Hur rör sig molekylerna i en vätska
En molekyl definieras som en grupp av två eller fler atomer ordnade i ett precist arrangemang med hjälp av kovalenta bindningar.Aggregationstillstånd
Aggregationstillstånd kallas även aggregationsform samt existerar dem olika former likt en material är kapabel befinna sig inom beroende vid temperatur samt tryck. dem tre inom vardagslivet vanligaste formerna existerar gasform, flytande form eller gestalt samt fast struktur.
Vid högre temperaturer bildas istället plasma, samt nära låga formar vissa ämnen Bose–Einstein-kondensat. nära extremt högt tryck uppstår tillståndet degenererad ämne.
Aggregationstillstånd kallas ibland faser, dock fas besitter enstaka mer bestämd innebörd.
Kokning (från vätskefas mot gasfas) säga för att oss fortsätter för att värma vattnet.Diamant samt grafit existerar numeriskt värde olika faser från grundämnet kol, dock dem existerar inom identisk aggregationstillstånd, nämligen fast, nära rumstemperatur.
Aggregationstillståndet hos en kurs tillsammans med enstaka bestämd kemisk formel betecknas tillsammans med (g), (l) respektive (s) efter formeln (beteckningarna står till gas, liquid respektive solid).
en modell existerar dricksvatten, H2O, likt kunna inträffa likt vattenånga alternativt H2O (g), flytande vätska alternativt H2O (l), samt fryst vatten alternativt H2O (s).
De tre klassiska tillstånden
[redigera | redigera wikitext]Fast
[redigera | redigera wikitext]Partiklarna (joner, atomer alternativt molekyler) existerar packade tätt tillsammans.
Krafterna mellan partiklarna existerar sålunda starka för att partiklarna ej förmå röra sig fritt, utan endast vibrera.
Krafterna mellan molekylerna existerar viktiga, dock molekylerna äger tillräckligt tillsammans energi på grund av för att röra sig inom relation mot varandra samt strukturen existerar rörlig.Detta betyder för att solid ämne äger enstaka stadig, avgränsad form eller gestalt samt ett bestämd volym. Solid ämne kunna bara ändra form eller gestalt genom för att man brukar våld mot den, mot modell bryter alternativt klipper den.
Solid ämne förmå transformeras mot flytande tillåtelse (vätska) genom för att man smälter den. Den är kapabel även förvandlas mot gas genom sublimering.
Partiklarna rör sig lite huller ifall buller samt temat form eller gestalt bestäms inom stort sett bara från vilken kärl likt används.Flytande
[redigera | redigera wikitext]Krafterna mellan molekylerna existerar viktiga, dock molekylerna äger tillräckligt tillsammans med energi på grund av för att röra sig inom relation mot varandra samt strukturen existerar rörlig. detta betyder för att formen ej existerar bestämd, utan blir bestämt från den kärl vätskan befinner sig inom.
Hos ett ideal vätska existerar volymen bestämd, således länge temperaturen existerar konstant. inom praktiken existerar dock vätskor inom någon mån kompressibla, dock långt ifrån vid identisk sätt liksom gaser.
Gas
[redigera | redigera wikitext]Molekylerna äger sålunda många kinetisk energi för att krafterna mellan dem existerar små (eller noll, hos ett ideal gas) samt molekylerna befinner sig långt ifrån varandra.
enstaka gas besitter ingen bestämd struktur alternativt volym, utan fyller år upp bota den kärl den befinner sig inom.
En vätska kunna transformeras mot gas, angående man nära konstant tryck värmer upp den mot dess kokpunkt.
Övriga tillstånd
[redigera | redigera wikitext]Plasma
[redigera | redigera wikitext]Plasma existerar joniserad gas, vilken existerar nära många höga temperaturer (flera tusen grader Celsius).
nära dessa temperaturer börjar elektronerna lämna atomerna vilket resulterar inom fria elektroner, vilket inom sin tur innebär för att plasman leder ström samt reagerar starkt vid elektromagnetiska fält.
Två modell vid plasma existerar flamma samt den ämne stjärnor består från. Plasma existerar detta vanligaste aggregationstillståndet inom universum.
