ballmind.pages.dev






Vad består en ås av

Aska

Aska
Aska efter enstaka lägereld.
  • Beskrivning: dem fasta oorganiska restprodukterna nära förbränning.
  • Typer: Naturlig rester efter förbränning, föroreningsaska
  • Färger: Vanligtvis rödbrun, grå alternativt ljus.

    egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser beroende från vilka mineraler såsom dominerar inom askan.

För andra betydelser, titta rester efter förbränning (olika betydelser).

Aska kallas dem fasta oorganiska restprodukterna efter förbränning från organiska ämnen.

Sammansättningen existerar beroende från utgångsmaterialet samt består oftast från fosfater, karbonater, klorider, silikater samt sulfater från kalcium, magnesium, kalium samt natrium. egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser existerar inom regel rödbrun, grå alternativt ljus. enstaka rödfärgad rester efter förbränning tyder vid upphöjd järnhalt.

Aska skiljer sig ifrån detta fasta organiska ämne likt förmå bli återstod nära förbränning, detta önskar yttra oförbränt organiskt ämne, även ifall rester efter förbränning även förmå innehålla kol. ett organisk återstod likt följer tillsammans rökgaserna kallas istället svart beläggning från rök medan enstaka organisk bottenåterstod kallas kol alternativt koks.

Vulkanisk rester efter förbränning existerar även en etablerat term, trots för att detta ej rör sig ifall enstaka återstod efter förbränning.

Olika typer från aska

[redigera | redigera wikitext]

Några vanliga asktyper:

Vedaska

[redigera | redigera wikitext]

Ett stort antal forskningsstudier äger genomförts beträffande den kemiska sammansättningen från vedaska, alternativt träaska.

Resultaten varierar stort, eftersom en flertal faktorer, vilket tidigare nämnts, påverkar sammansättning. inom vissa studier existerar kalciumkarbonat (kolsyrad kalk, CaCO3) enstaka betydelsefull beståndsdel[2], inom andra studier förekommer ytterst lite kalciumkarbonat, däremot stora mängder kalciumoxid (bränd kalk, CaO).[3] Reaktionen CaCO3 → CO2 + CaO sker långsamt (ca enstaka timme) nära 800 °C dock relativt snabbt (några minuter) nära 900 °C.

Kalium inom rester efter förbränning förekommer främst inom struktur från kaliumkarbonat. Lövträdsaska fanns på grund av utgångsmaterial på grund av tillverkning från kaliumkarbonat(pottaska).

Aska kallas dem fasta oorganiska restprodukterna efter förbränning från organiska ämnen.

Kalcium finns inom lövträdsaska främst inom struktur från kalciumfosfat, inom barrträdsaska inom struktur från kalciumoxid alternativt kalciumkarbonat beroende vid förbränningstemperaturen.

Några studier påvisar således höga halter liksom 12 % från järnoxider[3] medan andra ej påvisar några halter alls[4], samt järnoxider ofta existerar resultatet från föroreningar, dvs.

föroreningsaska.

Innehållet från tungmetaller beror huvudsakligen vid trädens ståndort. Energiskog (Salix) liksom kultiveras vid jordbruksmark ger ofta rester efter förbränning tillsammans med förhöjda halter från grundämne samt zink. tungmetall finns naturligt inom marken. enstaka sektion härrör ifrån kadmiumhaltiga gödselmedel såsom tidigare tillförts jordbruksmarken.

I träaska kunna även radionuklider inträffa, t.ex.

kalium-40 samt cesium-137(en). Kalium-40 förekommer naturligt medan cesium-137 härrör ifrån kärnvapensprängningar samt Tjernobylolyckan (1986).


Förutom den inverkan trädslag, trädets ålder, växtplats samt genetiska faktorer är kapabel äga, äger även nästa faktorer innebörd till träaskans sammansättning:

  • Flygaska: då större mängder flygaska uppstår, förändras sammansättningen från den bottenaska såsom blir kvar.
  • Förbränningstemperaturen[6] leder mot numeriskt värde direkta effekter:
    • Dissociation: nära högre temperatur förbränns karbonater, sulfider m.m.

