ballmind.pages.dev









Vad händer när en vulkan får ett utbrott

Vulkanisk aska

Vulkanisk aska består från partiklar vilket existerar mindre än 2 millimeter inom diameter från pyroklastiskt ämne, samt bitar från pulveriserat kulle samt kopp likt skapats från vulkanutbrott,[1]. detta finns tre mekanismer mot för att vulkanisk rester efter förbränning bildas: gasutsläpp beneath dekompression orsakar en magmatiskt vulkanutbrott; magmakontakt tillsammans med vätska orsakar en freatiskt eruption, tillsammans inom huvudsak förångat en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt sten,[2][3] samt en freatomagmatiskt eruption, inom dem fall var även stora mängder magma ingår inom eruptionen.[4][5] Dessa vulkanutbrotts våldsamma natur skapar ångmoln tillsammans magma ihop tillsammans med pulvriserade bitar från detta omgivande materialet inom detta vulkaniska röret, vilket förvandlats ned mot partiklar inom storlek vilket småsten alternativt lera.

Vulkanaska kunna leda mot stora andningsproblem samt maskinhaverier. Vulkaniska askmoln är kapabel även ändra dem normala vädermönstren samt hota flygsäkerheten.[6]

Betydande anhopningar från askfall kunna leda mot omedelbar förstörelse från detta mesta från detta lokala ekosystemet, samt även förstöra konstruktioner.

ovan period förmå dock askan leda mot skapandet från bördiga mark. Askan förmå även smälta samman mot en fast ämne, vilket kallas tuff. vid enstaka geologisk tidsskala förmå utsöndringen från stora mängder rester efter förbränning producera ett vulkankägla (askkon).

När en eruption sker samt magma kommer upp kallas den till lava samt aska.

Termer

[redigera | redigera wikitext]

Termen på grund av allt ämne liksom en vulkanutbrott äger kastat ut kallas pyroklastiskt ämne. Askan existerar den sektion från materialet likt understiger 2 millimeter inom diameter.[7]

storlek pyroklast främst okonsoliderad:

tephra

främst konsoliderad:

pyroklastisk berg

> 64 mm block agglomerate agglomerate, pyroklastisk breccia
< 64 mm Lapilluslapilli tephra lapilli tuff
< 2 mm grov rester efter förbränning grov rester efter förbränning grov tuff
< 0.06 mm fin rester efter förbränning fin rester efter förbränning fin tuff
modifierad tabell efter Heiken samt Wohletz, 1985.[2]

Aska bildas då solid berg krossas samt magma separerar inom många små partiklar beneath explosiv vulkanisk handling.

Den vanligtvis våldsamma karaktären från en eruption tillsammans ånga (freatiskt eruption alternativt freatomagmatiskt utbrott) resulterar inom för att magman samt den solida berggrunden runt vulkanröret slits sönder mot partiklar från småsten alternativt lera.[7]

Spridning

[redigera | redigera wikitext]

Den askplym såsom ofta ses ovan enstaka vulkan, såsom fått eruption, består främst från rester efter förbränning samt ånga.

dem många fina partiklarna förmå färdas tusentals kilometer samt fällas ut såsom en dammliknande lager ovan landskap. Detta asklager kallas vid engelska på grund av ashfall.[8] angående magma sprutas ut, stelnar partiklarna inom luften vilket små fragment från vulkaniskt kopp. mot skillnad ifrån den rester efter förbränning vilket bildas nära förbränningen från virke alternativt annat brännbart ämne, existerar vulkanaska hård samt nötande.

Den existerar olöslig inom vätska samt leder ström (speciellt då den existerar våt).

Askan kunna smälta ihop mot en fast ämne, vilket kallas tuff.[9] Askfall bryts annars ned tillsammans med tiden samt bildar många bördig mark, vilket besitter gjort flera vulkaniska regioner lättodlade samt bebodda trots dem inneboende farorna.[10]

År 1783 dödade vulkanen Lakis eruption ungefär enstaka femtedel från Islands befolkning,[11] samt skickade en enormt giftigt moln från rester efter förbränning samt svavelhaltiga gaser ovan Västeuropa.[12] Enbart inom Storbritannien äger man beräknat för att 23 000 dog från förgiftning.[13]

Atmosfäriska effekter

[redigera | redigera wikitext]

När rester efter förbränning börjar falla beneath dagtid, blir sky disig samt får ett blekgul färg.

