt sjukvården.

Det förmå även finnas skillnader mellan terminologin inom länderna såsom är kapabel artikel svåra för att fånga upp inom översättningen från enkäten.

till för att sålunda långt liksom möjligt motarbeta sådana skillnader rör frågorna inom IHP-undersökningar främst konkreta funktioner samt händelser snarare än värderingar från hälso- samt sjukvården.

1.6 därför denna plats existerar rapporten disponerad

I detta denna plats kapitlet äger oss beskrivit bakgrunden mot IHP-studien, vilka problem att diskutera oss utgått ifrån samt vilken teknik oss besitter använt.

Kapitel 2–5 redovisar konsekvens ifrån IHP-undersökningen samt våra analyser från dem svenska svaren.

varenda avsnitt samlar problem att diskutera liksom berör en gemensamt tema. avsnitt 2 undersöker väntetid samt tillgänglighet mot vård, avsnitt 3 befolkningens erfarenheter från primärvården, avsnitt 4 befolkningens kunskap från specialistvård samt sjukhusvård samt avsnitt 5 undersöker problem att diskutera ifall vård från personer tillsammans kroniska sjukdomar alternativt psykisk ohälsa.

Slutligen summerar oss resultatet samt våra omfattande analyser inom avsnitt 6 samt redovisar våra slutsatser inom avsnitt 7.

2 Väntetid mot vård samt vårdens tillgänglighet

Tillgänglighet mot hälso- samt sjukvården existerar enstaka från flera viktiga kvalitetsaspekter ur en patientperspektiv (Vård- samt omsorgsanalys 2019a).

inom detta på denna plats kapitlet redovisar oss dem ämnen ur IHP-undersökningen vilket rör väntetider mot vård samt olika tillgänglighetsbarriärer mot vården.

Långa väntetider mot mottagning samt behandling är kapabel leda mot för att ett sjukdom alternativt en medicinskt tillåtelse förvärras. dock ur en patientperspektiv kunna korta väntetider även artikel önskvärt till för att minska bekymmer samt stress.

Tillgänglighetsbarriärer existerar sådant såsom utför detta svårt till befolkningen för att söka vård vid korrekt sätt, nära korrekt situation alternativt vid riktig område. Barriärerna är kapabel existera från olika stöt, exempelvis fysiska, kostnadsmässiga samt informationsmässiga.

Resultat på grund av land vilket totalitet samt jämfört tillsammans med andra länder:

• Väntetiderna mot vård såsom ej äger lokal vid akutmottagningar äger ökat inom varenda länder utom inom land, var väntetiden minskat något.
• Andelen inom land vilket fick mottagning hos enstaka doktor inom specialistvården inom numeriskt värde månader äger ökat något sedan 2020.

  inom dem andra länderna inom granskning äger andelen minskat. Sveriges relativa position äger därmed förbättrats sedan 2020.

• Andelen inom landet likt fick enstaka icke-akut alternativt planerad kirurgisk operation inom ett alternativt numeriskt värde månader besitter ökat sedan 2020, medan den minskat inom flera andra länder.

  Sveriges relativa position jämfört tillsammans dem andra länderna inom granskning äger därmed även förbättrats.

• Få inom land äger avstått hälso- samt medicinsk hjälp vid bas från kostnader. Däremot existerar detta vanligare för att avstå vård av tänder vid bas från kostnader.
• Sverige äger högst andel såsom svarar för att dem besitter blivit orättvist behandlade inom vården samt även högst andel liksom känt för att vården ej besitter tagit deras hälsobesvär vid allvar.

Resultat på grund av patienter inom landet utifrån kontextuella samt individuella faktorer:

• Personer yngre än 65 tid avstår oftare än äldre ifrån olika former från vård vid bas från kostnaden.

  dem svarar även oftare för att dem blivit orättvist behandlade alternativt för att deras bekymmer ej tagits vid allvar.

• Personer tillsammans med utländsk bakgrund får vänta längre vid vård samt avstår oftare vård vid bas från kostnaden än personer tillsammans med svensk bakgrund.
• Personer tillsammans dålig välmående, kroniska sjukdomar samt diagnosticerad psykisk ohälsa upplever oftare än personer tillsammans med god välbefinnande långa väntetider, avstår oftare vård vid bas från kostnaden samt upplever oftare för att dem blivit orättvist behandlade alternativt för att dem ej blivit tagna vid allvar inom vården.

2.1 land äger längre väntetider än flera andra länder, dock den relativa positionen förbättras ovan tid

2.1.1 Väntetiderna mot vård liksom ej äger utrymme vid akutmottagningar äger ökat inom varenda länder utom inom Sverige

Figur 1. Väntetider mot vård vilket ej sker vid akutmottagning vid sjukhus.

Andelen såsom fick en mottagning mot vård liksom ej sker vid akutmottagning vid vårdinrättning inom numeriskt värde respektive sju dagar äger minskat inom varenda andra länder inom granskning förutom inom landet.

var äger andelen vilket fick en mottagning hos enstaka doktor alternativt vårdpersonal inom sju dagar ökat något sedan 2020. Andelen likt upplever för att detta existerar enkel för att ett fåtal vård vid kvällar samt helger äger minskat inom samtliga länder sedan 2020.

I land svarade 36 andel för att dem fick mottagning hos enstaka medicinsk expert alternativt vårdpersonal inom numeriskt värde dagar senaste gången dem fanns sjuka alternativt behövde vård utan för att besöka ett akutmottagning vid vårdinstitution.

detta existerar ett minskning tillsammans enstaka procentenhet sedan 2020. vid identisk fråga svarade 73 andel inom landet för att dem fick mottagning inom sju dagar, vilket existerar ett ökning tillsammans med tre procentenheter sedan 2020. Sveriges relativa position jämfört tillsammans med dem övriga länderna äger förbättrats sedan 2020 eftersom väntetiderna försämrats ganska markant inom flera från länderna medan detta svenska resultatet inom princip existerar oförändrat alternativt något förbättrat.

Enligt SKR:s statistik ovan väntetider inom vården fick omkring 80 andel ett medicinsk utvärdering inom tre dagar inom primärvården (Vård- samt omsorgsanalys 2022c).

eftersom antalet dagar ej existerar identisk samt detta existerar viss skillnad inom vilka besöka liksom räknas inom dem båda måtten går detta ej utföra ett precist jämförelse, dock detta verkar ändå vilket för att detta finns enstaka viss skillnad mellan den egenrapporterade väntetiden samt den vilket framgår från SKR:s statistik.

18 andel svarade för att detta existerar ganska alternativt många enkel för att erhålla vård vid kvällstid, vid helgen alternativt enstaka helgdag utan besöka enstaka akutmottagning (här ingår även mottagning via mobil alternativt video).

detta existerar ett minskning tillsammans 6 procentenheter sedan 2020. Andelen såsom upplever detta vilket ganska alternativt många enkel för att ett fåtal vård vid kvällar alternativt helger äger minskat inom varenda länder inom granskning samt land besitter liksom 2020 fortsatt lägst andel inom jämförelsen.

2.1.2 undersökning från detta svenska resultatet utifrån individuella samt kontextuella faktorer

Individfaktorer

Vi ser för att personer tillsammans utländsk bakgrund mindre ofta än personer tillsammans svensk bakgrund svarar för att dem fått en mottagning inom primärvården inom numeriskt värde respektive inom sju dagar.

Detta trots för att regressionsanalyserna kontrollerar på grund av flera olika former från dålig välbefinnande. Utifrån den på denna plats granskning kunna oss ej svara vid vilket skillnaderna beror på.

Personer tillsammans olika former från ohälsa svarar även mindre ofta för att dem äger fått vård inom numeriskt värde respektive inom sju dagar.

detta existerar oroväckande, eftersom resurser mot vård bör artikel behovsbaserad, dock samtidigt vet oss ej detaljerad till vilka hälsoproblem dessa personer sökt vård.

Kontextfaktorer

Personer såsom säger för att dem äger enstaka fast vårdkontakt svarar oftare än andra för att dem får vård inom sju dagar.

2.1.3 Sveriges relativa position på grund av väntetider mot medicinsk expert inom specialistvården besitter förbättrats

Figur 2. Väntetid mot medicinsk expert inom specialistvården.

Andelen inom land likt fick mottagning inom numeriskt värde månader hos enstaka medicinsk expert inom specialistvården besitter ökat något sedan 2020, medan andelen vilket fått mottagning inom ett tidsperiod inom princip legat stilla.

inom samtliga övriga länder inom granskning besitter väntetiderna försämrats. Sveriges besitter därmed förbättrat sin position jämfört tillsammans med andra länder sedan 2020.

I landet svarade 41 andel för att dem fick vänta mindre än ett tidsperiod till för att ett fåtal enstaka tidsperiod på grund av mottagning efter för att dem blev hänvisade mot alternativt bestämde sig till för att träffa ett medicinsk expert inom specialistvården.

detta existerar ett minskning tillsammans med ett procentenhet sedan 2020.

På identisk fråga svarade 62 andel för att dem fick vänta mindre än numeriskt värde månader vid ett period till mottagning. detta existerar ett ökning tillsammans med fyra procentenheter sedan 2020. landet äger förbättrat sin position jämfört tillsammans med övriga länder inom samt tillsammans med för att samtliga andra länder besitter försämrat sitt konsekvens sedan 2020.

detta existerar dessvärre ej längre möjligt för att redovisa andelen vilket fick ett period inom tre månader, vilket existerar den period vilket existerar reglerad från vårdgarantin inom land (6 kap. 1 § 3 hälso- samt sjukvårdsförordning [2017:80]), eftersom svarsalternativen mot frågan besitter ändrats sedan 2020. kalenderår 2020 fanns detta cirka sju från tio patienter vilket fick en nybesök inom 90 dagar i enlighet med SKR:s väntetidsdatabas (Vård- samt omsorgsanalys 2022c).

2.1.4 Allt större andel inom landet får ett icke-akut alternativt planerad kirurgisk operation inom enstaka alternativt numeriskt värde månader

Figur 3. Väntetid mot icke-akut alternativt planerad operation.

Sedan 2020 äger ett allt större andel inom land fått ett icke-akut alternativt planerad kirurgisk operation inom ett alternativt numeriskt värde månader.

Sveriges position jämfört tillsammans med dem andra länderna inom granskning äger även förbättrats något sedan 2020, eftersom Sveriges konsekvens förbättrats samtidigt likt väntetiderna inom flera andra länder försämrats.

I landet svarade 29 andel för att dem fick vänta mindre än ett tidsperiod efter för att dem blev rekommenderade enstaka icke-akut alternativt planerad kirurgisk operation.

detta existerar enstaka ökning tillsammans sex procentenheter sedan 2020.

På identisk fråga svarade 49 andel för att dem fick vänta mindre än numeriskt värde månader vid operationen. detta existerar ett ökning tillsammans med sju procentenheter sedan 2020. Dessvärre existerar detta ej längre möjligt för att redovisa andelen likt fick enstaka operation inom tre månader, vilket existerar den period såsom existerar reglerad från vårdgarantin inom landet (6 kap.

1 § 4 hälso- samt sjukvårdsförordning [2017:80]), eftersom svarsalternativen mot frågan besitter ändrats sedan 2020. i enlighet med SKR:s väntetidsdatabas fick cirka fem från tio svenska patienter beneath 2020 enstaka operation alternativt behandling inom 90 dagar (Vård- samt omsorgsanalys 2022c).

2.1.5 undersökning från detta svenska resultatet utifrån individuella samt kontextuella faktorer

Individfaktorer

Personer liksom existerar 25–64 tid verkar mindre ofta än äldre ett fåtal en mottagning inom specialistvården inom numeriskt värde månader, trots för att oss besitter kontrollerat på grund av flera former från ohälsa.

Samtidigt existerar detta vanligare för att äldre behöver specialistvård. tillsammans största sannolikhet fångar ej den på denna plats analysen aspekter från ohälsa alternativt riskfaktorer på grund av äldre såsom leder mot för att personer 65 kalenderår samt äldre får specialistvård snabbare än yngre.

Personer tillsammans ett alternativt flera kroniska sjukdomar svarar mindre ofta än personer utan kroniska sjukdomar för att dem besitter fått vård inom specialistvården inom enstaka samt numeriskt värde månader.

Kontextfaktorer

Personer liksom bor inom medeltätbefolkade områden får mindre ofta specialistvård alternativt en sjukhusbesök inom numeriskt värde månader än personer liksom bor inom mer tätbefolkade områden.

2.2 Undvikbara mottagning vid akutmottagning blir vanligare

Figur 4. Erfarenheter från mottagning vid akutmottagning vid en sjukhus.

Sverige tillhör dem länder var högst andel, 40 andel, svarade för att detta bekymmer liksom dem ägde då dem senast besökte ett akutmottagning vid en vårdinrättning inom stället ägde kunnat behandlas vid deras ordinarie reception angående personalen ägde varit tillgänglig.

detta existerar ett ökning tillsammans fyra procentenheter sedan 2020, samt enstaka ökning tillsammans sex procentenheter sedan 2016.

2.2.1 undersökning från detta svenska resultatet utifrån individuella samt kontextuella faktorer

Individfaktor

Personer yngre än 65 kalenderår samt personer tillsammans utländsk bakgrund svarar oftare än äldre respektive personer tillsammans svensk bakgrund för att dem besökt enstaka akutmottagning vid bas från för att primärvården ej plats tillgänglig då dem ägde en hälsoproblem.

2.3 Låga ekonomiska barriärer på grund av ingång mot vård

2.3.1 Avstår vård vid bas från kostnader

Figur 5. Andel såsom avstår vård vid bas från kostnader.

Få inom landet besitter avstått ifrån hälso- samt medicinsk vård vid bas från kostnader, däremot existerar detta vanligare för att avstå ifrån vård av tänder vid bas från kostnader.

landet tillhör dem länder tillsammans lägst andel vilket avstår ifrån en mottagning inom hälso- samt medicinsk hjälp, medan detta existerar mot modell vanligare inom USA, Schweiz alternativt Nya Zeeland. Sveriges konsekvens besitter ej förändrats nämnvärt sedan 2020.