      Atmosfären existerar ett gasblandning bestående från bland annat kväve samt syre – vilket inom vardagligt anförande kallas till luft.

      mot oxider. ett sektion metalloxider, t.ex. kvicksilveroxid är kapabel mot samt tillsammans delas upp inom sina beståndsdelar samt därefter omvandlas till ånga fullständigt.

    • Förångning: då flygaskan ej mäts, kommer ett sektion beståndsdelar för att saknas inom summeringen.
  • Experimentmiljön: då askan utsätts till miljöpåverkan mellan förbränning samt undersökning förmå beståndsdelar inom träaskan hinna reagera tillsammans luftens koldioxid.

Växtnäringsämne inom vedaska

[redigera | redigera wikitext]

En djupgående undersökning tillsammans med träaska ifrån en antal olika trädarter genomfördes vid 1870-talet från den tyske lantbrukskemisten Emil von Wolff.[7]

ämnebokekbjörktallgran
kalium17–2521–2912–17ca 1110–17
fosfor3–65–93–53ca 1
kalcium18–2813–1814–21ca 32ca 18
magnesiumca 6ca 10ca 8ca 5ca 5

Kolaska

[redigera | redigera wikitext]

Vid kolets förbränning bildar dem oorganiska huvudkomponenterna oxider, sulfater samt silikater.

detta existerar framför allt aluminium, järn, kalcium, kisel samt magnesium samt dem primära beståndsdelarna existerar således Al2O3, Fe2O3, CaO, SiO2, samt MgO. Dessutom förekommer oxider från kalium, natrium samt svavel (SO3).

Torvaska

[redigera | redigera wikitext]

Torvaska innehåller framför allt oxider från aluminium, järn, kalcium samt kisel.

Den innehåller även lägre halter från fosfor, kalium, magnesium, natrium, svavel, titan samt olika spårämnen. Den uppvisar stora likheter tillsammans kolaska. detta liksom skiljer torvaskans sammansättning ifrån träaska existerar högre halter från järn samt lägre halter från mangan samt kalium.

Gräsaskor

[redigera | redigera wikitext]

Aska från eldat växttäcke äger massiv variation även inom enstaka samt identisk art, beroende vid växtförhållanden.

ås, långsträckt höjdparti inom terrängen.

en utmärkt modell existerar rörflen vilket besitter upphöjd utdelning samt därför existerar intressant vilket energigröda. detta äger ingått inom flera forskningsstudier. Askhalten varierar många beroende vid fanns rörflenen odlats. dem lägsta askhalterna, 2 %, besitter växttäcke vid mullhaltig mark, medan halterna till rörflen såsom planta vid stärka lerjordar är kapabel artikel därför höga liksom 10 %.

Rörflen existerar intressant likt bränsle eftersom dess rester efter förbränning äger ett relativt upphöjd asksmältpunkt, vilket reducerar problemen tillsammans sintring inom värmepannan.

Rörflen innehåller påtagligt högre halter från svavel, kväve samt klor än vedbränsle. Askan består framför allt från kisel dock den innehåller även kalium, kalcium, magnesium, fosfor samt spårämnen.

Dess flygaska innehåller höga halter från tungmetaller.[10]

Benaska

[redigera | redigera wikitext]

Benaska existerar den rester efter förbränning vilket återstår efter förbränning från ben. Den består från ungefär 85 % kalciumfosfater, framför allt trikalciumdifosfat, en krydda från kalcium samt fosforsyra tillsammans med formeln Ca3(PO4)2, samt 12 % kalciumkarbonat (CaO).[11][12]

2012 uppmärksammades höga metallhalter inom kremeringsaska, cirka 20 ton per tid, bland annat titan ifrån operationer.[13][14]

Benaska användes tidigare på grund av skildring från fosfor samt fosforsyra, mjölkglas, glasyrer, keramiskt ämne inom drivugnar samt muffelugnar samt vilket polerings- samt putsmedel.[12]

Komponenter

[redigera | redigera wikitext]

Askan är kapabel delas in inom numeriskt värde komponenter: rester efter förbränning ifrån bränslets naturliga obrännbara mineraler samt föroreningsaska.[15]

Naturlig aska

[redigera | redigera wikitext]

Den naturliga askan består från mineralämnen vilket träden besitter tagit upp ur marken samt ifrån regnvattnet liksom tagits upp från barr samt löv.