Askfallet förmå bli sålunda tätt för att sky inom dagsljus förvandlas ifrån grå mot becksvart, samtidigt likt askan drastiskt drar ned både sikt samt ljud. ett mörk askhimmel sänker temperaturen beneath dagtid, ifrån detta annars normala. Häftiga åskväder brukar följa, ihop tillsammans ett kraftfull doft från svavel.[14] angående detta regnar samtidigt, förvandlar regnet askan mot enstaka hal lera.

nederbörd samt åska inom kombination tillsammans rester efter förbränning är kapabel leda mot strömavbrott, kommunikationsförluster samt desorientering.[15]

Vulkaniska askpartiklar besitter enstaka maximal uppehållstid inom atmosfärslager från några veckor. Då dem finaste tefrapartiklarna bara finns kvar inom stratosfären inom bara några månader, besitter dem normalt bara mindre klimatpåverkan samt dem förmå spridas runt ifall inom världen vid upphöjd höjd.

Vulkanutbrott förebådas vanligtvis från jordbävningssvärmar.

Detta suspenderade ämne bidrar mot spektakulära solnedgångar. Den stora klimatpåverkan ifrån vulkanutbrott orsakas från gasformiga svavelföreningar, främst svaveldioxid, liksom reagerar tillsammans OH- samt vätska inom stratosfären till för att producera sulfidföreningar inom aerosolform, tillsammans med enstaka livslängd vid 2-3 år.[16][17][18]

Faror

[redigera | redigera wikitext]

Den maximalt förödande omedelbara effekten från vulkanisk rester efter förbränning kommer ifrån pyroklastiska flöden.

Dessa uppstår då en vulkanutbrott skapar enstaka "lavin" från varm rester efter förbränning, gaser samt stenar liksom är kapabel flöda inom upphöjd hastighet ner vid enstaka vulkans sidor. Dessa varma flöden kunna beroende vid dess sammansättning, volym, temperatur samt den omgivande markens lutning, komma upp mot hastigheter runt 700 km/h.[19] dem förmå även artikel väldigt oförutsägbara.

Normalt baseras en flödes antagliga väg vid topografin inom ett distrikt, dock den är kapabel snabbt bli modifierad, dalar kunna fyllas samt flöda över.[20] kalenderår 1902 blev staden St Pierre vid Martinique förstörd från en pyroklastiskt flöde såsom dödade ovan 29 000 människor.[21]

Vulkanisk rester efter förbränning förmå även blandas tillsammans med dricksvatten, exempelvis ifrån smält vit nederbörd samt fryst vatten, samt forma ett slamström likt kunna forsa ned inom omgivande dalgångar samt begrava allt inom sin väg.

Detta hände runt den colombianska vulkanen Nevado sektion Ruiz 1985. Dessa slamströmmar förmå även utlösas från kraftiga regnoväder liksom river tillsammans sig rester efter förbränning ifrån vulkanens sluttningar, långt efter detta ursprungliga utbrottet.[22]

Fluorförgiftning samt boskapsdöd förmå uppstå hos betande vilt vid asktäckt växttäcke ifall fluor finns inom höga koncentrationer.[23] Inandning från vulkanisk rester efter förbränning är kapabel orsaka än större bekymmer till människor, såsom redan äger reducerad lungfunktioner vid bas från exempelvis astma alternativt emfysem.

dem skarpa partiklarna förmå orsaka irritation samt repor inom ögats hornhinna. Människor likt normalt små frukter från växter linser bör bära glasögon beneath en askfall, på grund av för att förhindra ögonskador. Dessutom kunna vulkanisk rester efter förbränning, ihop tillsammans fukt inom lungorna, producera en material såsom liknar flytande cement.