I land svarade 6 andel för att dem någon gång haft en medicinskt bekymmer dock avstått ifrån för att besöka ett doktor vid bas från kostnaden.

detta äger ej förändrats sedan 2020.

Lika flera, 6 andel, äger från kostnadsskäl avstått ifrån ett medicinsk testning, behandling alternativt uppföljning såsom rekommenderats från ett läkare.

7 andel äger från kostnadsskäl låtit bli för att plocka upp eller ta ut alternativt ta läkemedel såsom förskrivits.

detta äger ej förändrats sedan 2020.

8 andel äger från kostnadsskäl avstått ifrån vård samt behandling såsom dem behövde på grund av sin psykiska välmående. detta existerar enstaka färsk fråga till 2023 samt existerar därmed ej möjlig för att jämföra tillsammans med tidigare undersökningar.

Det existerar vanligare för att från kostnadsskäl äga avstått vård av tänder alternativt tandläkarundersökning inom landet.

plats fjärde individ, 25 andel, svarar för att dem besitter gjort detta. detta existerar ett ökning tillsammans med 2 procentenheter sedan 2020.

Hur besitter Sveriges påverkan förändrats sedan den förra granskning 2020?

Sveriges påverkan ligger denna plats strax beneath genomsnittet från varenda länders resultat.

2.3.2 bedömning från detta svenska resultatet utifrån individuella samt kontextuella faktorer

Individfaktorer

Ett genomgående konsekvens på grund av samtliga ämnen existerar för att personer yngre än 65 tid oftare än äldre avstår ifrån olika former från vård samt behandling vid bas från kostnaden.

ett sektion från förklaringen förmå existera för att personer liksom existerar äldre oftare når upp mot högkostnadsskyddet än yngre, eftersom dem inom regel äger ett högre vårdkonsumtion. Personer likt äger fyllt 85 tid alternativt existerar äldre betalar heller ej någon betalning inom öppenvården. Dessutom får personer liksom existerar 65 tid alternativt äldre högre tandvårdbidrag än dem liksom existerar 30–64 år.

Undersökningen visar även för att personer tillsammans utländsk bakgrund oftare än personer tillsammans med svensk bakgrund äger avstått vård vid bas från kostnaden.

Personer tillsammans med eftergymnasial kurs besitter mindre ofta än personer tillsammans med grundskoleutbildning avstått ifrån behandlingar, läkemedel, alternativt vård av tänder vid bas från kostnaden.

Personer tillsammans dålig välmående, ett alternativt flera kroniska sjukdomar, alternativt diagnosticerad psykisk ohälsa svarar även oftare än andra för att dem avstår samtliga former från vård samt behandling liksom dem tillfrågats angående vid bas från kostnaden.

Även denna plats är kapabel detta finnas socioekonomiska aspekter såsom ej fångas från vår analys.

Kontextfaktorer

Personer såsom besitter ett fast vårdkontakt alternativt reception svarar mindre ofta än dem utan någon struktur från förbindelse för att dem avstått ifrån för att besöka ett medicinsk expert alternativt avstått ett testning, behandling alternativt återbesök vid bas från kostnaden.

Personer utan någon struktur från förbindelse inom vården besitter även oftare avstått vård alternativt behandling på grund av psykisk ohälsa vid bas från kostnaden.

2.4 Orättvis behandling alternativt för att ej bli tagen vid allvar kunna existera tillgänglighetsbarriärer

2.4.1 land äger högst andel vilket svarar för att dem besitter blivit orättvist behandlade alternativt för att hälsobesvär ej tagits vid allvar

Figur 6.

Andel vilket svarar för att dem äger blivit orättvist behandlade alternativt för att hälsoproblem ej tagits vid allvar.

En ytterligare aspekt vid tillgänglighet existerar för att patienterna upplever för att deras hälsobesvär blir tagna vid allvar samt för att dem upplever enstaka rättvis behandling. oss förmå dock titta för att landet står inför utmaningar vid detta området.

Jämfört tillsammans med andra länder besitter landet högst andel likt svarar för att dem besitter blivit orättvist behandlade inom vården samt även högst andel vilket känt för att hälsobesvär ej äger tagits vid allvar från vården.

I landet svarar 19 andel för att dem någon gång blivit orättvist behandlade då dem besökt vården.

detta existerar högst andel bland varenda länder inom granskning. Lägst andel äger Nederländerna tillsammans med 7 andel. Frågan existerar fräsch på grund av 2023 samt därmed finns ingen jämförelse tillsammans tidigare år.

En högre andel, 38 andel, inom land svarar för att dem någon gång då dem besökt vården känt för att deras hälsobesvär ej tagits vid allvar.

Även denna plats äger landet högst andel, samt därefter kommer USA tillsammans ett andel vid 27 andel. Lägst andel äger Nederländerna tillsammans med 16 andel. Frågan existerar fräsch till 2023 samt därmed finns ingen jämförelse tillsammans med tidigare år.

2.4.2 undersökning från detta svenska resultatet utifrån individuella samt kontextuella faktorer

Individfaktorer

Personer yngre än 65 tid svarar oftare än dem liksom existerar äldre än 65 kalenderår för att dem blivit orättvist behandlade inom vården, alternativt för att deras hälsobesvär ej tagits vid allvar.

Kvinnor svarar oftare än män för att dem äger blivit orättvist behandlade inom vården, alternativt för att deras hälsoproblem ej tagits vid allvar.

Personer tillsammans dålig välmående, kroniska sjukdomar samt diagnosticerad psykisk ohälsa svarar oftare än personer tillsammans med förbättrad välmående för att dem besitter blivit orättvist behandlade inom vården, alternativt känt för att deras hälsobesvär ej tagits vid allvar.

Kontextfaktorer

Patienter såsom äger haft förbindelse tillsammans både specialist- samt primärvården verkar oftare uppleva för att deras hälsobesvär ej tas vid allvar.

Patienter såsom varit tillsammans med angående för att specialistvården ej varit informerade angående orsaken mot deras mottagning, alternativt för att primärvårdsläkaren saknade data angående deras mottagning inom specialistvården svarar oftare för att deras hälsobesvär ej tagits vid allvar än personer vilket ej upplevt dem problemen.

Patienter såsom svarar för att dem deras ordinarie medicinsk expert känner mot deras sjukdomshistoria samt inkluderar dem inom beslut svarar mindre ofta än andra för att deras hälsoproblem ej tas vid allvar.

3 Erfarenheter från primärvården

I detta på denna plats kapitlet redovisar oss resultaten till problem att diskutera angående erfarenheter från den reception alternativt vårdpersonal såsom man vanligen besöker.

till dem flesta innebär detta mottagningar samt vårdkontakter inom primärvården.

Historiskt sett besitter hälso- samt sjukvården inom landet varit centrerad kring den inriktade sjukhussektorn, samt primärvården rankas ofta lägre än den inriktade vården då detta gäller mot modell patientupplevd standard samt tillit. Försök för att stärka primärvårdens roll samt dess tillgångar äger funnits vid agendan sedan tidigt 1970-tal, dock ofta utan tydliga effekter (Janlöv et al.

2023).

Regeringen tog beneath 2018 initiativ mot ett reform på grund av enstaka omställning inom hälso- samt sjukvården mot ett god samt nära vård, var primärvården bör existera navet inom vården. såsom inriktningsmål till reformen besitter regeringen angett ökad tillgänglighet, mer delaktiga patienter samt ett personcentrerad vård, samt ökad kontinuitet inom primärvården (prop.

2019/20: 164). Flera från dessa aspekter förekommer liksom problem att diskutera inom IHP-undersökningen.

Resultat till landet liksom totalitet samt jämfört tillsammans med andra länder:

• I landet existerar detta vanligt för att äga enstaka ordinarie reception likt man vanligtvis går mot till sin vård.

  dock detta existerar fortsatt erhålla liksom besitter ett ordinarie doktor alternativt vårdpersonal jämfört tillsammans med andra länder.

• Sveriges påverkan på grund av personcentrering inom primärvården ligger allmänt lägre än inom övriga länder. Resultaten äger dessutom försämrats sedan den förra mätningen 2020, trots för att ökad personcentrering existerar ett huvud sektion inom den pågående omställningen mot enstaka god samt nära vård.
• Användningen från digitala tjänster inom hälso- samt sjukvården ökar inom samtliga länder inom granskning.

  land besitter fortsatt bland dem högsta resultaten både då detta gäller digital informationsutbyte samt för att studera journalen elektroniskt.

Resultat på grund av patienter inom landet utifrån kontextuella samt individuella faktorer:

• Ålder samt hälsotillstånd existerar faktorer likt påverkar flera från resultaten inom granskning.

  Äldre personer samt personer tillsammans sämre hälsotillstånd besitter oftare ett ordinarie medicinsk expert alternativt vårdpersonal. Äldre personer upplever även oftare än yngre för att vårdpersonalen känner mot deras sjukdomshistoria, ägnar dem tillräckligt tillsammans med period beneath vårdbesöket, inkluderar dem inom beslut samt redogör saker vid en sätt likt existerar enkel för att förstå.

• Personer tillsammans med upphöjd kurs svarar oftare än personer tillsammans lägre träning för att vårdpersonalen ägnar dem tillräckligt tillsammans period, utför dem delaktiga inom beslut samt redogör saker vid en sätt vilket existerar enkel för att förstå.
• Personer likt bedömer sin välbefinnande såsom dålig samt personer tillsammans med diagnosticerad psykisk ohälsa upplever mindre ofta än personer tillsammans med förbättrad välbefinnande för att personalen ägnar dem tillräckligt tillsammans med tid.
• Personer tillsammans med enstaka ordinarie läkarkontakt svarar oftare än dem utan för att vårdpersonalen ägnar dem tillräckligt tillsammans med tidsperiod, inkluderar dem inom beslut, känner mot deras sjukdomshistoria samt redogör saker vid en sätt såsom existerar enkel för att förstå.

Få äger enstaka fast läkarkontakt vid vårdcentralen

Figur 7.

Andel liksom äger enstaka fast läkarkontakt respektive fast reception inom primärvården.

Enligt patientlagen samt hälso- samt lagar om sjukvård bör patienter äga chans för att behärska välja samt erhålla passage mot enstaka fast läkarkontakt inom primärvården (7 kap. 3 § hälso- samt lagar om sjukvård (2017:30), HSL samt 6 kap. 3§ PL). IHP-undersökningen visar däremot för att andelen tillsammans med enstaka fast läkarkontakt inom primärvården fortsatt existerar nedsänkt inom landet jämfört tillsammans andra länder.

Figur 7 visar andelen inom befolkningen liksom svarar för att dem besitter enstaka fast medicinsk expert vid den vårdcentral såsom dem vanligtvis går mot till sin vård.

Statistiken redogör till detta epidemiologiska läget inom landet gällande campylobacterinfektion samt salmonellainfektion.

inom landet svarar 32 andel för att dem besitter ett fast läkarkontakt, samt nivån besitter ej förändrats sedan IHP-undersökningen 2020. Nivån existerar inom linje tillsammans med andra undersökningar från förekomsten från fast läkarkontakt inom primärvården inom land (Vård- samt omsorgsanalys 2021a, 2022b, 2023a), dock den skiljer sig ifrån hur regionerna äger rapporterat andelen tillsammans med fast läkarkontakt ifrån sin verksamhetsstatistik.

var nedsänkt andelen tillsammans fast läkarkontakt inom medelvärde ovan 60 andel inom april 2023 (Vård- samt omsorgsanalys 2023a).

I övriga länder existerar andelen tillsammans enstaka fast doktor betydligt högre samt ligger mellan 80 samt 90 andel. Högst utfall äger Nederländerna, var 97 andel svarar för att dem äger ett fast läkare.

I tre från länderna inom granskning, bland annat landet, fanns även chansen för att ange ifall för att man äger enstaka fast sjuksköterskekontakt vid vårdcentralen.

dock detta svarsalternativet påverkade bara andelen tillsammans fast vårdkontakt marginellt: 34 andel svarar för att dem antingen äger enstaka fast läkarkontakt alternativt fast sjuksköterskekontakt vid sin vårdcentral.

Det existerar förhållandevis vanligt för att äga enstaka ordinarie reception inom landet. Fyra från fem (82 procent) från dem likt svarar för att dem ej besitter ordinarie medicinsk expert alternativt vårdpersonal svarar för att dem besitter enstaka ordinarie reception likt dem vanligtvis går mot.

Andelen existerar förhållandevis upphöjd inom land jämfört tillsammans andra länder samt besitter ökat tillsammans 2 procentenheter sedan mätningen 2020.

En förklaring mot för att detta existerar relativt vanligt för att äga enstaka ordinarie reception inom land kunna artikel hur primärvården existerar organiserad.

Vården liksom bedrivs utgår inom upphöjd utsträckning ifrån multiprofessionella vårdcentraler alternativt hälsocentraler var specialistläkare inom allmänmedicin, sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor, kuratorer, fysioterapeuter samt arbetsterapeuter samtliga existerar involverade inom vården. Den traditionen redogör varför formella omröstning på grund av patienter samt ersättningen mot vårdgivare fokuserar vid den organisatoriska enheten snarare än enskilda doktor, vilket existerar vanligare inom andra länder (Janlöv et al.

2023).

Om man summerar för att antingen äga ett fast medicinsk expert, vårdpersonal alternativt reception existerar andelen inom landet 88 andel, vilket existerar inom nivå tillsammans dem andra länderna inom undersökningen.

3.1.1 bedömning från detta svenska resultatet utifrån individuella samt kontextuella faktorer

Individfaktorer

Både ålder samt hälsotillstånd påverkar sannolikheten för att äga ett ordinarie doktor alternativt vårdpersonal vid sin vårdcentral.

Äldre personer samt personer tillsammans med självskattad sämre välmående, kroniska sjukdomar samt diagnosticerad psykisk ohälsa svarar oftare än yngre samt personer tillsammans förbättrad hälsotillstånd för att detta besitter ett ordinarie vårdkontakt. detta tyder vid för att tilldelningen från ordinarie vårdkontakter inom viss utsträckning baseras vid behov, dock oss besitter inom andra undersökningar sett för att detta bara existerar hälften från dem vilket besitter en behov från ett fast läkarkontakt liksom även äger resurser mot detta (Vård- samt omsorgsanalys 2023a).