Degenererad materia
[redigera | redigera wikitext]Degenererad ämne existerar en föreslaget femte aggregationstillstånd.
beneath extremt högt tryck packas materien mot därför upphöjd densitet för att den transformeras mot en nytt status. en modell existerar den ämne man antar för att neutronstjärnors kärnor består från, gravitationen existerar var sålunda kraftfull för att atomerna kollapsat; elektronerna besitter pressats in inom kärnan samt tillsammans tillsammans med protonerna bildat neutroner såsom existerar således tätt sammanpackade för att neutrondegenererad ämne uppstått.
Bose-Einstein-kondensat
[redigera | redigera wikitext]Bose-Einstein-kondensat existerar en aggregationstillstånd likt vissa ämnen förmå övergå mot nära extremt låga temperaturer. Då sjunker atomernasinre energi, samt därmed deras rörelsemängd, vilket leder mot för att osäkerheten inom deras position ökar. då osäkerheten överstiger avståndet mellan bosoner (atomer tillsammans heltaligt spinn), blir atomerna ourskiljbara partiklar.
dem hamnar inom identisk kvantmekaniskagrundtillstånd tillsammans med identisk vågfunktion. Atomernas fas blir koherent samt detta är kapabel ge upphov mot interferens- samt diffraktionsmönster vid en sätt vilket existerar jämförbart tillsammans laserljus.
Molekylerna saktar ner ännu mer.Skillnader mellan olika aggregationstillstånd
[redigera | redigera wikitext]Skillnaden mellan dem olika tillstånden existerar intuitivt enkel för att uppfatta, dock svårare för att definiera vid en exakt sätt. en material inom fast status är kapabel ej enkel deformeras utan äger mindre kompressibilitet samt oftast högre densitet än inom dem andra tillstånden.
Både vätskor samt gaser däremot anpassar sin struktur efter detta omgivande utrymmet, samt gaser fyller år detta helt. Bortom den kritiska punkten avslutas även skillnaden mellan vätska samt gas.
På mikroskopisk nivå äger fasta ämnen ett regelbunden kristallstruktur medan flytande samt gasformiga ämnen besitter enstaka obestämd oordnad struktur.
Övergångar mellan olika aggregationstillstånd
[redigera | redigera wikitext]Vilket tillåtelse en tema befinner sig inom beror vid omgivningens temperatur samt tryck. nära tillräckligt nedsänkt temperatur samt högt tryck existerar samtliga ämnen fasta, samt nära tillräckligt upphöjd temperatur samt lågt tryck förändras varenda ämnen inom plasma. Den matematiska beskrivningen från övergångar mellan aggregationstillstånd existerar inom princip en specialfall från beskrivningen från fasövergångar.
Smältning/stelning
[redigera | redigera wikitext]Övergången till en kurs ifrån fast struktur mot flytande kallas smältning samt sker nära temat smältpunkt, då temperaturen ökar. Stelning sker även nära smältpunkten, ifall temperaturen reducerar, dock ifall man talar angående dricksvatten är kapabel man kalla den på grund av fryspunkt.
Materialkonstanten liksom bestämmer hur många energi vilket måste tillföras till för att smälta ämne (som äger värmts upp mot smältpunkten) kallas smältentalpi alternativt smältvärme.
När oss kyler vattnet, rör molekylerna sig allt mindre, samt mot slut förändras dem ifrån för att existera ett vätska mot ett solid massa istället.Förångning/kondensation
[redigera | redigera wikitext]Den energimängd såsom behöver tillföras till för att förånga flytande ämne (som befinner sig nära kokpunkten) kallas till förångningsentalpi (på motsvarande sätt kondenseras ånga mot vätska ifall temperaturen underskrider kokpunkten). Förångningen sker tills ångan existerar "mättad", detta önskar yttra består från ren gas.
Ju högre temperatur förångningen sker nära, desto större tryck hos den mättade ångan. ifall ett mättad ånga kyls ned sålunda är kapabel den bli övermättad, vilket existerar en instabilt tillåtelse. Minsta störning får då ett sektion från ångan för att kondensera, tills trycket sjunka mot ett stadig nivå.
Kemin nära vattenytan.Sublimering
[redigera | redigera wikitext]Övergång förmå ibland även ske direkt ifrån fast status mot gas alternativt tvärt ifall, vilket kallas sublimering. mot modell sublimerar koldioxid nära normalt tryck samt enstaka temperatur vid −78 °C. passage ifrån gas form eller gestalt mot fast struktur kallas även deposition.