All inandningsluft måste filtreras exakt tillsammans med enstaka fuktig trasa alternativt enstaka ansiktsmask, då man står inför en askfall. Askan äger ett upphöjd densitet samt detta räcker ofta tillsammans med 100 millimeter till för att svagare överbyggnad bör rasa. en askfall vid 300 millimeter dödar den mesta vegetationen, boskap, detta marina existensen inom något som ligger nära eller är i närheten sjöar samt floder samt utför vägar obrukbara.[24] Tillsammans tillsammans med nederbörd samt åska leder större askfall mot strömavbrott, förhindrar överföring samt desorienterar människor.[15]

Flygtrafiken

[redigera | redigera wikitext]

Enligt Dougal Jerram, ett vetenskapsman nära CeREES nära Durhams högskola inom Storbritannien: "Utbrott såsom drivs från gas börjar misstänkta samt expandera då dem når ytan.

Detta resulterar inom explosiva eruption samt härlig rester efter förbränning slungas upp inom atmosfären. ifall den når tillräckligt högt, är kapabel askan nå dem övre luftlagren till för att var spridas tillsammans vindarna runt världen, mot modell ifrån Island mot Europa. Dessa luftlager existerar även var flygplanen besitter sin marschhöjd".[25] Vulkanisk rester efter förbränning kunna skada en strategi vid främst fyra sätt:

Aska förmå utföra luftfarkost "blinda" genom för att blästra vindrutan liksom sedan kräver instrumentlandning samt skada flygplanskroppen genom för att täcka den.

Dessutom är kapabel blästringseffekten skada exempelvis landningsstrålkastare.[26]

Aska är kapabel samla sig inom flygplanens Fartmätare (luftfartyg). Detta kunna orsaka missvisning från flygplanens fartmätare.

  • Elektromagnetiska störningar

Vulkaniska askpartiklar existerar laddade tillsammans med statisk elektricitet samt stör radiokommunikationen.[27]

Vulkanisk rester efter förbränning är kapabel skada motorerna.

Effekten vid jetmotorer existerar särskilt seriös eftersom stora mängder atmosfär sugs in nära förbränningen, vilket utgör ett massiv fara till luftfarkost likt flyger nära askmoln. angående fina askpartiklar sugs in inom ett jetmotor smälter dem nära cirka 1 100° C samt sätter sig vid turbinbladen samt andra delar vid turbinen (där detta kunna bli upp mot cirka 1 400° C).

Händelser detta finns flera modell vid skador vid jetflygplan liksom mött askmoln. Efter dem vulkaniska händelserna inom Galunggung inom land 1982, flög British Airways flygning 9 genom askmolnet samt fick motorproblem vid samtliga fyra motorerna. Planet flög ifrån start vid 11 000 meter samt fick vandra ned mot 3 700 meter innan motorerna kunde startas.[28] Den 15 månad 1989 råkade KLM Boeing 747, liksom flög mellan Amsterdam mot ankarplats, ut på grund av liknande bekymmer inom närheten från Mount Redoubt (Alaska).

dem skador likt planet då fick kostade 80 miljoner US dollar för att laga. detta fanns 80 kilo rester efter förbränning inom varenda turbin samt detta tog 3 månader för att reparera planet.[26][29]

I april 2010 blev bota luftrummet ovanför Europa avstängt vid en sätt likt saknar motstycke, vid bas från vulkanisk rester efter förbränning inom den övre atmosfären ifrån den isländska vulkanen Eyjafjallajökulls eruption 2010.[30] Den 15 april 2010 stoppade finländska flygvapnet sina skolflygningar då skador, ifrån vulkanisk rester efter förbränning, hittades inom motorernas luftintag vid en jaktplan från märket Boeing F/A-18 Hornet.[31]

Den 22 april 2010 fick även UK RAF Typhoon skolflygning temporärt avbrytas, efter för att man ägde påträffat rester efter förbränning inom enstaka jetmotor.[32]

Risker på grund av flyget ett distinktion är kapabel göras mellan riskerna för att flyga genom (eller inom omedelbar att vara nära något av) en askmoln samt för att flyga inom en sålunda kallat påverkat luftrum.[33] Vulkanisk rester efter förbränning inom omedelbar att vara nära något från vulkanen existerar från enstaka helt ytterligare partikelstorlek samt densitet än den såsom hittas inom spridningsmoln, vilket enbart innehåller dem finare partiklarna.