Bland personer likt ej besitter enstaka ordinarie medicinsk expert alternativt vårdpersonal äger dem allra flesta inom stället ett fast reception dem besöker.

för att varken äga enstaka fast vårdkontakt alternativt reception existerar vanligare bland personer yngre än 65 kalenderår samt personer tillsammans utländsk bakgrund.

Kontextfaktorer

Det existerar mindre vanligt för att personer bosatta utanför tätbefolkade områden äger ett ordinarie vårdkontakt inom primärvården jämfört tillsammans personer inom tätbefolkade områden.

detta speglar även hur resurser mot specialistläkare inom allmänmedicin ser ut. Vårdcentraler inom storstadskommuner besitter fler specialistläkare inom allmänmedicin inom förhållande mot antalet invånare än vårdcentraler inom landsbygdskommuner samt inom blandade kommuner (Vård- samt omsorgsanalys 2023b).

3.2 något som har blivit sämre eller försämrats konsekvens på grund av personcentrering

Flera från frågorna inom IHP-enkäten rör området personcentrering.

Frågorna handlar angående ifall ens fasta medicinsk expert alternativt personalen vid ens fasta reception känner mot ens sjukdomshistoria, ägnar enstaka tillräckligt tillsammans period, inkluderar ett inom beslut, redogör vid en sätt likt existerar enkel för att förstå samt bemöter enstaka tillsammans med vänlighet samt respekt.

på grund av dessa problem att diskutera ligger Sveriges konsekvens allmänt lägre än övriga länder.

Resultaten besitter dessutom försämrats sedan den förra mätningen 2020, trots för att ökad personcentrering existerar enstaka huvud sektion inom den pågående omställningen mot ett god samt nära vård. Personer tillsammans enstaka fast läkarkontakt svarar mer positivt vid frågorna angående personcentrering än andra, dock även på grund av den gruppen ser oss ett försämring från resultaten jämfört tillsammans med 2020.

Figur 8 visar andelen vilket instämmer inom för att deras fasta doktor, vårdpersonal alternativt ytterligare vårdpersonal vid deras vårdcentral känner mot deras medicinska saga, ägnar dem tillräckligt tillsammans med period, inkluderar dem inom beslut, redogör vid en sätt vilket existerar enkel för att förstå respektive bemöter dem tillsammans vänlighet samt respekt.

Figur 8.

Erfarenheter från mottagning hos fast medicinsk expert alternativt vårdpersonal alternativt nära fast mottagning.

I landet svarar mindre än hälften (48 procent) för att sjukvårdspersonalen vid vårdcentralen känner mot deras sjukdomshistoria. detta svenska resultatet äger minskat fem procentenheter ifrån förra mätningen 2020. Nivån existerar betydligt lägre än inom övriga länder inom granskning, var andelarna ligger mellan 65 samt 90 andel.

Högst påverkan bland dem deltagande länderna besitter Tyskland.

Det existerar även färre inom landet såsom svarar för att vårdpersonalen ägnar tillräckligt tillsammans med tidsperiod åt besöket. Sex från tio (61 procent) instämmer inom detta påståendet, vilket existerar detta näst lägsta resultatet inom granskning. Bara Storbritannien besitter enstaka lägre nivå tillsammans med 59 andel.

Högst existerar andelen inom Nederländerna, var nästan nio från tio (89 procent) instämmer inom påståendet. Resultatet speglar resultaten ifrån IHP-undersökningen 2022 liksom visar för att flera primärvårdsläkare existerar missnöjda tillsammans med tiden dem besitter mot direkt patientarbete. Mindre än hälften, 44 andel, bland dem svenska läkarna svarade för att dem existerar nöjda tillsammans med den tidsperiod dem förmå lägga vid varenda patient.

Resultatet plats beneath genomsnittet bland dem deltagande länderna (Vård- samt omsorgsanalys 2023c).

När detta gäller frågan angående ifall personalen vid vårdcentralen inkluderar patienten inom beslut besitter även land detta lägsta resultatet bland jämförelseländerna tillsammans 64 andel. Resultatet äger minskat tillsammans 5 procentenheter sedan granskning 2020.

Bland övriga länder ligger andelarna mellan 72 samt 88 andel, tillsammans högst andel inom Nederländerna.

För frågorna ifall vårdpersonalen redogör vid en sätt likt existerar enkel för att förstå samt bemöter tillsammans med vänlighet samt respekt existerar andelarna höga inom varenda länder inom granskning. inom land svarar tre från fyra (76 procent) andel för att den ordinarie läkaren alternativt sjuksköterskan alternativt ytterligare anställda vid vårdcentralen redogör vid en sätt liksom existerar enkel för att förstå, samt nästan nio från tio (88 procent) för att dem blir bemötta tillsammans vänlighet samt respekt.

Även angående nivåerna existerar höga existerar detta svenska resultatet detta lägsta bland jämförelseländerna till båda frågorna. Frågan existerar färsk på grund av underökningen 2023, sålunda detta finns ingen jämförelsepunkt ifrån 2020.

3.2.1 Personer tillsammans fast läkarkontakt upplever mer personcentrering

Figur 9 visar enbart hur dem personer likt äger enstaka fast läkarkontakt besitter svarat vid frågorna inom figur 8 angående personcentrering.

till Sveriges sektion innebär detta alltså cirka ett tredjedel från dem svarande (32 procent), jämfört tillsammans nästan nio från tio (87 procent) inom dem övriga nio länderna.

Figur 9. Erfarenheter från mottagning hos fast läkare.

Andelen tillsammans med ett fast läkarkontakt såsom svarar för att sjukvårdspersonalen känner mot deras sjukdomshistoria existerar 70 andel inom land.

detta existerar betydligt högre än dem 48 andel vilket instämmer inom påståendet då även dem såsom äger ett fast vårdpersonal alternativt bara besitter ett fast reception ingår inom urvalet. Nivån existerar kvar beneath genomsnittet inom övriga länder vid 80 andel, dock skillnaden existerar mindre än inom jämförelsen inom figur 8.

Personer tillsammans fast läkarkontakt upplever även oftare för att vårdpersonalen ägnar tillräckligt tillsammans med period mot besöket.

detta svarar 74 andel inom gruppen tillsammans med fast läkarkontakt jämfört tillsammans 61 andel då även personer utan fast läkarkontakt ingår.

Det existerar även vanligare för att personer tillsammans med fast läkarkontakt svarar för att dem blir involverade inom beslut, för att vårdpersonalen redogör vid en sätt såsom existerar enkel för att förstå samt för att dem blir bemötta tillsammans vänlighet samt respekt.

Bland dem likt besitter ett fast läkarkontakt svarar 77 andel för att dem blir involverade inom beslut, vilket är kapabel jämföras tillsammans 64 andel inom figur 8. till frågan angående vårdpersonalen redogör vid en sätt likt existerar enkel för att förstå instämmer 83 andel inom påståendet: Motsvarande andel inom figur 8 existerar 76 andel.

på grund av frågan ifall dem blir bemötta mer vänlighet samt respekt instämmer 93 bland personerna tillsammans fast läkarkontakt, vilket existerar 5 procentenheter mer än inom figur 8.

Även ifall personer tillsammans fast läkarkontakt svarar mer positivt än andra vid frågorna liksom rör personcentrering, sålunda försämras resultaten ovan tidsperiod även på grund av den gruppen.

Resultaten till frågorna äger minskat tillsammans med mellan 3 samt 6 procentenheter (med undantag på grund av frågan ifall bemötande tillsammans vänlighet samt respekt vilket existerar färsk till årets undersökning). Störst existerar minskningen på grund av frågan angående vårdpersonalen redogör vid en sätt liksom existerar enkel för att förstå.

3.2.2 undersökning från detta svenska resultatet utifrån individuella samt kontextuella faktorer

Individfaktorer

Äldre personer upplever oftare än yngre för att vårdpersonalen känner mot deras sjukdomshistoria, ägnar dem tillräckligt tillsammans med period beneath vårdbesöket, inkluderar dem inom beslut samt redogör saker vid en sätt likt existerar enkel för att förstå.

Män samt personer tillsammans med utländsk bakgrund svarar oftare än kvinnor samt personer tillsammans med svensk bakgrund för att vårdpersonalen känner mot deras sjukdomshistoria.

Personer tillsammans med eftergymnasial kurs svarar oftare än personer tillsammans ett förgymnasial träning för att vårdpersonalen ägnar dem tillräckligt tillsammans period, utför dem delaktiga inom beslut samt redogör saker vid en sätt liksom existerar enkel för att förstå.

Personer likt bedömer sin välbefinnande såsom dålig samt personer tillsammans diagnosticerad psykisk ohälsa upplever mindre ofta än personer tillsammans med förbättrad välbefinnande för att personalen ägnar dem tillräckligt tillsammans period.

Personer tillsammans med självskattad dålig välmående svarar dessutom mindre ofta för att vårdpersonalen utför dem delaktiga inom beslut samt redogör saker vid en sätt såsom existerar enkel för att förstå.

Kontextfaktorer

Personer tillsammans enstaka fast doktor alternativt vårdpersonal svarar genomgående mer positivt vid frågorna än personer vilket bara besitter enstaka fast mottagning.

3.3 Färre får svar identisk solens tid då dem kontaktar ordinarie vårdcentral

Figur 10.

Andel liksom får svar identisk solens tid då dem kontaktar ordinarie vårdcentral.

Ökad tillgänglighet existerar även en från dem uppgift vilket regeringen besitter ställt upp till omställningen mot enstaka god samt nära vård (prop. 2019/29:164). Trots detta reducerar andelen inom landet såsom svarar för att dem får svar identisk dygn då dem kontaktar sin ordinarie reception, titta figur 10.

Andelen reducerar även inom dem övriga länderna inom granskning.

Hur den pågående pandemin tillsammans covid-19 kommer för att påverka folkhälsan inom land, vid betalkort samt vid utdragen sikt, existerar till tidigt för att säga.

inom land svarar tre från fyra (72 procent) för att dem får svar identisk dygn nära förbindelse tillsammans vårdcentralen. detta existerar enstaka minskning tillsammans 6 procentenheter ifrån 2020. inom övriga länder ligger resultatet mellan 60 samt 87 procent.

3.3.1 utvärdering från detta svenska resultatet utifrån individuella samt kontextuella faktorer

Individfaktorer

Personer 25–49 kalenderår svarar mindre ofta än personer 65 tid samt äldre för att dem besitter fått svar identisk dygn likt dem kontaktade sin vårdcentral.

Även personer tillsammans med utländsk bakgrund samt personer tillsammans självskattad dålig välbefinnande svarar mindre ofta för att dem får svar identisk ljus än personer tillsammans med svensk bakgrund respektive tillsammans god hälsa.

Kontextfaktorer

Personer såsom äger ett fast vårdkontakt svarar oftare än dem likt äger ett fast reception för att dem får svar identisk dygn då dem kontaktar sin vårdcentral tillsammans med enstaka fråga.

3.4 Mindre andel nöjda inom land tillsammans med distansbesök

Vård vid distans genom exempelvis chatt alternativt videokonsultationer blir allt vanligare inom hälso- samt sjukvården (Vård- samt omsorgsanalys 2022a).

Figur 11 visar hur massiv andel vilket besitter haft distansbesök mot enstaka doktor inom primärvården respektive mot vårdpersonal vilket ger vård på grund av psykisk ohälsa. Figuren visar även hur massiv andel vilket existerar nöjda tillsammans besöket.

En från fyra (23 procent) inom landet svarar för att dem beneath detta senaste 12 månaderna äger fått vård vid distans från doktor vid enstaka vårdcentral.

Vi äger undersökt hur befolkningen inom landet anser för att hälso- samt sjukvården fungerar samt jämfört tillsammans med svaren ifrån befolkningen inom tio andra länder.

Resultatet existerar inom nivå tillsammans med genomsnittet till samtliga länder inom granskning. numeriskt värde från tre svenskar (67 procent) svarar för att dem existerar nöjda tillsammans med kontakten, dock andelen nöjda existerar lägre än genomsnittet inom läka undersökningen.

Det existerar mindre vanligt för att äga fått vård vid distans från vårdpersonal såsom ger vård på grund av psykisk ohälsa än från ett medicinsk expert vid vårdcentral.

inom landet svarar 7 andel från befolkningen för att dem besitter fått vård vid distans på grund av psykisk ohälsa. från dem existerar 65 andel nöjda tillsammans med vårdkontakten. Även på denna plats existerar Sveriges effekt inom nivå tillsammans genomsnittet till läka granskning då detta gäller andelen liksom besitter haft ett distanskontakt, dock andelen liksom existerar nöjda ligger beneath genomsnittet.

Figur 11.

Erfarenheter från distansbesök.

3.4.1 undersökning från detta svenska resultatet utifrån individuella samt kontextuella faktorer

Individfaktorer

Personer yngre än 65 tid äger inom större utsträckning än äldre haft distanskontakter tillsammans primärvården alternativt tillsammans vårdpersonal ifall sin psykiska hälsa.

Personer tillsammans ett alternativt flera kroniska sjukdomar, inklusive diagnosticerad psykisk ohälsa, äger oftare varit inom förbindelse tillsammans med primärvården vid distans än personer utan kroniska sjukdomar.

detta existerar vanligare bland personer tillsammans diagnosticerad psykisk ohälsa alternativt dålig välmående allmänt för att kontakta vårdpersonal på grund av psykisk ohälsa vid distans än bland personer tillsammans förbättrad hälsa.

Personer 18–24 tid existerar oftare nöjda tillsammans med sin distanskontakt tillsammans med primärvården än personer 65 kalenderår samt äldre.

Även personer tillsammans med svensk bakgrund samt personer tillsammans allmänt god välmående existerar mer nöjda än personer tillsammans utländsk bakgrund samt personer tillsammans dålig hälsa.

Kontextfaktorer

Personer tillsammans med ett fast läkarkontakt existerar oftare nöjda tillsammans sin distanskontakt tillsammans med primärvården än personer utan.

3.5 Fler använder digitala tjänster inom vården

Allt fler använder digitala tjänster inom samtliga länder inom granskning.

landet äger fortsatt bland dem högsta resultaten både då detta gäller digital informationsutbyte samt andelen likt läser journalen elektroniskt.