Mineralerna finns främst inom bastbarken samt inom barr samt löv, dvs inom dem delar var trädens livsfunktioner existerar. denna plats finns mer än hälften från mängderna kalcium, fosfor, kalium samt kväve samt även magnesium samt kisel. Askhalten varierar starkt beroende vid trädslag, trädets ålder samt växtplats, dock även vid genetiska faktorer.

Generellt äger svenska skogsträd ett naturlig askhalt inom stamved från 0,4–0,7 %, var gran äger högst askhalt.

Tallbarr äger 2,5 % askhalt, granbarr samt löv 5–6 %. Björk- samt tallbark innehåller 1,5–2,5 % rester efter förbränning samt granbark upp mot 4 %.[16]

Föroreningsaska

[redigera | redigera wikitext]

Vedhanteringen äger ett kritisk innebörd till hur många föroreningsaska bränslet får. Bränsle är kapabel förorenas vid bas från släpning alternativt lunning.

Ibland följer metallföremål tillsammans med ifrån avverkningen, t.ex. verktyg. nära transporten mot virkesterminal förmå oorganiskt damm öka den kommande föroreningsaskan. ett från dem viktigaste orsakerna mot föroreningsaska existerar dock oasfalterade lagringsytor. Bark ifrån oasfalterade ytor kunna innehålla 10–15 % rester efter förbränning. Lagring från bränsle bör tillsammans andra mening ständigt ske vid asfalt- alternativt betongytor, alternativt åtminstone vid enstaka hårdgjord yta tillsammans flis alternativt bark såsom bädd.[17]

Behandlat virke, mot modell då byggavfall, returträflis, lastpallar, formvirke, möbler, emballage eldas förmå innehålla höga halter från även dem oorganiska ämnena arsenik, bly samt koppar.[17]

Föroreningsaska inom bränslet utgör ett barlast samt deltar ej inom förbränningen.

Negativa effekter från denna rester efter förbränning existerar bland annat för att den:[15]

  • minskar energiinnehållet per massenhet bränsle
  • sliter vid mekaniska transportanordningar
  • kan medföra slaggningsproblem
  • ökar transport-, hanterings- samt deponikostnaderna

Askhalter

[redigera | redigera wikitext]

Askhalter inom träd

[redigera | redigera wikitext]

Askhalten anges inom andel från bränslets torra massa.

Askhaltsbestämningarna förmå göras i enlighet med Svensk Standard SS 18 71 71.[1]

Den uppmätta andelen rester efter förbränning inom ved ifrån olika trädarter varierar ifrån 0,43 %–1,82 %. från praktiska skäl beräknar man ofta tillsammans med genomsnittsvärdet 1 %. likt jämförelse äger antracitkol en askinnehåll angående 10–20 %.[18]

Askhalt inom procent[19]
Del från trädBjörkTallGran
Stamved0,40,40,6
Bark2,22,63,2
Grenar1,21,01,9
Barr samt löv5,52,45,1
Hela växt tillsammans med barr/löv1,00,91,6
Hela växt utan barr/löv0,80,81,3

Om askhalterna bör anges inom kg/m3 flis bör ovanstående värden multipliceras tillsammans med fyra.

enstaka kubikmeter helträdsflis inom gran tillsammans med barr innehåller drygt 6 kg aska.[16]

Askhalter inom kol samt olja

[redigera | redigera wikitext]

Generellt sett besitter kol höga askhalter samt olja låga. Stenkol äger enstaka genomsnittlig askhalt från 10 % samt råolja 0,005 %.[20]

Användningsområden till aska

[redigera | redigera wikitext]

Aska användes till olika ändamål.

Benaska på grund av beskrivning från fosfor samt fosforsyra.

Tångaska såsom gödningsmedel samt på grund av skildring från jod samt alkalisalter.

Träaska särskilt rester efter förbränning ifrån volym (som existerar många rik vid kalium) användes tidigare till tillverkning från pottaska (kaliumkarbonat), likt förr fanns ett betydelsefull råvara på grund av skildring från såpa, kopp, krut, färgämnen, samt läkemedel.[21] Liksom rengöringsmedel existerar rester efter förbränning en alkaliskt desinfektionsmedel.[22]

Stenkolsaska äger inom Hyllinge använts på grund av beskrivning från tegel (40 % stenkolsaska samt 60 % lera) samt besitter inom Höganäs använts på grund av tillverkning från asksten (fem delar stenkolsaska samt enstaka sektion släckt kalk).[23]

Växtaska äger vid bas från sin halt från växtnäringsämnen inom lättlöslig struktur tidigare tillvaratagits inom jordbruket till gödsling.[24]Svedjebruk plats förr ett teknik för att driva växtodling var askan användes vilket gödselmedel.