Den faktiska nivå från askmängd såsom påverkar exempelvis ett jetmotorns normala drift besitter ännu ej fastställts, utöver vetskapen för att enstaka relativt upphöjd mängd rester efter förbränning måste finnas till för att detta bör bli akut. Detta existerar dock ett seriös säkerhetsrisk vilket kräver förebyggande riskhanterande strategier inom linje tillsammans andra jämförbara risker på grund av flygtrafiken.

Det finns tre mekanismer mot för att vulkanisk rester efter förbränning bildas: gasutsläpp beneath dekompression orsakar en magmatiskt vulkanutbrott; magmakontakt tillsammans en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig orsakar en freatiskt eruption, tillsammans inom huvudsak förångat en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt berg, [2] [3] samt en freatomagmatiskt eruption, inom dem fall var även stora mängder magma ingår inom eruptionen.

Detektera samt undvika inom juni 2010 presenterade flygbolaget Easyjet en struktur vilket säger sig behärska tillåta enstaka trygg flygning runt askmoln.[34][35] Systemet bygger vid 20-årig undersökning från Fred Prata ifrån den australiska forskningsorganisationen CSIRO,[36] liksom idag existerar baserad vid detta norska institutet på grund av luftforskning.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, Volcanic ash, 26 mars 2011.
  1. ^United States Geological Survey. Tephra: Volcanic Rock and Glass Fragments.Arkiverad 14 femte månaden i året 2008 hämtat ifrån the Wayback Machine.

    Retrieved on 2008-01-23.

  2. ^ [ab] Heiken, G. & Wohletz, K. 1985. Volcanic Ash. University of California Press, Berkeley
  3. ^Phreatic eruption, ifrån U.S. Geological Survey
  4. ^Definition, phreatomagmatic eruption, ifrån www.volcanolive.com
  5. ^These eruptions are called phreatomagmatic eruptions, ifrån U.S. Geological Survey
  6. ^Guardian newspaper (från AP): Islands vulkaniska rester efter förbränning orsakar störningar inom Europas flygtrafik.
  7. ^ [ab] Smithsonian Institution's National Museum of Natural History.

    Types and Processes galleri - Magma meets vatten.

    När magman når markytan alternativt botten av havet äger oss en vulkanutbrott samt magman förändras mot för att kallas lava.

    Hämtad 2008-01-23.

  8. ^Merriam-Webster's Online Dictionary. Ashfall. Hämtad 080123, läst 110414.
  9. ^Merriam-Webster's Online Dictionary. Tuff. Hämtad 2008-01-23.
  10. ^Skwirk. Volcanic mountains and living in volcanic zones.Arkiverad 6 juli 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine.

    En vulkan existerar ett öppning inom jordens yta var magma ifrån jordens inre flyter ut.

    Hämtad 2008-01-23.

  11. ^"The eruption that changed Iceland forever". BBC News. April 16, 2010.
  12. ^"How long will volcano ash hit europe flights?". Msnbc.com. April 15, 2010.
  13. ^"When a killer cloud hit Britain". BBC News. January 2007.
  14. ^United States Geological Survey.

    När detta från ett alternativt ytterligare anledning existerar på grund av många magma beneath jordskorpan uppstår enstaka färsk vulkan, alternativt enstaka befintlig får en eruption till för att jämna ut trycket.

    What's it like during an ash fall? Hämtad 2008-01-23.

  15. ^ [ab] United States Geological Survey. Volcanic Ash... What it can do and how to prevent damage. Hämtad 2008-01-23.
  16. ^Robock, Alan (12 oktober 2000). ”Volcanic eruptions and climate”. Reviews of geophysics "38" (2): ss. 191–219.

    doi:10.1029/1998RG000054. 

  17. ^”Volcanic Sulfur Aerosols Affect Climate and the Earth's Ozone Layer - Volcanic ash vs sulfur aerosols”.

    Först då trycket inom magmakammaren blivit tillräckligt högt får vulkanen en utbrott.

    U.S. Geological Survey. Arkiverad ifrån originalet den 14 november 2015. https://web.archive.org/web/20151114184944/https://volcanoes.usgs.gov/hazards/gas/s02aerosols.php. Läst 21 april 2010. 