Andelen inom land likt besitter kommunicerat tillsammans med sin ordinarie reception digitalt besitter ökat ifrån 24 andel 2020 mot 42 andel 2023 (figur 12). Bland övriga jämförelseländer existerar detta bara USA likt äger enstaka högre andel tillsammans 55 andel.

då detta gäller frågan ifall man besitter tagit sektion från sin journal alternativt testresultat elektroniskt beneath dem senaste numeriskt värde år svarar 72 andel för att dem besitter gjort detta 2023, vilket existerar ett ökning tillsammans med 30 procentenheter ifrån 2020 samt tillsammans 62 procentenheter sedan 2016. Andelen ligger vid identisk nivå såsom USA samt existerar den högsta inom undersökningen.

För land, Kanada samt Tyskland finns detta även problem att diskutera inom granskning 2023 ifall man besitter förnyat anvisning digitalt respektive sökt efter ett ledig period på grund av mottagning digitalt.

Andelen liksom svarar ja vid dessa ämnen inom landet existerar 49 respektive 43 andel, vilket existerar betydligt högre än motsvarande andelar inom Tyskland samt Kanada.

Figur 12. Användning från digitala verktyg.

3.5.1 utvärdering från detta svenska resultatet utifrån individuella samt kontextuella faktorer

Individfaktorer

Personer yngre än 65 tid äger oftare än äldre kommunicerat digitalt tillsammans med sin vårdcentral.

dem äger även oftare läst sin journal alternativt bokad ett tidsperiod digitalt än äldre.

Personer tillsammans med kurs högre än ett förgymnasial kurs besitter oftare kommunicerat tillsammans sin vårdcentral samt läst sin journal digitalt än personer tillsammans grundskoleexamen liksom högsta utbildning.

Personer tillsammans med reducerad hälsotillstånd besitter oftare än personer tillsammans god välbefinnande kommunicerat digitalt tillsammans med sin vårdcentral, läst sin journal samt förnyat sina läkemedel.

Kontextfaktorer

Personer bosatta utanför tätorter äger mindre ofta kommunicerat digitalt tillsammans vårdcentraler än personer bosatta inom tätorter.

Personer tillsammans med fast medicinsk expert äger oftare än personer tillsammans med bara enstaka fast reception förnyat sina medicin samt sökt efter lediga tider digitalt.

3.6 Vanligare tillsammans hälsofrämjande samtal

I primärvårdens grunduppdrag ingår för att tillhandahålla förebyggande insatser utifrån både befolkningens samt patientens individuella behov samt förutsättningar.

inom land, samt inom flera andra länder inom granskning, ökar andelen såsom besitter haft en hälsofrämjande konversation angående kost respektive kroppslig handling. inom landet svarar ett från fyra (25 procent) för att dem äger haft en hälsofrämjande konversation angående kost. detta existerar enstaka ökning tillsammans med 5 procentenheter sedan granskning 2020.

till frågan ifall kroppslig handling svarar nästan hälften (46 procent) för att dem äger haft en sådant diskussion. detta existerar enstaka ökning tillsammans med 8 andel sedan 2020 samt nivån ligger något ovan genomsnittet inom läka undersökningen.

Frågorna ifall diskussion angående alkoholkonsumtion samt stress existerar nya till 2023 års analys.

inom landet svarar 26 andel för att dem äger haft en hälsofrämjande konversation ifall alkohol samt 28 andel för att dem äger haft en diskussion angående stress.

Figur 13. Andel vilket besitter haft hälsofrämjande konversation tillsammans med vården.

3.6.1 utvärdering från detta svenska resultatet utifrån individuella samt kontextuella faktorer

Frågorna ifall hälsofrämjande konversation skiljer sig lite åt ifrån flera andra ämnen inom granskning genom för att dem besitter enstaka tydligare behovskoppling.

samtliga besitter ej behov från hälsofrämjande konversation, samt nödvändigheten förmå titta olika ut mellan olika grupper. detta existerar viktigt för att komma minnas då oss utvärderar skillnaderna inom förekomsten från diskussion mellan olika grupper. oss besitter begränsad förståelse inom patienternas behov från hälsofrämjande diskussion, samt resultaten från regressionsanalyserna bör därför tolkas tillsammans viss försiktighet.

Individfaktorer

Kvinnor svarar genomgående mindre ofta än män för att dem äger haft hälsofrämjande konversation tillsammans ett medicinsk expert beneath detta senaste året.

Undantaget existerar konversation ifall saker inom tillvaron vilket oroar alternativt orsakar stress, var oss ej är kapabel titta ett statistiskt signifikant skillnad.

Personer yngre än 65 tid äger oftare haft en hälsofrämjande konversation än personer äldre än 65 tid. Särskilt ser oss skillnader inom hur vanligt detta existerar för att äga haft konversation ifall hälsosam kost respektive ifall stress.

inom båda fallen existerar detta vanligare för att personer beneath 65 kalenderår besitter haft en sådant konversation beneath detta senaste året, dock oss är kapabel ej att fatta beslut eller bestämma något hur ofta detta orsakas från olika behov.

Personer tillsammans med ett alternativt flera kroniska sjukdomar alternativt tillsammans med diagnosticerad psykisk ohälsa besitter oftare haft en hälsofrämjande konversation än personer tillsammans med god välbefinnande.

detta gäller till samtliga former från hälsofrämjande samtal.

Kontextfaktorer

Vi förmå titta för att personer såsom äger ett fast vårdkontakt oftare äger haft en hälsofrämjande diskussion än personer vilket saknar enstaka fast vårdkontakt.

4 Erfarenheter från specialist- samt sjukhusvård

I detta denna plats kapitlet redovisar oss resultaten samt analysen från dem problem att diskutera liksom ställdes mot personer liksom äger besökt enstaka doktor inom specialistvården, varit inlagda vid vårdinstitution alternativt besökt ett akutmottagning.

Resultat till landet liksom totalitet samt inom jämförelse tillsammans andra länder:

• Patienter likt blivit inlagda vid vårdinstitution upplever ofta för att dem varit delaktiga inom beslut ifall sin vård samt bemötts tillsammans respekt från vårdgivare.
• Relativt erhålla personer inom landet upplever ett avsaknad från resultat ifrån den ordinarie mottagningen nära mottagning hos ett doktor inom specialistvården.

  Däremot svarar enstaka betydligt högre andel för att den ordinarie mottagningen saknat upplysning ifrån en mottagning inom specialistvården.

Resultat på grund av patienter inom landet utifrån kontextuella samt individuella faktorer:

• Det existerar mindre vanligt för att personer tillsammans med diagnosticerad psykisk ohälsa upplever för att dem varit sålunda delaktiga dem önskar inom beslut ifall sin vård.

  Även personer tillsammans med utländsk bakgrund svarar mindre ofta än personer tillsammans svensk bakgrund för att dem får existera delaktiga.

• Personer tillsammans med utländsk bakgrund svarar mindre ofta för att dem besitter fått skriftlig upplysning angående symtom för att hålla reda vid, samt för att dem besitter fått enstaka återbesökstid reserverad innan dem lämnade sjukhuset.

  Även personer tillsammans med dålig välbefinnande samt tillsammans diagnosticerad psykisk ohälsa svarar mindre ofta för att dem äger fått dessa insatser, jämfört tillsammans personer tillsammans förbättrad hälsa.

• Personer tillsammans ett fast vårdkontakt äger mindre ofta än personer utan enstaka fast vårdkontakt varit tillsammans ifall för att deras ordinarie reception alternativt specialistvården ej besitter passage mot den data liksom dem behöver.

4.1 dem flesta existerar positiva mot bemötandet inom sjukhusvården

Figur 14.

Erfarenheter från sjukhusbesök.

I samtliga länder upplever patienter liksom blivit inlagda vid vårdinrättning ofta för att dem varit delaktiga inom beslut ifall sin vård samt bemötts tillsammans respekt från sin vårdgivare.

I landet uppger 90 andel för att dem varit sålunda delaktiga såsom dem önskade inom besluten ifall sin vård samt behandling nära den senaste sjukhusvistelsen.

Resultatet existerar ett minskning tillsammans 2 procentenheter sedan 2020, dock samtidigt befinner sig landet ovan genomsnittsnivån bland jämförelseländerna (79 procent).

Sverige äger en högt påverkan även vid frågan hur ofta patienter bemöts tillsammans respekt samt vänlighet från sjuksköterskorna beneath sin sjukhusvistelse. 90 andel svarar för att dem oftast alternativt ständigt bemöts tillsammans med respekt, vilket existerar inom nivå tillsammans dem andra länderna.

detta existerar samtidigt ett minskning tillsammans med 6 procentenheter sedan 2020. Högst effekt finner oss inom land i västeuropa var 97 andel svarar för att dem bemöts tillsammans respekt samt vänlighet från sjuksköterskorna.

4.1.1 bedömning från detta svenska resultatet utifrån individuella samt kontextuella faktorer

Individfaktorer

Det existerar vanligare för att personer 65 kalenderår samt äldre än yngre personer besitter varit således delaktiga såsom dem önskade inom besluten ifall deras sjukhusbesök.

Personer tillsammans med diagnosticerad psykisk ohälsa besitter mindre ofta än personer utan psykisk ohälsa fått existera sålunda delaktiga dem önskar inom beslut ifall sin vård.

dem svarar även mindre ofta för att dem äger fått en god bemötande ifrån sjuksköterskorna vid sjukhuset. Även personer tillsammans utländsk bakgrund svarar mindre ofta än personer tillsammans med svensk bakgrund för att dem äger fått artikel därför delaktiga likt dem önskat.

Kontextfaktorer

Det existerar vanligare för att personer tillsammans med enstaka fast vårdkontakt svarar för att dem äger fått artikel sålunda delaktiga likt dem önskar inom besluten ifall sin vård, jämfört tillsammans med personer utan ett fast vårdkontakt.

4.2 flera saknar kunskap angående symtom efter utskrivning

Figur 15.

Erfarenheter inom samband tillsammans med utskrivning ifrån sjukhus.

Relativt flera patienter inom landet upplever för att dem ej fått upplysning angående symtom för att hålla uppsikt ovan efter sin utskrivning. Bara 69 andel inom land uppger för att dem äger fått skriftig data ifall symtom alternativt hälsoproblem för att bevaka efter sin sjukhusvistelse.

Resultatet existerar lägst bland jämförelseländerna. detta existerar samtidigt enstaka ökning tillsammans med 7 procentenheter sedan 2020. USA äger högst konsekvens, var 90 andel uppger för att dem äger fått information.

Något fler, 74 andel, äger fått ett översyn från dem medicin liksom används beneath samt efter sjukhusvistelsen inom landet.

Andelen existerar förhållandevis nedsänkt jämfört tillsammans dem andra länderna, likt äger enstaka genomsnittsnivå vid 79 andel. detta lägsta resultatet bland jämförelseländerna existerar inom Tyskland, var 65 andel svarar för att dem besitter fått ett översyn från sina medicin. Nederländerna äger högst utfall tillsammans med 90 procent.

Liknande siffror finner oss på grund av frågan angående patienten äger fått en inbokat återbesök från sin doktor alternativt ytterligare vårdpersonal efter sin sjukhusvistelse, 76 andel.

detta ligger nära genomsnittet på grund av övriga länder (74 procent). Andelen äger minskat tillsammans med numeriskt värde procentenheter sedan 2020. ett generell minskning äger även skett inom övriga länder sedan 2020.

Individfaktorer

Vilka insatser man får inom samband tillsammans utskrivning ifrån vårdinstitution verkar skilja sig åt mellan personer tillsammans med svensk samt utländsk bakgrund.

Personer tillsammans med utländsk bakgrund svarar mindre ofta för att dem äger fått skriftlig data ifall symtom för att hålla reda vid, samt för att dem besitter fått ett återbesökstid reserverad innan dem lämnade sjukhuset. Även personer tillsammans dålig välbefinnande samt tillsammans med diagnosticerad psykisk ohälsa svarar mindre ofta för att dem äger fått dessa insatser än personer tillsammans förbättrad välbefinnande respektive utan psykisk ohälsa.

4.3 Informationsöverföringen mellan vårdgivare utvecklas åt olika håll

Figur 16.

Erfarenheter från informationsöverföring mellan olika vårdgivare.

I land svarar bara 14 andel för att läkarna inom specialistvården saknat primär medicinsk upplysning alternativt provresultat ifrån ordinarie reception. detta tyder vid enstaka fortsatt förbättring sedan tidigare undersökningar, tillsammans med enstaka minskning tillsammans med 5 procentenheter sedan 2020 samt enstaka total minskning vid 7 procentenheter sedan 2016.

Lägst konsekvens besitter Nederländerna tillsammans med 10 procent.

Däremot uppger ett betydligt högre andel inom land för att deras ordinarie reception saknat data ifrån medicinsk expert inom specialistvården. denna plats svarar 35 andel för att deras reception saknat upplysning, vilket existerar näst högst utfall efter Storbritannien, 36 andel.

på grund av landet innebär detta enstaka ökning tillsammans 5 procentenheter sedan 2020.

I landet ställdes även frågan ifall personalen vid den ordinarie mottagningen verkade informerade samt uppdaterade angående vården personen ägde fått vid sjukhuset efter sjukhusvistelsen. 60 andel svarade för att personalen vid den ordinarie mottagningen fanns informerad.

detta existerar ett minskning tillsammans med 19 andel sedan den senaste IHP-undersökningen mot befolkningen 2020. Då plats andelen vilket svarade ja vid frågan 79 procent.

Dessa siffror återspeglar även resultatet ifrån den senaste IHP-undersökningen riktad mot primärvårdsläkare 2022. doktor inom ordinarie reception fick ämnen ifall informationsöverföringen mellan primärvården samt specialistvården.

Relativt ett fåtal från dem svenska läkarna, 36 andel, svarade för att dem vanligtvis alternativt ofta fått upplysning angående resultatet ifrån patientens mottagning inom specialisade vården efter för att dem remitterat enstaka patient. Samtidigt svarar 94 andel från läkarna för att dem vanligtvis alternativt ofta skickar tillsammans med patienthistorik samt orsaken på grund av remitteringen mot den inriktade vården (Vård- samt omsorgsanalys 2023c).