Världshälsoorganisationen (WHO) att föreslå eller råda något rester efter förbränning alternativt småsten vilket alternativ då rengöringsmedel ej existerar tillgängligt.[25]

Vedaska likt gödningsmedel

[redigera | redigera wikitext]

Vedaska, framför allt ifrån lövträ, existerar rik vid kalium samt kalcium samt innehåller litet fosfor samt mikronäringsämnen samt enstaka sektion mineraler liksom jorden behöver.

rester efter förbränning ifrån tall existerar sämre eftersom tallen tillsammans med sin pålrot suger upp ämnen ifrån större djup än gran samt björk. Tallaskan är kapabel dock användas såsom gödsel mot växter liksom ej äts.[26]

Vedaskan innehåller inget kväve, således den behöver kompletteras tillsammans med en kväverikt gödselmedel – mot modell välbrunnen stallgödsel alternativt färskt gräs klipp.

Kompletteringsgödningen bör dock ej ske samtidigt. Askans alkalisk attribut medför nämligen för att gödselmedlets kväve omvandlas mot ammoniak samt försvinner upp inom luften. Därmed försvinner även enstaka massiv sektion från gödselverkan. Därför bör askas inledningsvis beneath vintern samt senare, vid våren, kunna kompletteringsgödning genomföras.[26]

Vedaska vilket glasyr

[redigera | redigera wikitext]

Vedaska ifrån läsning är kapabel användas vilket glasyr till ler- samt stengods.

Ensamt alternativt blandat tillsammans med kvarts samt fältspat.

Vedaska till glasframställning

[redigera | redigera wikitext]

Lövträdsaska besitter förr använts på grund av glastillverkning inom land tillsammans tillsammans kvartssand. Den tillför glaset både kalium samt kalcium. vid bas från den höga halten från järn samt mangan blir glaset färgat.

Produktion samt användning från aska

[redigera | redigera wikitext]

År 2010 bildades totalt cirka 1,5 miljon ton askor inom landet vilket inkluderar både flygaska samt bottenaska ifrån olika typer från förbränningsanläggningar. Den största kvantiteten rester efter förbränning gick mot konstruktionsmaterial vid deponier (60 %).

från återstående deponerades 5%, 8% användes mot vägbyggnadsmaterial samt 2% återfördes mot skogsområde samt mark.[27]

Lagring från aska

[redigera | redigera wikitext]

För rester efter förbränning likt ej är kapabel anlända mot direkt användning finns flera metoder på grund av lagring. dem fabriksrelaterade metoderna existerar inom huvudsak härdning samt sintring.

Härdning

[redigera | redigera wikitext]

Många typer från rester efter förbränning härdar nära tillsättning från vätska samt ett mer stadig vara erhålls.

Olika bindemedel, exempelvis cement, kunna tillsättas på grund av för att nå ett snabbare härdning samt på grund av för att göra stabil rester efter förbränning såsom äger dåliga bindningsegenskaper.

Några viktiga komponenter:

  • CaO bildar nära hydratisering Ca(OH)2, likt sedan omvandlas mot CaCO3 tillsammans tillsammans luftens CO2.
  • CaSiO4 bildar tillsammans med en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig en nästan fast gel.
  • Ca3Al2O6 bildar tillsammans med vätska olika fasta hydrater.
  • CaSO4 bildar tillsammans tillsammans med Ca3Al2O6 samt vätska ettringit[a] vilket bildar ett fast dock porös gel.

Faktorer såsom påverkar härdningen[29]

[redigera | redigera wikitext]

Faktorer likt påverkar härdning från rester efter förbränning är:

  1. Kolinnehåll: Hur väl utbränd askan existerar, detta önskar yttra hur många kol vilket återstår påverkar härdningen.

    Ju mer organiskt kol desto sämre härdning.

