ballmind.pages.dev









1 offentlighets och sekretesslagen är skyddad identitet

Beroende på arten av hot finns det tre grader av skydd av personuppgifter; sekretessmarkering, kvarskrivning (skyddad folkbokföring från den 1 januari 2019) och fingerade personuppgif-ter.

Offentlighets- samt sekretesslagen

Offentlighets- samt sekretesslagen (OSL) (2009:400) existerar ett svensk team liksom trädde inom kraft den 30 juni 2009, samt samtidigt ersatte sekretesslagen (1980:100). Lagen existerar enstaka omarbetning från sekretesslagen inom avsikt för att utföra regleringen mer lättförståelig samt lättillämpad.

Lagen, likt består från sju avdelningar, innehåller bestämmelser ifall myndigheters samt vissa andra organs handläggning nära inskrivning, utlämnande samt övrig hantering från allmänna handlingar.[1] Lagen innehåller även bestämmelser ifall tystnadsplikt inom detta allmännas aktivitet samt ifall förbud för att lämna ut allmänna handlingar.

Förbud för att rensa övning gäller ifall detta sker muntligen alternativt genom utlämnande från allmän papper alternativt vid något annat sätt.

Nivå 1 – Sekretessmarkering, 22 kap, 1 § Offentlighets - samt sekretesslag.

Bestämmelserna innebär begränsningar inom

Det liksom avgör angående ett allmän papper bör omfattas från sekretess alternativt offentlighet beror vid vilken typ från skaderekvisit liksom existerar tillämpligt.

Den inledande gången offentlighetsprincipen lagfästes inom landet plats genom tryckfrihetsförordningen 1766 liksom infördes genom kungl. maj:t förordning angående skriv- samt tryckfrihet (2 månad 1766) beneath ett tidsperiod då mössorna ägde makten.[3]

Första avdelningen

[redigera | redigera wikitext]

Den inledande avdelningen innehåller ett innehållsförteckning inom avsikt för att utföra lagen mer användarvänlig.

varenda avsnitt innehåller underrubriker såsom fullfölja för att detta snabbt går för att erhålla enstaka sammanfattning ovan dess innehåll. Den inledande avdelningen innehåller även bestämmelser ifall

  • lagens innehåll (1 kap.)[4]
  • lagens användningsområde (2 kap.)[5] och
  • definitioner (3 kap.)[6]

Andra avdelningen

[redigera | redigera wikitext]

Bestämmelserna ifall inskrivning samt utlämnande från allmänna handlingar m.m.

äger gjorts teknikneutrala samt samlats inom lagens andra sektion. dem besitter placerats före bestämmelserna ifall sekretess på grund av för att betona för att offentlighet existerar huvudregel samt för att sekretess existerar undantag. Den andra avdelningen innehåller bestämmelser ifall

  • hur arbetssökande efter allmänna handlingar bör underlättas, m.m.

    Att den tystnadsplikt likt följer från 2 § inskränker rätten för att informera samt offentliggöra information inom vissa fall följer från 7 kap.

    (4 kap.)[7]

  • registrering från allmänna handlingar samt sekretessmarkering (5 kap.)[8] och
  • utlämnande från allmänna handlingar samt data, överklagande, m.m. (6 kap.)[9]

Tredje avdelningen

[redigera | redigera wikitext]

Lagens tredjeplats sektion innehåller allmänna bestämmelser ifall sekretess. inom denna sektion finns elementär bestämmelser likt styr användningen från sekretessbestämmelserna.

Innehållet inom vissa från dem primär bestämmelserna besitter tidigare endast kommit mot formulering inom sekretesslagens förarbeten.

HFD 2021:10:Fråga ifall bestämmelsen ifall uppgiftsskyldighet mellan myndigheter inom offentlighets- samt sekretesslagen existerar förenlig tillsammans EU:s dataskyddsförordning samt angående vilken prövning likt bör göras då ett myndighet begär för att erhålla ta sektion från personuppgifter tillsammans stöd från bestämmelsen.

tredjeplats avdelningen innehåller

  • grundläggande bestämmelser (7 kap.)[10]
  • vilka sekretessen gäller mot (8 kap.)[11]
  • förbud inom ytterligare lagstiftning mot för att rensa alternativt utnyttja arbetsuppgift (9 kap.)[12]
  • sekretessbrytande bestämmelser samt bestämmelser ifall undantag ifrån sekretess (10 kap.)[13]
  • överföring från sekretess (11 kap.)[14]
  • sekretess inom förhållande mot den enskilde egen, m.m.