4.3.1 granskning från detta svenska resultatet utifrån individuella samt kontextuella faktorer

Individfaktorer

Personer 25–49 kalenderår svarar oftare än personer 65 kalenderår samt äldre för att deras ordinarie reception alternativt specialistvården saknade resultat ifall deras mottagning vid den andra vårdnivån.

Personer tillsammans ett grundskoleexamen vilket högsta kurs äger oftare än personer tillsammans enstaka eftergymnasial test varit tillsammans med angående för att deras ordinarie reception alternativt specialistvården saknade information.

Kontextfaktorer

Personer tillsammans ett fast vårdkontakt besitter mindre ofta än personer utan enstaka fast förbindelse varit tillsammans angående för att deras ordinarie reception alternativt specialistvården ej besitter passage mot den data likt dem behöver.

5 Vård från personer tillsammans med kroniska sjukdomar samt psykisk ohälsa

I detta denna plats kapitlet redovisar oss påverkan samt analyser från dem erfarenheter såsom personer tillsammans med kronisk sjukdom alternativt psykisk ohälsa äger från vården.

flera inom land lever tillsammans med ett alternativt flera kroniska sjukdomar, inklusive psykisk ohälsa, samt till dem innebär sjukdomen enstaka långvarig förbindelse tillsammans med vården. flera besitter förbindelse tillsammans olika delar från sjukvården samt tar ofta ansvar på grund av delar från sin vård vid personlig grabb, därför kallad egenvård.

Resultat till land likt totalitet samt jämfört tillsammans med andra länder:

• De flesta personer liksom besitter enstaka kronisk sjukdom upplever för att dem fått tillräckligt tillsammans med stöd till för att hantera sin egenvård, även ifall andelen inom landet äger minskat något sedan 2020.

  Däremot existerar detta mindre vanligt för att dem besitter fått enstaka skriftlig program på grund av egenvård, samtalat om olika behandlingsalternativ alternativt uppgift samt prioriteringar på grund av behandlingen på grund av sin sjukdom.

• Det existerar ungefär lika vanligt inom samtliga länder för att äga haft en samtal för stöd alternativt behandling relaterad mot sin psykiska hälsa.
• Av dem personer likt regelbundet tar minimalt numeriskt värde medicin äger land lägst andel vilket besitter haft enstaka läkemedelsgenomgång detta senaste året jämfört tillsammans övriga länder, 44 andel.

  Andelen äger minskat tillsammans med 7 procentenheter sedan 2020.

Resultat på grund av patienter inom landet utifrån kontextuella samt individuella faktorer:

• Kvinnor äger mindre ofta än män fått olika former från stöd på grund av för att behandla sina kroniska sjukdomar.
• Personer tillsammans med enstaka fast doktor svarar oftare än andra för att dem samtalat om prioriteringar, behandlingsalternativ samt bieffekter samt fått ett skriftlig program samt stöd till egenvård.

5.1 således vanliga existerar kroniska sjukdomar

Förekomsten från kroniska sjukdomar inom en nation påverkas bland annat från ålderssammansättning, folkhälsa samt livsstilsvanor.

Figur 17 visar andelen patienter inom varenda nation tillsammans med respektive kronisk sjukdom vilket IHP-undersökningen frågar angående. Förekomsten från kroniska sjukdomar inom land existerar inom linje tillsammans dem andra länderna inom granskning, samt existerar stadig sedan 2020 års undersökning.

I land ställdes även frågan ifall förekomsten från andra kroniska sjukdomar än dem likt redovisas inom figur 17.

ett andel vid 17 andel svarade för att dem ägde enstaka ytterligare kronisk sjukdom, samt resultatet visade ingen förändring sedan 2020.

Figur 17. Andel likt svarar för att dem besitter någon från nästa kroniska sjukdomar.

5.2 dem tillsammans med kroniska sjukdomar besitter sämre erfarenheter från vård

Vården från personer tillsammans med kroniska sjukdomar besitter försämrats något sedan 2020, alternativt varit oförändrad.

Något färre äger samtalat om syfte samt prioriteringar tillsammans behandlingen, behandlingsalternativ alternativt egenvård tillsammans vårdpersonal 2023 än 2020, samt andelen såsom fått ett skriftlig strategi på grund av egenvård existerar oförändrad. oss vet ej hur utvecklingen såg ut mellan 2016 samt 2020, dock inom IHP-undersökningen riktad mot den äldre befolkningen vilket genomfördes 2017 samt 2021 såg oss enstaka kraftig förbättring mellan dessa år.

Figur 18.

Erfarenheter från vård såsom ges till kronisk sjukdom

De flesta personer liksom besitter enstaka kronisk sjukdom upplever för att dem fått tillräckligt tillsammans med stöd på grund av för att hantera sin egenvård, även angående andelen inom land besitter minskat något sedan 2020. Däremot existerar detta mindre vanligt för att dem besitter fått enstaka skriftlig program till egenvård, samtalat om olika behandlingsalternativ alternativt syfte samt prioriteringar på grund av sin sjukdom.

I land svarade 54 andel för att dem någon gång detta senaste året tillsammans med vårdpersonal samtalat om vilka primära syfte alternativt prioriteringar liksom finns på grund av behandlingen på grund av deras kroniska sjukdom.

detta existerar enstaka minskning tillsammans med 3 procentenheter sedan 2020. Sveriges äger tillsammans tillsammans Nya Zeeland lägst andel såsom svarar för att dem haft enstaka sådan samtal tillsammans med vårdpersonal.

41 andel äger någon gång detta senaste året samtalat om tänkbara behandlingsalternativ samt eventuella biverkningar tillsammans med vårdpersonal.

detta existerar ett minskning tillsammans med 5 procentenheter sedan 2020. landet äger lägst andel från samtliga länder inom jämförelsen såsom svarar för att dem haft enstaka sådan samtal tillsammans med vårdpersonal.

20 andel svarade för att dem fått ett skriftlig strategi på grund av egenvård, resultatet existerar oförändrat sedan 2020.

land samt Nederländerna äger lägst andel liksom uppger för att dem äger fått ett skriftlig strategi på grund av egenvård.

34 andel svarade för att dem fått upplysning angående nästa steg inom behandlingen. Den frågan ställdes enbart inom land samt redovisas därmed ej inom figur 18. Resultatet existerar oförändrat sedan 2020.

Slutligen svarade 82 andel för att dem äger fått tillräckligt tillsammans med stöd ifrån vårdpersonalen till för att egen behärska ta grabb ifall sin ohälsa.

detta existerar ett minskning tillsammans 4 procentenheter sedan 2020. land besitter ett lägre andel likt svarar för att dem fått tillräckligt tillsammans stöd än dem flesta andra länder inom granskning. Bara Storbritannien besitter enstaka lägre andel.

5.2.1 granskning från detta svenska resultatet utifrån individuella samt kontextuella faktorer

Individfaktorer

Det existerar mindre vanligt för att kvinnor äger samtalat om uppgift, prioriteringar samt behandlingsalternativ alternativt fått ett skriftlig program alternativt annat stöd till egenvård än män.

Det finns vissa skillnader mellan åldersgrupper.

Den omfattande bilden existerar för att personer likt existerar 65 kalenderår samt äldre får stöd på grund av för att behandla sin kroniska sjukdom mindre ofta.

Personer tillsammans med utländsk bakgrund svarar oftare än personer tillsammans med svensk bakgrund för att dem äger fått enstaka skriftlig program på grund av egenvård.

Det existerar vanligare för att personer tillsammans flera kroniska sjukdomar än personer tillsammans ett kronisk sjukdom besitter samtalat om behandlingsalternativ samt tänkbara bieffekter samt fått ett skriftlig program på grund av egenvård.

Kontextfaktorer

Personer vilket äger enstaka fast doktor svarar oftare än andra för att dem samtalat om prioriteringar, behandlingsalternativ samt bieffekter samt fått ett skriftlig strategi samt stöd till egenvård.

Personer likt besitter enstaka fast reception besitter oftare fått ett skriftlig program samt stöd till egenvård än personer liksom ej besitter någon form eller gestalt från vårdkontakt.

5.3 fanns tionde tillsammans psykisk ohälsa äger ej fått hjälp

Figur 19. Erfarenheter från vård såsom ges på grund av psykisk ohälsa.

Det existerar ungefär lika vanligt inom samtliga länder för att äga haft en samtal för stöd alternativt behandling från sin psykiska välmående.

Den frågan existerar ställd mot samtliga såsom besvarat enkäten, oavsett ifall man uppgett för att man besitter diagnosticerad psykisk ohälsa alternativt ej. detta existerar ett större variation mellan länderna sett mot hur flera såsom äger haft en behov från vård till sin psykiska ohälsa dock såsom ej fått hjälp. Sveriges påverkan ligger runt genomsnittet från länderna inom undersökningen.

I land svarade 10 andel för att dem någon gång dem senaste tolv månaderna haft en samtal för stöd alternativt behandling på grund av bekymmer relaterade mot deras psykiska välbefinnande (oavsett ifall dem besitter haft behov från detta alternativt inte).

Frågan existerar modifierad sedan 2020 samt därmed ej jämförbar tillsammans tidigare effekt. detta existerar ungefär lika vanligt inom varenda länder tillsammans samtal för stöd alternativt behandling, dock detta existerar något vanligare inom USA, Nederländerna samt Australien.

Av dem svenskar likt svarat för att dem någon gång beneath dem senaste tolv månaderna besitter haft behov från vård till sin psykiska ohälsa svarar 10 andel för att dem ej fått hjälp.

Även den frågan existerar modifierad ifrån 2020 samt därmed ej jämförbar. detta existerar större skillnader mellan länderna vid den denna plats frågan, samt Sveriges påverkan ligger runt genomsnittet från länderna inom granskning. Även på denna plats äger USA, Nederländerna samt Australien enstaka högre andel.

Utöver dem ämnen liksom redovisas inom figur 19, ställdes även numeriskt värde ytterligare ämnen bara inom landet mot dem personer liksom svarat för att dem haft en samtal för stöd alternativt fått behandling på grund av bekymmer relaterade mot deras psykiska välmående dem senaste tolv månaderna.

dem allra flesta, 93 andel, svarade för att vårdpersonalen besitter behandlat dem professionellt samt tillsammans med respekt. Andelen existerar oförändrad jämfört tillsammans 2020. 78 andel svarar för att dem fick den behandling samt stöd såsom dem behövde, även den andelen existerar oförändrad ifrån 2020.

5.3.1 undersökning från detta svenska resultatet utifrån individuella samt kontextuella faktorer

Individfaktorer

Det existerar vanligare för att personer inom åldern 18–49 tid än personer 65 kalenderår samt äldre svarar för att dem ej fått vård till sin psykiska ohälsa, trots behov.

Även personer tillsammans med utländsk bakgrund svarar mindre ofta än dem tillsammans svensk bakgrund för att dem ej besitter fått vård.

Även personer likt bedömer sin välmående liksom dålig alternativt likt äger diagnosticerad psykisk ohälsa svarar mindre ofta än personer tillsammans med förbättrad välbefinnande för att dem ej äger fått vård trots behov.

5.4 Färre besitter fått ett läkemedelsgenomgång

Figur 20.

Läkemedelsgenomgång.

Sverige existerar detta nation inom jämförelsen såsom äger lägst andel, 44 andel, såsom besitter haft ett läkemedelsgenomgång detta senaste året. Andelen avser enstaka läkemedelsgenomgång tillsammans vårdpersonal någon gång dem senaste 12 månaderna bland dem såsom äger minimalt numeriskt värde läkemedel.

Andelen besitter minskat tillsammans 7 procentenheter sedan 2020.

Sveriges andel ligger betydligt beneath genomsnittet på grund av dem övriga länderna inom jämförelsen, såsom existerar ungefär 70 andel. Högst andel besitter USA, var 86 andel svarade för att dem äger haft enstaka läkemedelsgenomgång.

5.4.1 undersökning från detta svenska resultatet utifrån individuella samt kontextuella faktorer

Individfaktorer

Personer vilket beskriver sin välbefinnande liksom dålig svarar oftare än personer tillsammans med god välbefinnande för att dem fått ett läkemedelsgenomgång.

Utöver detta ser oss inga samband tillsammans med dem bakgrundsvariabler liksom oss undersöker.

5.5 Färre existerar stressade på grund av vård från anhöriga

Figur 21. Stöd mot anhöriga.

Det existerar ungefär lika vanligt inom samtliga länder för att äga hjälpt ett familjemedlem tillsammans med vård likt dem ej klarar själva.

inom landet svarar 23 andel för att dem besitter hjälpt ett familjemedlem. Genomsnittet bland samtliga länder inom jämförelsen existerar 25 andel. Däremot varierar detta ganska många inom hur stressigt man upplever för att detta existerar. land existerar en från dem länder inom jämförelsen var lägst andel, 52 andel, upplever för att detta existerar stressigt för att hjälpa sin familjemedlem.

Båda frågorna existerar nya samt existerar därmed ej tänkbara för att jämföra tillsammans tidigare år.

5.5.1 granskning från detta svenska resultatet utifrån individuella samt kontextuella faktorer

Individfaktorer

Kvinnor hjälper oftare ett familjemedlem tillsammans vård än vilket män fullfölja. detta existerar även vanligare bland personer inom åldern 35–64 kalenderår jämfört tillsammans med personer 65 tid samt äldre.

maximalt stressigt bland dem vilket hjälper ett familjemedlem tillsammans vård besitter dem inom åldern 50–64 tid samt personer liksom äger någon form eller gestalt från diagnosticerad psykisk ohälsa.

6 omfattande utvärdering från resultaten

I detta på denna plats kapitlet fullfölja oss ett omfattande utvärdering från dem svenska resultaten jämfört tillsammans med dem genomsnittliga resulten på grund av samtliga länder inom granskning samt från förändringen inom påverkan sedan 2020.

oss summerar även vilka samband oss äger sett mellan dem svenska resultaten samt olika faktorer såsom går för att koppla mot den enskilda individen.

Tabell 2 ger ett sammanfattande foto från resultaten inom årets rapport. Efter tabellen beskriver oss våra viktigaste konsekvens samt slutsatser utifrån rapportens tre frågor.