    En rullstensås, sandås alternativt grusås existerar enstaka utdragen rygg från avrundade stenar, småsten samt småsten likt storlekssorterats samt avlagrats från isälvar nära inlandsisens smältning.

    Optimal härdning sker nära 2–3 %.

  2. Saltinnehåll: Vilka typer från salter liksom ingår påverkar härdningen inom positiv samt negativ grad.
  3. Vattenhalt: ett upphöjd vattenhalt underlättar härdningen.
  4. Temperatur: Varmt samt torrt härdar enstaka väl utbränd rester efter förbränning vid några veckor, medan svalt samt fuktigt kräver månader alternativt förhindrar härdningen.
  5. Koldioxid: Utbytet från koldioxid äger innebörd till karbonatbildning beneath härdningen.

    Därför sker härdningen bäst nära ytan inom ett askhög, var utbytet tillsammans luftens koldioxid existerar god. Ytskiktet kunna därför hårdna samt hindra koldioxidutbytet tillsammans med kärnan från askhögen.

  6. Kompaktering: Närheten mellan askpartiklarna. Sammanpressad, fuktig rester efter förbränning härdar snabbare.

Metoder till härdning[29]

[redigera | redigera wikitext]

Förutom självhärdning inom upphöjd alternativt vilket spridningsaska förekommer nästa metoder på grund av härdning:

  • Granulering
  • Kompaktering
  • Pelletering

Vanlig existerar även för att tillsätta bindemedel till för att underlätta härdningen.

Idag vet vetenskapen för att atomen består från mindre delar.

Bland bindemedlen är kapabel nämnas: en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, kalk, dolomit, grönlutslam, rötslam, stärkelse, lignosulfat, mesakalk samt cement.

Sintring

[redigera | redigera wikitext]

Om askpulver får rekristallisera, leder kristallbildningen nära kontaktytorna mellan kornen mot för att dessa binds mer alternativt mindre starkt mot varandra – askan sintrar.

existerar pulvret ifrån start sammanpressat, förmå sintring nära ett tillräcklig temperatur ge en många hållbart ämne. Träaska innehåller mer kalium samt natrium än kolaska från olika typer. nära sintring ger sådan rester efter förbränning alkalisilikater likt ger en lättlösligt glas.

Smältpunkt

[redigera | redigera wikitext]

Askans smältpunkt existerar ibland betydelsefull.

nära eldning inom stora ugnar förmå askan smälta fast inom eldstaden.

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Sedan fornnordiskanaska, ifrån urgermanska*askōn samt därmed tillsammans med identisk ursprung vilket till engelskaash, frisiskajiske, nederländskaas samt tyskaAsche.

Det förmå artikel ett avledning ifrån den indoeuropeiska roten as, "vara het",[31] såsom förekommer inom ässja.[32]

Har även spårats mot urindoeuropeiska*h2éhxōs – hettitiskaḫašša 'pottaska, aska', klassisk grekiskaáxa 'torr jord', armeniskaačiwn 'aska', sanskritāsa 'aska, damm'.[33]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^Med summaformeln Ca6Al2(SO4)3(OH)12 · 26 H2O

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [ab] ”Karaktärisering från utlakning ifrån bottenaska; lysimeter- samt modelleringsstudie”.

    Svenska EnergiAskor. 6 juli 2010. Arkiverad ifrån originalet den 5 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170305201157/http://www.energiaskor.se/nyhet_6%20jul%2010_karaktarisering%20av%20utlakning%20fran%20bottenaska.html. Läst 5 mars 2017. 

  2. ^E. Hume (11 april 2006). ”Wood Ashes: How to use them in the Garden” (på engelska).

    Ed Hume Seeds. Arkiverad ifrån originalet den 5 femte månaden i året 2017. https://web.archive.org/web/20170505162111/http://www.humeseeds.com/ashes.htm. Läst 6 mars 2017. 

  3. ^ [ab] Tarun R. Naik, Rudolph N. Kraus, Rakesh Kumar (2001) (på engelska). Wood Ash: A New Source of Pozzolanic Material.

    Department of Civil Engineering and Mechanics, College of Engineering and Applied Science, The University of Wisconsin – Milwaukee 

  4. ^L. Etiegni, A. G. Campbell (1991). ”Physical and kemikalie characteristics of wood ash” (på engelska). Bioresource Technology 37 (2): sid. 173. doi:10.1016/0960-8524(91)90207-Z. 
  5. ^M.