  18. ^Schmincke, Hans-Ulrich. ”Vulkanausbruch In Island: Interview okänt Prof. Schmincke” (på german). Infokriegernews.de. http://www.youtube.com/watch?v=1H57uVxJvMU. Läst 23 femte månaden i året 2010.

    ”Volcanic ash does not cool the climate.”  Prof. Hans-Ulrich Schmincke was IAVCEI sekreterare general (1983-1991) and head of the department of volcanogy, Leibniz-Institut für Meereswissenschaften, Kiels universitet.

  19. ^Pyroklastiska flöden, ifrån U.S. Geological Survey Hämtad 2011-04-15
  20. ^Branney M.J.

    & Kokelaar, B.P. 2002, Pyroclastic Density Currents and the Sedimentation of Ignimbrites. Geological samhälle London Memoir 27, 143pp.

  21. ^Zananas. Saint-Pierre Martinique: Pelée Mountain and Eruption of 1902.Arkiverad 13 femte månaden i året 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine. Hämtad 2008-01-23.
  22. ^Vulkaner samt vulkanismArkiverad 14 femte månaden i året 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine., ifrån Naturhistoriska riksmuseet
  23. ^U.S.

    Geological Survey - Volcanic Ash: Effects and Mitigation Strategies

  24. ^GNS Science. Volcanoes in New Zealand.Arkiverad 21 juni 2010 hämtat ifrån the Wayback Machine. Retrieved on 2008-01-23.
  25. ^Gill, Victoria, "Iceland volcano: Why a cloud of ash has grounded flights", BBC News, 2010-04-15. Retrieved 2010-04-19.
  26. ^ [ab] Spiegel Online - Alptraum aller Piloten (German)
  27. ^20 Minuten Online - Die Wolke kommt um Mitternach (German)
  28. ^Riley, C.

    M., "Tephra", Michigan Technological University Volcanoes Page. Keweenaw Volcano Observatory, Michigan Technological University, Houghton, MI, USA. Retrieved on 2008-01-23.

  29. ^"A look back at Alaska volcano’s near-downing of a 747"Arkiverad 3 mars 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  30. ^”Icelandic volcanic ash alert grounds UK flights”.

    BBC News Online. 15 april 2010. http://news.bbc.co.uk/1/hi/uk/8621407.stm. Läst 15 april 2010. 

  31. ^”Finnish F-18 engine kvitto reveals effects of volcanic dust”. flightglobal.com. http://www.flightglobal.com/articles/2010/04/16/340727/pictures-finnish-f-18-engine-check-reveals-effects-of-volcanic.html. Läst 22 april 2010. 
  32. ^”Volcano Ash fryst vatten funnen in RAF Jet's Engines”.

    news.sky.com. http://news.sky.com/skynews/Home/UK-News/Volcano-Ash-In-RAF-Jets-Engines-As-UK-Passenger-Flights-Return-To-Normal-Levels/Article/201004415612624?lpos=UK_News_Right_Promo_Region_2&lid=ARTICLE_15612624_Volcano_Ash_In_RAF_Jets_Engines_As_UK_Passenger_Flights_Return_To_Normal_Levels. Läst 22 april 2010. 

  33. ^"Managing the fara to the Safety of Aircraft in flygning Caused bygd Volcanic Ash"Arkiverad 23 april 2010 hämtat ifrån the Wayback Machine.
  34. ^”Easyjet to rättegång volcanic ash detection system”.

    BBC. 4 juni 2010. http://news.bbc.co.uk/2/hi/business/10234553.stm. 

  35. ^”Budget airline to test in-flight ash detection system”. New forskare. 3 juni 2010. http://www.newscientist.com/article/dn19001-budget-airline-to-test-inflight-ash-detection-system.html. Läst 4 juni 2010. 
  36. ^”How Pilots can leda klar of erupting volcanos”.

    New forskare. 1 mars 2001. http://www.newscientist.com/article/mg16922813.600-how-pilots-can-steer-clear-of-erupting-volcanoes.html. Läst 4 juni 2010. 

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Bilder & media