Tabell 2. Sveriges påverkan jämfört tillsammans övriga länder, samt förändring sedan 2020.

6.1 Sveriges påverkan internationellt – upphöjd digitaliseringsgrad dock nedsänkt tillgänglighet samt personcentrering

Som framgår från tabell 2 finns detta flera förbättringsområden på grund av svensk hälso- samt medicinsk hjälp.

detta finns samtidigt områden var land visar positiva utfall jämfört tillsammans övriga länder.

Områden var land visar positiva resultat:

• Sverige existerar detta nation var flest använder digitala verktyg. Svenska patienter besitter ofta tillfälle för att ta sektion från sin journal alternativt andra hälsouppgifter digitalt samt kommunicerar ofta digitalt tillsammans med sin vårdcentral.
• Det existerar fortsatt erhålla inom landet såsom äger avstått ifrån vård vid bas från kostnaderna (patientavgifter).
• Många svenska patienter äger haft en hälsofrämjande konversation angående kroppslig handling respektive alkoholkonsumtion jämfört tillsammans andra länder.
• Det existerar ungefär lika vanligt inom samtliga länder för att äga hjälpt ett familjemedlem tillsammans vård liksom den ej klarar egen.

  dock land existerar en från dem länder inom jämförelsen var lägst andel, 52 andel, upplever detta likt stressigt för att hjälpa sin familjemedlem.

Områden var landet visar negativa resultat:

• Sverige äger allmänt sämre konsekvens än övriga länder då detta gäller väntetider samt tillgänglighet. detta gäller både på grund av frågorna angående mottagning inom primärvård samt specialiserad vård.

  Fler inom land än inom andra länder svarar för att detta bekymmer såsom dem ägde då dem senast besökte ett akutmottagning vid en vårdinrättning inom stället ägde kunnat behandlas vid deras ordinarie reception ifall personalen ägde varit tillgänglig.

• Sverige avviker kraftigt ifrån dem andra länderna genom för att erhålla besitter enstaka fast läkarkontakt inom primärvården.

  Däremot svarar dem flesta för att dem äger ett ordinarie reception. då oss träffar ihop för att äga enstaka fast doktor, ett fast vårdpersonal alternativt ett fast reception, således hamnar landet inom nivå tillsammans övriga länders resultat.

• Sverige äger sämre påverkan på grund av personcentreringsfrågorna än övriga länder.

  detta existerar färre patienter inom landet jämfört tillsammans med övriga länder liksom säger för att vårdpersonalen känner mot deras sjukdomshistoria, ägnar dem tillräckligt tillsammans period samt inkluderar dem inom beslut, redogör vid en sätt liksom existerar enkel för att förstå samt för att dem blir bemötta tillsammans vänlighet samt respekt då dem besöker sin ordinarie doktor alternativt reception.

  Även nära distansbesök existerar svenska patienter mindre nöjda än genomsnittet.

• Färre svenskar tillsammans med kroniska sjukdomar svarar för att dem besitter samtalat om syfte tillsammans med behandlingen till sin sjukdom samt olika behandlingsalternativ samt fått ett strategi på grund av egenvård samt tillräckligt tillsammans stöd.
• Sverige existerar detta nation var högst andel svarar för att dem besitter blivit orättvist behandlade inom vården samt för att vården ej tagit deras hälsobesvär vid allvar.

  Dessa ämnen existerar nya på grund av årets undersökning.

6.2 Nederländerna utmärker sig tillsammans goda resultat

Nederländerna existerar detta nation likt utmärker sig inom granskning tillsammans med bäst utfall på grund av flera från frågorna. dem områden var Nederländerna inom synnerhet utmärker sig existerar personcentrering, kontinuitet, tillgänglighet samt för att ej avstå vård vid bas från ekonomiska skäl.

Många från frågorna inom IHP-undersökningen rör primärvården samt flera från Nederländernas starka effekt förmå sannolikt förklaras från för att dem äger ett väl utbyggd primärvård.

dem nederländska hälso- samt sjukvårdssystemet bygger vid en universellt försäkringssystem tillsammans med primärvården vilket ryggraden inom systemet. Befolkningen förmå sedan utdragen period åter välja doktor samt reception (Anell 2017) samt ett förhållandevis massiv andel, 24 andel, från detta totala antalet doktor inom Nederländerna existerar verksamma inom primärvården.

Motsvarande andel inom kurera EU existerar 21 andel (OECD samt WHO 2021).

Primärvårdens ställning förstärks även från för att detta behövs ett remiss ifrån primärvården på grund av för att erhålla passage mot specialiserad vård. Dessutom betalar patienterna ej någon patientavgift på grund av läkarbesök samt sjuksköterskebesök inom primärvården, vilket reducerar dem ekonomiska barriärerna på grund av för att söka vård (Anell 2017; OECD samt WHO 2021).

6.3 tillväxt från dem svenska resultaten ovan tidsperiod – förstärkta styrkor samt svagheter

Många från frågorna inom 2023 års rapport existerar identiska tillsammans med frågorna liksom fanns tillsammans inom 2020 års analys.

detta finns därmed goda möjligheter för att följa utvecklingen ovan tidsperiod. på grund av flera från frågorna ligger nivåerna förhållandevis stabila, dock till vissa ämnen ser oss tydliga förändringar. detta gäller mot modell detta ökade användandet från digitala verktyg samt tjänster, samt detta något som har blivit sämre eller försämrats resultatet på grund av personcentrering.

Områden var dem svenska resultaten förbättrats sedan 2020:

• Fler använder digitala verktyg.

  Fler tar sektion från sin journal alternativt andra hälsouppgifter digitalt 2023 jämfört tillsammans 2020 samt fler besitter kommunicerat digitalt tillsammans med sin vårdcentral.

• Det besitter blivit vanligare tillsammans hälsofrämjande diskussion angående kost samt kroppslig aktivitet.

Områden var dem svenska resultaten försämrats sedan 2020:

• Resultatet besitter försämrats på grund av flera från frågorna mot personer tillsammans med kroniska sjukdomar.

  Färre besitter samtalat om uppgift alternativt prioriteringar tillsammans behandlingen samt tänkbara behandlingsalternativ samt biverkningar. Färre äger även fått enstaka översyn från sina medicin 2023 jämfört tillsammans 2020.

• Resultaten på grund av personcentrering äger försämrats. Färre upplever för att dem existerar därför involverade dem önskar inom besluten angående sin vård samt färre upplever för att vårdpersonalen ägnar dem tillräckligt tillsammans med tidsperiod, känner mot deras sjukdomshistoria samt redogör vid en sätt vilket existerar enkel för att förstå inom förbindelse tillsammans med sin ordinarie medicinsk expert alternativt mottagning.

Områden var oss både ser enstaka positiv samt negativ tillväxt sedan 2020:

• För ämnen ifall väntetid samt tillgänglighet ser oss både förbättringar samt försämringar inom dem svenska resultaten.

  Sveriges utfall besitter förbättrats till flera problem att diskutera ifall väntetid, mot modell andelen liksom fått tidsperiod mot primärvården inom sju dagar samt väntetider mot specialistläkarbesök samt operation. Å andra sidan finns detta ämnen ifall väntetider samt tillgänglighet var resultaten äger försämrats. detta gäller tillgängligheten mot vård vid kvällar samt helger samt chansen mot svar identisk ljus nära förbindelse tillsammans med vårdcentralen.

  Dessutom uppger fler från dem likt besitter gjort en mottagning vid enstaka akutmottagning för att besöket ägde kunnat undvikas tillsammans med ett mer tillgänglig primärvård.

• Informationsöverföringen mellan vårdnivåer utvecklas även både negativt samt positivt. Fler svarar för att den ordinarie vårdcentralen saknar upplysning ifrån den inriktade vården.

  Samtidigt svarar färre för att specialistvården saknar kunskap ifrån primärvården, vilket existerar enstaka positiv utveckling.

6.4 Skillnader mellan olika grupper inom befolkningen

Vi besitter avslutat enstaka fördjupad granskning från den svenska delen från datamaterialet. inom analysen äger oss undersökt hur erfarenheterna inom dem olika frågeområdena kopplar mot individuella samt kontextuella faktorer.

dem individuella faktorerna oss undersöker existerar ålder, kön, utländsk bakgrund, utbildningsnivå, självskattad välbefinnande samt förekomst från kronisk sjukdom. dem kontextuella faktorerna existerar geografiskt läge samt resurs mot fast läkarkontakt alternativt reception. oss beskriver hur variablerna existerar kategoriserade inom avsnitt 1.

I detta denna plats avsnittet redovisar oss den sammantagna bilden från resultaten.

inom bilaga 1 redovisar oss hur oss äger gått mot väga på grund av för att ett fåtal ett samlad bild.

6.4.1 Äldre existerar ofta mer positiva mot vården

Ålder existerar ett faktor likt ofta påverkar upplevelsen från vården, samt personer vilket existerar 65 kalenderår samt äldre äger allmänt sett ett mer positiv ögonkontakt vid vården. Den åldersgruppen avstår mindre ofta ifrån för att söka vård vid bas från kostnaden samt upplever sällan för att deras hälsoproblem ej tas vid allvar.

Dessutom existerar detta vanligare för att dem besitter enstaka fast vårdkontakt. Samtidigt använder äldre mindre ofta digitala tjänster än yngre.

6.4.2 Kvinnor svarar oftare för att deras besvär ej tas vid allvar

Det finns flera signifikanta skillnader mellan kvinnor samt män inom deras erfarenheter från hälso- samt sjukvården. Kvinnor svarar oftare än män för att deras besvär ej tagits vid allvar alternativt för att dem blivit orättvist behandlade från vården.

Kvinnor tillsammans kroniska sjukdomar upplever även mindre ofta än männen för att dem äger fått olika former från stöd på grund av sin kroniska sjukdom.

Samtidigt svarar kvinnor något oftare än män för att dem använt digitala tjänster till för att studera sin journal samt förnya anvisning. detta existerar ingen skillnad mellan könen inom hur vanligt detta existerar för att äga ett fast vårdkontakt, dock detta existerar vanligare för att män varken besitter ett fast vårdkontakt alternativt enstaka fast mottagning.

6.4.3 Personer tillsammans utländsk bakgrund avstår oftare ifrån vård vid bas från kostnaden

Personer tillsammans utländsk bakgrund besitter inom flera fall mer negativa erfarenheter från vården.

dem svarar oftare än personer tillsammans med svensk bakgrund för att dem avstått vård vid bas från kostnaden. dem svarar även mindre ofta för att dem besitter fått period vid vårdcentralen inom 2 respektive inom 7 dagar. angående dem besitter vårdats vid vårdinstitution svarar dem även mindre ofta än patienter tillsammans med svensk bakgrund för att dem bemötts tillsammans vänlighet samt respekt vid sjukhuset, samt mindre ofta för att dem besitter fått skriftlig kunskap angående symtom för att bevaka efter utskrivning.

Samtidigt existerar detta ingen skillnad mellan personer tillsammans samt utan utländsk bakgrund inom hur vanligt detta existerar för att äga ett fast vårdkontakt, dock detta existerar vanligare för att personer tillsammans med utländsk bakgrund varken besitter enstaka fast vårdkontakt alternativt enstaka fast reception.

Bland dem liksom besitter ett fast läkarkontakt alternativt fast reception existerar detta vanligare för att personer tillsammans utländsk bakgrund svarar för att vårdpersonalen känner mot deras sjukdomshistoria samt för att dem besitter fått hjälp tillsammans samordning från vården.

6.4.4 Personer tillsammans upphöjd träning använder oftare digitala verktyg

Personer tillsammans med upphöjd träning avstår vård vid bas från höga kostnader mindre ofta än personer tillsammans lägre utbildningsnivåer.

Personer tillsammans med upphöjd kurs använder även oftare digitala verktyg samt äger även mer positiva erfarenheter från personcentrering samt informationsutbyte mellan olika vårdformer än personer tillsammans enbart grundskoleutbildning.

6.4.5 Personer tillsammans med sämre välbefinnande existerar oftare missnöjda tillsammans med vården

Personer tillsammans sämre välbefinnande äger oftare än andra ett fast vårdkontakt.

Trots detta upplever patienter tillsammans med självskattad dålig välmående samt patienter tillsammans med diagnosticerad psykisk ohälsa mindre ofta än andra för att vårdpersonalen känner mot deras sjukdomshistoria, ägnar dem tillräckligt tillsammans period, inkluderar dem inom beslut samt redogör saker vid en sätt såsom dem förstår.

Personer tillsammans sämre hälsotillstånd svarar även oftare än andra för att dem avstått vård vid bas från kostnaden, för att dem varit tillsammans angående för att deras hälsoproblem ej tagits vid allvar samt för att dem besitter blivit orättvist behandlade inom vården.

6.4.6 Personer tillsammans ett fast läkarkontakt upplever oftare kontinuitet, delaktighet samt samordning

Personer tillsammans med ett fast läkarkontakt besitter inom flera fall förbättrad erfarenheter ifrån hälso- samt sjukvården än personer likt ej besitter enstaka fast läkarkontakt.

mot modell upplever dem oftare för att vårdpersonalen känner mot deras sjukdomshistoria samt inkluderar dem inom beslut. detta existerar även mindre vanligt för att dem äger varit tillsammans angående för att primärvården saknar upplysning ifrån specialistvården alternativt vice versa.

6.4.7 inom tätbefolkade områden äger fler fast läkarkontakt

Personer inom tätbefolkade områden svarar oftare än personer inom glesbefolkade samt medeltätbefolkade områden för att dem besitter ett fast läkarkontakt.

Skillnaden beror sannolikt vid för att resurser mot specialistläkare inom allmänmedicin existerar olika (Vård- samt omsorgsanalys 2023b), ej vid för att personerna besitter olika behov från vård (Vård- samt omsorgsanalys 2023a).

7 Slutsatser

I den på denna plats rapporten äger oss presenterat ett massiv mängd påverkan liksom berör flera olika frågeområden.

inom detta denna plats kapitlet sammanfattar oss våra slutsatser.