    (12 kap.)[15]

  • rätten för att informera samt offentliggöra data (13 kap.)[16] och
  • ansvar (14 kap.)[17]

Fjärde avdelningen

[redigera | redigera wikitext]

Den fjärde avdelningen innehåller bestämmelser angående sekretess mot skydd på grund av allmänna intressen såsom

  • rikets säkerhet alternativt dess förhållande mot andra stater alternativt mellanfolkliga organisationer (15 kap.)[18]
  • rikets centrala finanspolitik, penningpolitik alternativt valutapolitik (16 kap.)[19]
  • myndigheters aktivitet på grund av inspektion, övervakning alternativt ytterligare tillsyn (17 kap.)[20]
  • intresset från för att förebygga förbrytelse alternativt beivra förbrytelse (18 kap.)[21]
  • det allmännas ekonomiska nyfikenhet (19 kap.)[22] och
  • intresset från för att skydda djur- alternativt växtart (20 kap.)[23]

Femte avdelningen

[redigera | redigera wikitext]

Den femte avdelningen innehåller bestämmelser ifall sekretess mot skydd till arbetsuppgift ifall enskilds personliga alternativt ekonomiska förhållanden.

Vissa från dessa bestämmelser tillämpas oavsett inom vilket kontext uppgiften förekommer (21 kap.)[24]

Bestämmelserna inom övrigt avser

  • folkbokföring, delgivning, m.m. (22 kap.)[24][25]
  • utbildningsverksamhet, m.m.

    Uppgifter inom folkbokföringsverksamheten existerar inom regel offentliga i enlighet med 22 kap.

    (23 kap.)[26]

  • forskning samt statistik (24 kap.)[27]
  • hälso- samt medicinsk vård, m.m. (25 kap.)[28]
  • socialtjänst, kommunal bostadsförmedling, adoption, m.m. (26 kap.)[29]
  • skatt, tull, m.m. (27 kap.)[30]
  • socialförsäkring, studiestöd, arbetsmarknad, m.m.

    Offentlighets- samt sekretesslagen (OSL) existerar ett svensk team liksom trädde inom kraft den 30 juni 2009, samt samtidigt ersatte sekretesslagen (1980:100).

    (28 kap.)[31]

  • transporter samt andra former från överföring (29 kap.)[32]
  • tillsyn m.m. inom fråga angående näringslivet (30 kap.)[33]
  • annan aktivitet tillsammans anknytning mot näringslivet (31 kap.)[34]
  • annan tillsyn, undersökning, övervakning, m.m. (32 kap.)[35]
  • Diskrimineringsombudsmannen, Barnombudsmannen, Konsumentombudsmannen, m.m.

    (33 kap.)[36]

  • utsökning samt indrivning, skuldsanering, m.m.

    I vissa fall är kapabel personuppgifterna skyddas angående detta från speciell anledning är kapabel antas för att ett individ alternativt någon närstående kunna lida skada alternativt dock angående fakta angående personen lämnas ut (22 kap.

    (34 kap.)[37]

  • verksamhet likt syftar mot för att förebygga alternativt beivra förbrytelse, m.m. (35 kap.)[38]
  • vissa uppgift samt ärenden hos domstol, medling inom arbetstvister, rättshjälp, m.m. (36 kap.)[39]
  • utlänningskontroll, Schengensamarbetet, m.m. (37 kap.)[40]
  • totalförsvar, krisberedskap, m.m.

    (38 kap.)[41]

  • personaladministrativ aktivitet (39 kap.)[42] och
  • övriga myndigheter samt verksamheter (40 kap.)[43]

Sjätte avdelningen

[redigera | redigera wikitext]

Den sjätte avdelningen innehåller särskilda bestämmelser ifall sekretess liksom gäller vissa kroppsdel nämligen

Sjunde avdelningen

[redigera | redigera wikitext]

Den sjunde avdelningen innehåller bestämmelser angående tystnadsplikt såsom följer från bestämmelser inom andra författningar än offentlighets- samt sekretesslagen samt vilket inskränker rätten för att informera samt offentliggöra data (44 kap.)[47]

Förarbeten

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]