    Det strömmande vattnet inom isälvarna tog tillsammans med sig löst ämne, stenar, småsten, småsten tillsammans mera, då detta forsade fram.

    K. Misra, K. W. Ragland, A. J. Baker (1993). ”Wood Ash Composition as a Function of Furnace Temperature” (på engelska). Biomass and Bioenergy 4 (2): sid. 103. doi:10.1016/0961-9534(93)90032-Y. http://www.fpl.fs.fed.us/documnts/pdf1993/misra93a.pdf. Läst 6 mars 2017. 

  6. ^Wolff, Emil (1871) (på tyska). Aschen-Analysen.

    Wiegandt und Hempel, Berlin 

  7. ^”Förbränning från rörflen”. Bioenergiportalen. JTI – Institutet på grund av jordbruks- samt miljöteknik. Arkiverad ifrån originalet den 9 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170309064211/http://www.bioenergiportalen.se/?p=1512. Läst 8 mars 2017. 
  8. ^benaska inom Nationalencyklopedins nätupplaga.

    Läst 7 mars 2017.

  9. ^ [ab] Carlquist 1939, s. 527.
  10. ^”Metaller inom kremeringsaska utreds”. Svenska Dagbladet. 28 femte månaden i året 2012. https://www.svd.se/metaller-i-kremeringsaska-utreds. Läst 7 mars 2017. 
  11. ^P O Lindström (28 femte månaden i året 2012). ”Kremeringsaska är kapabel existera miljöhot”.

    En ås er et langstrakt høydedrag, oftest beneath skoggrensen.

    http://www.dn.se/nyheter/sverige/kremeringsaska-kan-vara-miljohot/. Läst 7 mars 2017. 

  12. ^ [ab] Lehtikangas 1999, s. 42.
  13. ^ [ab] Lehtikangas 1999, s. 43.
  14. ^ [ab] Lehtikangas 1999, s. 44.
  15. ^Thurkettle 2013, s. 197.
  16. ^Hakkila 1986.
  17. ^”Bioenergihandboken”. Bioenergitidskriften (Svenska Bioenergiföreningen): sid. 4.

    http://www.novator.se/bioenergy/facts/fuelinvest.pdf. Läst 9 mars 2017. 

  18. ^Meyers varulexikon, Forum, 1952
  19. ^Guy Howard, Claus Bogh, Annette Prüss, Greg Goldstein, Rod Shaw, Joy Morgan, Joanna Teuton (2002). ”8 anställda, domestic and community hygiene” (på engelska). Healthy Villages A guide for communities and community health workers.

    WHO. ISBN 92-4-154553-4. http://www.who.int/water_sanitation_health/hygiene/settings/hvchap8.pdf. Läst 5 mars 2017 

  20. ^Skånes jord- samt stenindustri
  21. ^Juhlin-Dannfelt 1923, s. 52.
  22. ^”WHO 2014: vatten Sanitation Health. How can anställda hygiene be maintained in difficult circumstances?” (på engelska). http://www.who.int/water_sanitation_health/emergencies/qa/emergencies_qa17/en/. Läst 5 mars 2017. 
  23. ^ [ab] ”Vedaska såsom gödselmedel”. odla.nu.

    http://www.odla.nu/fragor-svar/vedaska-som-godselmedel. Läst 7 mars 2017. 

  24. ^Daniel Olsson (2012). ”Användning från slaggrus ifrån avfallsförbränning inom anläggningskonstruktioner”. Examensarbete. Lunds tekniska akademi, avdelningen på grund av teknik samt samhälle. https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=4468232&fileOId=4469171. Läst 3 augusti 2023. 
  25. ^ [ab] Aska - innehåll samt härdning.

    Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland. sid. 4-6.

    Arkiverad ifrån originalet den 13 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171013181632/http://www.energiaskor.se/pdf-dokument/aska%20till%20skog%20och%20mark/Aska.pdf. Läst 9 mars 2017. 

  26. ^aska inom Elof Hellquist, Svensk ordhistorisk ordbok (första upplagan, 1922)
  27. ^aska SAOB (1902)
  28. ^”Ash”. Your Dictionary.

    http://www.yourdictionary.com/ash. Läst 8 mars 2017. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]