Hög digitalisering, ett fåtal liksom avstår vård vid bas från kostnaden samt upphöjd användning från hälsofrämjande diskussion existerar styrkor inom dem svenska resultaten

Det finns några områden var landet avviker inom positiv riktning ifrån genomsnittet bland dem tio deltagande länderna.

Resultaten visar för att svenska patienter äger enstaka jämförelsevis upphöjd användning från digitala verktyg samt tjänster, ett fåtal liksom avstår vård vid bas från kostnaden samt flera liksom använder hälsofrämjande diskussion. Även inom IHP-undersökningen 2020 ägde landet goda konsekvens vid dessa områden samt utvecklingen äger överlag varit positiv sedan 2020.

Jämfört tillsammans dem andra nio länderna vilket deltar inom granskning ser oss för att flera inom landet använder digitala verktyg samt tjänster, såsom bland annat utför detta möjligt för att kommunicera digitalt tillsammans med sin vårdcentral samt för att studera sin journal alternativt andra hälsouppgifter digitalt.

Den höga förekomsten samt användningen från olika digitala verktyg ligger inom linje tillsammans med visionen angående för att landet bör artikel bäst inom världen vid för att nyttja digitaliseringen samt e-hälsans möjligheter mot 2025 (Socialdepartementet samt SKR 2016).

I samtliga länder inom IHP-undersökningen besitter användningen från digitala tjänster samt verktyg ökat kraftigt mellan 2020 0ch 2023, dock dem svenska resultaten förblir bland dem högsta inom granskning.

Samtidigt finns detta flera länder liksom ej existerar tillsammans inom IHP-undersökningen vilket även besitter kommit långt tillsammans med digitaliseringen inom hälso- samt sjukvården. i enlighet med Statskontoret finns detta mot modell indikator vid för att länder liksom Belgien, land, land i norden samt land i baltikum äger kommit längre än land inom e-hälsa vid vissa områden (Statskontoret 2021).

När detta gäller ekonomiska barriärer mot vård ser för att detta existerar förhållandevis ett fåtal inom landet såsom avstår vård vid bas från kostnaderna jämfört tillsammans andra länder.

detta gäller både mottagning inom hälso- samt sjukvården, medicinsk behandling samt vård av tänder. detta existerar däremot ett betydligt högre andel vilket avstår vård av tänder vid bas från kostnader än övrig vård. detta gäller både inom land samt övriga länder.

En förklaring mot för att förhållandevis flera svenska patienter äger haft en hälsofrämjande konversation förmå artikel för att flera regioner inom närtid besitter gjort satsningar till för att öka antalet hälsosamtal vid vårdcentralerna.

Frågorna ifall hälsofrämjande diskussion skiljer sig dock lite åt ifrån flera andra problem att diskutera inom granskning genom för att dem besitter enstaka tydligare behovskoppling. samtliga äger ej behov från hälsofrämjande konversation samt nödvändigheten förmå titta olika ut mellan olika grupper, vilket existerar viktigt för att bära tillsammans sig inom tolkningen från resultaten.

Sammantaget tyder resultaten vid för att land besitter relativt väl utvecklade e-hälsoresurser, för att dem ekonomiska barriärerna till passage mot vård existerar låga samt för att detta hälsofrämjande arbetet existerar förhållandevis framträdande inom svensk hälso- samt sjukvård.

Trots upphöjd användning från digitala verktyg samt tjänster existerar svenska patienter samt doktor mindre nöjda tillsammans vård vid distans

Att svenska patienter besitter god ingång mot olika digitala verktyg framkommer även från IHP-undersökningen 2022 vilket riktades mot primärvårdsläkare.

en klart effekt från granskning 2022 plats för att landet fanns inom framkant tillsammans med för att införa digitala verktyg till patienter samt medicinsk expert inom primärvården, samt för att detta ägde skett ett förbättring sedan 2019. Däremot fanns svenska medicinsk expert mindre nöjda tillsammans med för att utföra vård vid distans än dem andra ländernas primärvårdsläkare samt tyckte mindre ofta för att vård vid distans besitter förbättrat chansen för att ge vård inom tidsperiod (Vård- samt omsorgsanalys 2023c).

I årets granskning ser oss vid motsvarande sätt för att dem svenska patienterna existerar mindre nöjda tillsammans med sina digitala vårdbesök inom primärvården än patienter inom andra länder.

Visionen ifall för att landet bör artikel bäst inom världen vid för att nyttja digitaliseringens möjligheter handlar angående för att underlätta på grund av människor för att nå ett god samt jämlik välbefinnande, samt för att ge ändamålsenligt stöd mot verksamheterna till för att säkra ett hälso- samt medicinsk vård från god standard (Socialdepartementet samt SKR 2016).

IHP-undersökningen tyder vid för att utvecklingen inom detta sektor ej går lika snabbt vilket utvecklingen från användningen från digitala verktyg. Vår slutsats existerar därmed för att utvecklingen från digitala verktyg samt tjänster går vidare, dock för att detta existerar viktigt för att säkerställa för att även vård vid distans utgår ifrån individens behov samt förutsättningar.

Utvecklingen från den digitala infrastrukturen måste ske vid en sådant sätt för att detta främjar individens möjligheter för att nå ett god samt jämlik välbefinnande, samt bidrar mot för att åtgärda dem utmaningar såsom ses inom hälso- samt sjukvården.

Svensk hälso- samt medicinsk hjälp brister inom kontinuitet, personcentrering samt tillgänglighet

IHP-undersökningen visar även vid brister inom detta svenska hälso- samt sjukvårdssystemet.

land presterar svagare än dem andra länderna inom årets utredning vid problem att diskutera ifall kontinuitet, personcentrering samt tillgänglighet.

Sverige besitter inom flera IHP-undersökningar, riktade mot både befolkningen 18 kalenderår samt uppåt samt 65 kalenderår samt uppåt, haft svagare effekt inom dem områdena (Vård- samt omsorgsanalys 2021b, 2022d).

inom 2023 års studie besitter landet ännu svaga prestationer var. detta innebär för att landet ovan enstaka längre period presterat svagt samt ej lyckats vända utvecklingen. inom dem flesta fall besitter utvecklingen snarare gått åt fel håll.

Frågorna ifall kontinuitet handlar mot modell ifall resurser mot enstaka fast läkarkontakt inom primärvården.

var existerar andelen inom landet uppenbart lägst inom läka granskning. Bara 32 andel från dem svarande inom landet anger för att dem äger ett fast läkarkontakt inom primärvården, medan genomsnittet inom övriga länder existerar 81 andel. Andelen besitter ej heller ökat ovan tid.

Frågorna angående personcentrering handlar mot modell angående för att vårdpersonalen känner mot ens sjukdomshistoria, ägnar ett tillräckligt tillsammans period samt inkluderar enstaka inom beslut.

Även till dem frågorna äger land sämre effekt än andra länder samt resultaten besitter försämrats jämfört tillsammans med granskning 2020. detta existerar även färre patienter tillsammans kroniska sjukdomar inom land vilket svarar för att dem äger samtalat om syfte tillsammans med behandlingen till sin sjukdom samt olika behandlingsalternativ samt fått enstaka strategi på grund av egenvård än inom andra länder.

Även då detta gäller väntetider samt tillgänglighet äger landet sämre effekt än övriga länder.

detta gäller både till frågorna angående mottagning inom primärvården samt specialiserad vård. detta existerar även fler inom land än inom andra länder vilket besitter besökt enstaka akutmottagning samt svarar för att deras bekymmer ägde kunnat behandlas vid deras ordinarie reception angående personalen ägde varit tillgänglig.

När detta gäller väntetider samt tillgänglighet ser oss både förbättringar samt försämringar inom dem svenska resultaten.

Sveriges effekt äger förbättrats då detta gäller andelen likt fått tidsperiod mot primärvården inom sju dagar samt väntetider mot specialistläkarbesök samt operation. Sämre utfall äger tillgängligheten mot vård vid kvällar samt helger samt chansen mot svar identisk ljus nära förbindelse tillsammans med vårdcentralen. Andelen likt uppger för att deras akutmottagningsbesök ägde kunnat undvikas ökar även.

Trots den positiva utvecklingen på grund av vissa från väntetidsfrågorna existerar land kvar beneath detta internationella snittet inom dessa frågor.

De kvarstående bristerna inom kontinuitet, tillgänglighet samt personcentrering tyder vid för att inriktningsmålen inom omställningen mot enstaka god samt nära vård ännu ej avspeglas inom befolkningens upplevelser

Omställningen mot enstaka god samt nära vård äger tre inriktningsmål: ökad kontinuitet inom primärvården, ökad tillgänglighet samt mer delaktiga patienter samt ett personcentrerad vård (prop.

2019/20:164). för att landet fortsatt besitter svaga påverkan inom varenda tre områden tyder vid för att omställningens inriktningsmål ännu ej avspeglas inom befolkningens erfarenheter.

Att behärska välja samt erhålla ingång mot ett fast medicinsk expert inom primärvården existerar förankrat inom lagstiftningen (7 kap. 3 § hälso- samt lagar om sjukvård (2017:30) samt 6 kap.

3 § patientlagen (2014:821)).

Vilka uppgift, åtgärder samt insatser kunna bidra mot ett god välmående inom befolkningen?

undersökning visar för att kontinuitet inom primärvården små frukter från växter tillsammans sig fördelar både till patienter samt hälso- samt sjukvårdssystemet inom stort (Engström, Borgquist, Nordvall, Albinsson, & Arvidsson 2019; Sabety, Jena, & Barnett 2021; Starfield, Shi, & Macinko 2005).

Nyttan från fast läkarkontakt verifieras både från årets IHP-undersökning samt IHP-undersökningen mot primärvårdsläkare 2022.

Årets studie visar för att personer tillsammans med enstaka fast läkarkontakt vid sin vårdcentral besitter förbättrad intryck från kontinuitet, delaktighet samt samordning. IHP-undersökningen 2022 visade för att doktor likt besitter enstaka personlig inventering tillsammans med invånare dem existerar fast vårdkontakt till oftare anser för att den vårdcentral dem arbetar vid existerar väl förberedd vid för att tillhandahålla vård mot patienter tillsammans kroniska sjukdomar samt tillsammans med psykisk ohälsa.

I överenskommelserna angående enstaka god samt nära vård mellan regeringen samt Sveriges Kommuner samt Regioner (SKR) 2021, 2022 samt 2023 framgår målet ifall för att minimalt 55 andel från befolkningen bör äga ett fast läkarkontakt inom primärvården (Socialdepartementet samt SKR 2021, 2022, 2023).

Trots detta tydliga målet samt dem tydliga patientfördelarna besitter land fortsatt lägst andel tillsammans ett fast läkarkontakt, samt andelen ökar inte.

Bristen vid fasta medicinsk expert inom primärvården kunna existera ett förklarande faktor mot för att Sveriges effekt vid frågorna angående personcentrering även existerar svaga.

enstaka ytterligare delförklaring kunna artikel den pressade arbetssituation liksom primärvårdsläkarna vittnade angående inom IHP-undersökningen 2022 (Vård- samt omsorgsanalys 2023c). Vår slutsats ifrån den rapporten kvarstår: Vårdcentralernas, regionernas samt regeringens sysselsättning på grund av för att utveckla arbetsmiljön vid vårdcentralerna behöver intensifieras.

Viktigt för att utreda varför sålunda flera upplever för att dem blivit orättvist behandlade samt ej tagna vid allvar

Ett nytt plats på grund av årets IHP-undersökning existerar problem att diskutera ifall för att äga blivit orättvist behandlad alternativt ej tagen vid allvar.

detta existerar störst andel inom befolkningen inom landet vilket upplever för att dem blivit orättvist behandlade samt för att dem ej blir tagna vid allvar jämfört tillsammans med inom andra länder. detta existerar särskilt vanligt bland yngre, kvinnor samt bland personer tillsammans sämre hälsa.

En svaghet tillsammans granskning existerar för att oss ej besitter någon kunskap angående inom vilka situationer alternativt till vilka hälsoproblem dem svarande känner för att dem blivit orättvist behandlade alternativt ej tagna vid allvar.

dock oss är kapabel titta en samband mellan för att uppleva för att vårdpersonalen ej ägnat enstaka tillräckligt tillsammans period beneath vårdbesöket samt för att svara för att ens hälsoproblem ej tagits vid allvar. detta existerar en angeläget plats för att fortsatt undersöka samt känna igen förbättringsmöjligheter inom på grund av för att behärska säkerställa ett god vård vid lika villkor till läka befolkningen.

Finns lärdomar för att plocka upp eller ta ifrån andra länder

Ett från syftena tillsammans IHP-undersökningen existerar för att känna igen styrkor tillsammans olika länders hälso- samt medicinsk vård till för att behärska känna igen goda modell.

Årets rapport besitter demonstrerat för att Nederländerna äger goda påverkan vid flera från dem områden var landet besitter tydligast brister. Flera från Nederländernas starka utfall kunna sannolikt förklaras från deras väl utbyggda primärvård. enstaka relativt massiv andel från läkarna inom Nederländerna existerar verksamma inom primärvården samt detta behövs ett remiss ifrån primärvården på grund av för att ett fåtal resurser mot specialiserad vård.

Patienterna betalar heller ingen patientavgift på grund av läkarbesök samt sjuksköterskebesök inom primärvården (Anell 2017; OECD samt WHO 2021).

Allt fler anser för att vårdcentralen saknar data ifrån specialistvården

En återkommande svaghet på grund av svensk hälso- samt medicinsk vård likt framkommer inom IHP-undersökningarna existerar brister inom informationsöverföringen mellan olika vårdnivåer.

Årets studie visar för att informationsöverföringen mellan vårdnivåer utvecklas både negativt i enlighet med vissa konsekvens samt positivt i enlighet med andra. Negativt existerar för att fler svarar för att den ordinarie vårdcentralen saknar resultat ifrån den inriktade vården. Positivt existerar för att färre svarar för att specialistvården saknar kunskap ifrån primärvården.

Resultaten speglar resultaten ifrån tidigare IHP-undersökningar, var oss besitter sett för att svenska patienter inom åldern 65 kalenderår samt äldre minimalt ofta anser för att specialistvården äger resurser mot vital data ifrån primärvården samt vice versa (Vård- samt omsorgsanalys 2022d).

oss äger även tidigare sett för att nästan varenda primärvårdsläkare inom IHP-undersökningen 2022 svarar för att dem skickar resultat ifall sina patienters remittering mot medicinsk expert inom den inriktade vården, dock endast tre från fyra (73 procent) svarar för att dem besitter fått upplysning ifrån specialistvården, vilket fanns detta näst lägsta resultatet inom granskning (Vård- samt omsorgsanalys 2023c).

Bristande informationskontinuitet är kapabel påverka vårdens standard samt upplevelsen från vården negativt.

Patienter vilket varit tillsammans ifall brister inom informationsöverföringen svarar oftare än andra för att deras hälsobesvär ej tagits vid allvar.

En operativ informationsöverföring mellan vårdnivåer existerar även många viktigt till för att primärvården bör behärska axla rollen likt navet inom vården, vilket existerar en syfte tillsammans omställningen mot ett god samt nära vård.

Informationsöverföringen upplevs liksom förbättrad bland personer vilket äger ett fast läkarkontakt. detta tyder vid för att enstaka personkontinuitet förmå underlätta informationskontinuiteten.

Yngre ålder, utländsk bakgrund samt lägre kurs ger mer negativa erfarenheter från vården

Ålder existerar ett faktor liksom ofta påverkar upplevelsen från vården, samt personer likt existerar 65 tid samt äldre existerar allmänt sett mer positiva mot vården.

Den åldersgruppen avstår mindre ofta ifrån för att söka vård vid bas från kostnader samt upplever sällan för att deras hälsoproblem ej tas vid allvar. Dessutom existerar detta vanligare för att dem besitter ett fast vårdkontakt. Samtidigt använder färre äldre digitala tjänster än yngre.

Det finns flera signifikanta skillnader mellan kvinnor samt män inom deras erfarenheter från hälso- samt sjukvården.

Kvinnor svarar oftare än män för att deras besvär ej tagits vid allvar alternativt för att dem blivit orättvist behandlade från vården. Samtidigt använder kvinnor något oftare digitala tjänster till för att studera sin journal samt förnya anvisning. detta existerar ingen skillnad mellan könen inom hur vanligt detta existerar för att äga enstaka fast vårdkontakt, dock detta existerar vanligare för att män varken besitter enstaka fast vårdkontakt alternativt ett fast mottagning.

Personer tillsammans med utländsk bakgrund besitter inom flera fall mer negativa erfarenheter från vården än personer tillsammans svensk bakgrund.

dem svarar mot modell oftare för att dem avstått vård vid bas från kostnaden samt för att dem besitter fått vänta längre vid vård än personer tillsammans svensk bakgrund. angående dem besitter vårdats vid vårdinrättning svarar dem även mindre ofta för att dem bemötts tillsammans vänlighet samt respekt vid sjukhuset, samt mindre ofta för att dem besitter fått skriftlig upplysning angående symtom för att bevaka efter utskrivning.

Även då detta gäller utbildningsbakgrund framkommer skillnader inom resultaten.

Personer tillsammans med upphöjd träning avstår mindre ofta ifrån vård vid bas från höga kostnader än personer tillsammans med lägre träning. Personer tillsammans upphöjd träning använder även oftare digitala verktyg samt besitter även mer positiva erfarenheter från personcentrering samt informationsutbyte mellan olika vårdformer än personer tillsammans enbart grundskoleutbildning.

Personer tillsammans med sämre välbefinnande existerar oftare missnöjda tillsammans med vården

Personer tillsammans sämre välmående äger oftare än andra enstaka fast vårdkontakt.

Trots detta upplever patienter tillsammans självskattad dålig välmående samt patienter tillsammans med diagnosticerad psykisk ohälsa mindre ofta än andra för att vårdpersonalen känner mot deras sjukdomshistoria, ägnar dem tillräckligt tillsammans period, inkluderar dem inom beslut samt redogör saker vid en sätt vilket dem förstår.

Personer tillsammans sämre självskattad dålig välbefinnande, diagnosticerad psykisk ohälsa alternativt minimalt enstaka kronisk sjukdom svarar även oftare än andra för att dem avstått vård vid bas från kostnaden, för att dem varit tillsammans ifall för att deras hälsoproblem ej tagits vid allvar samt för att dem besitter blivit orättvist behandlade inom vården.

Mer förståelse behövs angående hur primärvården är kapabel ge vård mot personer tillsammans med kroniska sjukdomar

Årets IHP-undersökning visar ett viss försämring till vilka insatser liksom patienter inom landet tillsammans med kroniska sjukdomar får.

Andelen liksom svarar för att dem besitter fått tillräckligt tillsammans med stöd på grund av egenvård, ett läkemedelsgenomgång, samt samtalat om uppgift samt prioriteringar alternativt alternativ mot sin behandling besitter minskat något sedan 2020. dem svenska resultaten till identisk problem att diskutera existerar även något svagare alternativt inom linje tillsammans resultaten inom övriga länder.

Även IHP-undersökningen 2022 riktad mot primärvårdsläkare visade vid brister inom omhändertagandet samt för att vårdcentralerna ej äger tillräckliga förutsättningar för att ta grabb ifall patienter tillsammans med kroniska sjukdomar.

dem svenska läkarna ansåg mindre ofta än doktor inom andra länder för att vårdpersonalen vid deras vårdcentral plats förberedda för att ge vård mot personer tillsammans med kroniska sjukdomar. dem svenska läkarna gjorde ej heller lika flera insatser till för att stärka patienterna inom egenvård. Samtidigt visade granskning för att detta finns påverkbara faktorer såsom vårdcentralen förmå jobba tillsammans med till för att utveckla sin förmåga för att tillhandahålla vård mot patienter tillsammans med kroniska sjukdomar, mot modell för att förbättra arbetssätt samt tillhandahålla fortbildning till för att upprätthålla samt förbättra medicinsk kompetens.

De fortsatt svaga resultaten till vård såsom gäller kroniska sjukdomar kunna vid sikt innebära ett patientsäkerhetsrisk, samt detta existerar viktigt för att motarbeta den negativa utvecklingen.

Patienter likt besitter insikt angående möjlig egenvård, vilka medicin dem tar, samt målet tillsammans med deras behandling äger förbättrad förutsättningar för att förebygga nödvändigheten från vård. Både årets IHP-undersökning samt 2022 års IHP-undersökning riktad mot primärvårdsläkare visar för att detta behövs mer förståelse ifall vilka brister likt finns inom hälso- samt sjukvården på grund av patienter tillsammans med kroniska sjukdomar, varför resultaten försämrats ovan tidsperiod, samt vilka förutsättningar primärvården äger för att ge vård mot dem.

oss äger tidigare inom rapporten IHP 2022 rekommenderat för att detta behövs mer insikt inom detta på denna plats området, samt resultaten ifrån årets utredning betonar detta behovet.

Referenser

Anell, A. (2017). Primärvårdens tillgångar, styrning samt organisation: enstaka jämförelse från villkor samt förhållanden inom land, Norge, Nederländerna samt Storbritannien.

(PM 2017:1). Stockholm: Myndigheten på grund av vård- samt omsorgsanalys. https://www.vardanalys.se/rapporter/primarvardens-resurser-styrning-och-organisation/

Engström, S., Borgquist, L., Nordvall, D., Albinsson, G., & Arvidsson, E. (2019). upphöjd personlig läkarkontinuitet inom primärvård förenad tillsammans färre mottagning vid akutmottagning [Personal physician continuity in primary care associated with fewer emergency room visits].

Läkartidningen, 116.

Eurostat (2023). Preventable and treatable mortality statistics – Statistics Explained. https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Preventable_and_treatable_mortality_statistics.

Janlöv, N., Blume, S., Glenngård, A., Hanspers, K., Anell, A., & Merkur, S. (2023).

Sweden Health struktur Review 2023. Health systems in transition, 25(4).

OECD samt WHO (2021). State of Health in the EU The Netherlands Country Health kontur 2021 https://eurohealthobservatory.who.int/publications/m/netherlands-country-health-profile-2021

Sabety, A. H., Jena, A. B., & Barnett, M. L. (2021). Changes in health care use and outcomes after turnover in primary care.

JAMA internal medicin, 181(2), ss. 186-194.

SKR (2022). Fakta angående vårdplatser. skr.se/download/18.5f94e9591811657edb8aab81/1655359946413/Fakta-om-vardplatser_0615.pdf

Socialdepartementet samt SKR (2016). Vision e-hälsa 2023 — gemensamma utgångspunkter på grund av digitalisering inom socialtjänst samt hälso- samt medicinsk hjälp.

https://ehalsa2025.se/wp-content/uploads/2021/02/vision-e-halsa-2025-overenskommelse.pdf

Socialdepartementet samt SKR (2021). God samt nära vård 2021. enstaka omställning från hälso- samt sjukvården tillsammans primärvården liksom nav. Överenskommelse mellan staten samt Sveriges Kommuner samt Regioner.

Socialdepartementet samt SKR (2022). God samt nära vård 2022.

ett omställning från hälso- samt sjukvården tillsammans primärvården likt nav. Överenskommelse mellan staten samt Sveriges Kommuner samt Regioner.

Socialdepartementet samt SKR (2023). God samt nära vård 2023. enstaka omställning från hälso- samt sjukvården tillsammans primärvården likt nav. Överenskommelse mellan staten samt Sveriges Kommuner samt Regioner.

Socialstyrelsen (2020).

Tillståndet samt utvecklingen inom hälso- samt medicinsk vård samt vård av tänder – Lägesrapport 2020. Stockholm: Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-3-6667.pdf

Socialstyrelsen (2023). Tillståndet samt utvecklingen inom hälso- samt medicinsk vård samt vård av tänder – Lägesrapport 2023.

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2023-3-8446.pdf

Starfield, B., Shi, L., & Macinko, J. (2005). Contribution of primary care to health systems and health. The milbank quarterly, 83(3), ss. 457-502.

Statskontoret (2021). Vision E-hälsa 2025 — för att försöka styra genom samverkan. (2021:17). Stockholm: Statskontoret.

https://www.statskontoret.se/publicerat/publikationer/publikationer-2021/vision-e-halsa-2025–ett-forsok-att-styra-genom-samverkan/

Vård- samt omsorgsanalys (2017). Vården ur befolkningens perspektiv 2016. enstaka jämförelse mellan land samt tio andra länder. (PM 2016:5). Stockholm: Myndigheten till vård- samt omsorgsanalys.

https://www.vardanalys.se/rapporter/varden-ur-befolkningens-perspektiv-2016/

Vård- samt omsorgsanalys (2019a). Med örat mot marken. (Rapport 2019:2). huvudstaden Myndigheten på grund av vård- samt omsorgsanalys. https://www.vardanalys.se/rapporter/med-orat-mot-marken/

Vård- samt omsorgsanalys (2019b). Vården ur primärvårdsläkarnas perspektiv.

Stockholm: Myndigheten på grund av vård- samt omsorgsanalys. https://www.vardanalys.se/rapporter/ihp-2019/

Vård- samt omsorgsanalys (2021a). Nära vård inom sikte? . (Rapport 2021: 8). Stockholm: Myndigheten på grund av vård- samt omsorgsanalys. https://www.vardanalys.se/rapporter/nara-vard-i-sikte/

Vård- samt omsorgsanalys (2021b). Vården ur befolkningens perspektiv 2020.

ett jämförelse mellan landet samt tio andra länder. (Rapport 2021:4). Stockholm: Myndigheten till vård- samt omsorgsanalys. https://www.vardanalys.se/rapporter/varden-ur-befolkningens-perspektiv-2020/

Vård- samt omsorgsanalys (2022a). Besök via nätet. Resursutnyttjande samt likhet kopplat mot digitala vårdbesök. (Rapport 2022:1). Stockholm: Myndigheten på grund av vård- samt omsorgsanalys.

https://www.vardanalys.se/rapporter/besok-via-natet/

Vård- samt omsorgsanalys (2022b). Kontinuitet samt fast läkarkontakt. Kartläggning från måluppfyllelsen inom överenskommelserna angående ett god samt nära vård. (PM 2022:5). Stockholm: Myndigheten på grund av vård- samt omsorgsanalys. https://www.vardanalys.se/rapporter/kontinuitet-och-fast-lakarkontakt/

Vård- samt omsorgsanalys (2022c).

Nationell uppföljning från hälso- samt sjukvården. (PM 2022:3). Stockholm: Myndigheten till vård- samt omsorgsanalys. https://www.vardanalys.se/rapporter/nationell-uppfoljning-av-halso-och-sjukvarden-2022/

Vård- samt omsorgsanalys (2022d). Vården ur befolkningens perspektiv, 65 tid samt äldre. (Rapport 2022:2).

Stockholm: Myndigheten till vård- samt omsorgsanalys. https://www.vardanalys.se/rapporter/ihp-2021/

Vård- samt omsorgsanalys (2023a). Kontinuitet samt fast läkarkontakt Kartläggning från måluppfyllelsen inom överenskommelserna angående ett god samt nära vård. (PM 2023:3). Stockholm: Myndigheten på grund av vård- samt omsorgsanalys.

https://www.vardanalys.se/rapporter/kontinuitet-och-fast-lakarkontakt-2/

Vård- samt omsorgsanalys (2023b). Ordnat på grund av omställning? analys från omställningen mot enstaka god samt nära vård: delrapport. (Rapport 2023:2 ). Stockholm: Myndigheten till vård- samt omsorgsanalys. https://www.vardanalys.se/rapporter/varden-ur-befolkningens-perspektiv-2020/

Vård- samt omsorgsanalys (2023c).

Vården ur primärvårdsläkarnas perspektiv. International Health Policy (IHP) 2022. (Rapport 2023:1). Stockholm: Myndigheten på grund av vård- samt omsorgsanalys. https://www.vardanalys.se/rapporter/varden-ur-primarvardslakarnas-perspektiv-2/

Beslut

Beslut ifall den på denna plats promemorian besitter fattats från generaldirektören Jean-Luc af Geijerstam.

Analytikern Agnes Lindvall besitter varit föredragande. Analyschefen Caroline Olgart Höglund, chefsjuristen Catarina Eklundh Ahlgren samt projektdirektören ortnamn Ljungvall besitter deltagit inom den slutliga handläggningen.